Showroom banar vägen för nya måltidsmiljöer

Grundskola • Stockholms län

Genom att få in andra färger, mer textilier och myskänsla har skolrestaurangerna fått ett lyft. Eleverna trivs bättre, äter mer och är måna om sin måltidsmiljö. I takt med att fler skolresturanger reoverats har också fler rektorer efterfrågat en uppdatering.

Vårt mål

Vi ville uppdatera våra måltidsmiljöer och gå från matsal till restaurang. Vi vill att våra matgäster ska trivas och att de kan äta i lugn och ro.

Så gjorde vi

Vi inspirerades av hur Klippans kommun har arbetat med sina måltidsmiljöer. Vi satte av en mindre summa pengar för utvecklingsarbete, formade en arbetsgrupp och 2019 utsåg vi några pilotskolor. Vi bestämde oss för att skapa ett showroom på en av pilotskolorna, S:t Gertruds skola, som sedan skulle fungera som referensobjekt.

Satsningen presenterades för personalgrupper och för elevrådet, som fick komma med idéer och synpunkter. Elevrådet fick ge namnförslag på den nya skolrestaurangen, som ett sätt att skapa engagemang och ägarskap. Eleverna fick också i uppdrag att ta fram trivselregler med positiva budskap om vad man kan göra för att trivas i skolrestaurangen.

På S:t Gertruds skola förändrades skolrestaurangen genom:

att mat- och dryckesstationer placerades om, för ett bättre flöde
basfärgen ändrades till grönt, och en fondvägg målades
ommöblering
en ny station för bröd
en ny odlingsvägg
ljudabsorbenter mellan borden
väggdekorationer i form av griffeltavlor och bilder med natur- och djurmotiv

Vi hade en gemensam arbetskväll där måltidspersonal, rektor och pedagoger ställde i ordning den nya skolrestaurangen – något vi tror bidrar positivt till samarbetet och ägandeskapet.

Vi har utgått från lugna färger, hittat second hand-saker att pynta med och tagit in mer textilier i måltidsmiljön. I skolrestaurangen finns bara batteridrivna ljus, därav behöver inte gardiner och andra textilier vara flamsäkra.

Skolrestaurangen före och efter omgörningen

Skolrestaurangen på S:t Gertruds skola före och efter förändringsarbetet.

Utöver att göra om skolrestaurangerna har vi också arbetat med olika sociala aspekter som kan bidra till en bättre måltidsmiljö. Vi har pedagogiska luncher upp till årskurs 9. Högstadieeleverna får göra praktik i köket och lära känna kökspersonalen. Det ökar tryggheten och gör att eleverna tänker på hur de uppför sig. Femte- och sjätteklassare får vara måltidskompisar och hjälpa de yngsta eleverna i skolrestaurangen. Det ökar sammanhållningen över årskurserna och gör att eleverna lär känna varandra på ett annat sätt. Vi ser till exempel att de yngre barnen vågar vända sig till äldre barn ute på skolgården, som ett resultat av detta.

Samarbeten

Vi har samarbetat med rektor, pedagoger och elevrådet.

En rymlig och ljus matsal med flera långa bord och trästolar, dekorerad med gröna växter.

Resultat

Med enkla medel och en begränsad budget har vi kunnat skapa en bättre måltidsmiljö och därmed en bättre upplevelse av skolmåltiden. Satsningen blev lyckad och vi har byggt om nästan alla andra skolrestauranger efter samma koncept. Vi gör om ytterligare två under hösten 2024.

Skolrestaurangerna har blivit tystare, lugnare och eleverna trivs bättre. De tycker att det är positivt att måltidsmiljön har fått lite hemmakänsla. Det är fler elever som äter och en del elever delar positiva inlägg om skolmåltiden i sociala medier. På en högstadieskola gick många elever tidigare till en snabbmatsrestaurang på lunchen – det har minskat efter att skolrestaurangen gjordes om.

När vi började använda det nya konceptet sa någon: ”Det är inte lönt att sätta upp gardiner för eleverna kommer torka sina händer på dem”. Det har inte hänt på fem år. Vi tror att eleverna är mer benägna att vara rädda om måltidsmiljön om de uppskattar och trivs i den.

Det har varit en fördel att ha ett showroom, som kan inspirera andra skolor och visa vad som är möjligt att göra. För varje skola har vi dock anpassat konceptet, efter lokala förutsättningar och önskemål från eleverna på den aktuella skolan.

Utmaningar

En utmaning är att ägandeskapet för skolmatsalarna kan upplevas som oklart. I vår kommun är matsalen är en del av skolans yta och därför är det skolan som fått äska medel till ombyggnationer. Men genom det här arbetet har det blivit ett mer delat ägandeskap och ansvar för skolrestaurangerna. När några skolrestauranger hade gjorts om ville fler och fler rektorer ha ”sina” matsalar omgjorda. Det blev en positiv spiral.

En annan utmaning är vad saker kostar. Vi behövde använda en av kommunen upphandlad entreprenör vars arbete blev väldigt kostsamt. Det hade sannolikt blivit mer kostnadseffektivt att göra direktupphandlingar för olika bygg- och måleribehov.

Det visade utvärderingen

Elever och personal fick svara på enkätfrågor om skolrestaurangen både före och efter förändringsarbetet som gjordes på S:t Gertruds skola. Enkäten visar att elever och personal anser att förändringen skapat en lugnare måltidsmiljö med en bättre ljudnivå. Andelen som anser att skolrestaurangen är ren och fräsch fördubblades efter renoveringen.