Bättre måltidsmiljö genom aktiv schemaläggning och samarbete

Grundskola • Skåne län

Numera är det lunchen som först planeras in i elevernas schema. Att det är lagom många i skolrestaurangen gör att fler elever äter – och det blir lättare att hålla fint i buffén.

Vårt mål

Vi ville göra måltidsmiljön mer avkopplande och trivsam, minska trängseln och ge eleverna minst 30 minuter för att kunna äta sin lunch.

Så gjorde vi

Wieselgrensskolan är en F-9-skola. Innan vi påbörjade arbetet var situationen i skolrestaurangen ohållbar, både för elever och personal. Ljudnivån var hög, det var trångt och stressigt när eleverna fick jaga runt efter lediga platser.

Efter ett gemensamt ledningsbeslut mellan rektor, biträdande rektor och måltidspersonalen påbörjades ett arbete med att förnya måltidsmiljön. Tre viktiga faktorer identifierades:

att möjliggöra för alla elever att få minst 30 minuter i skolrestaurangen för att sitta ner och äta sin lunch
att ha förutbestämda platser i skolrestaurangen för att slippa jaga en plats
att se till att skolrestaurangen inte blir överbelagd.

En fast rutin infördes, där varje klass började äta lunch vid samma tid och vid samma bord varje dag – i sällskap med en vuxen. Att ge varje klass bestämda bord i skolrestaurangen var en åtgärd för att minska stressen och risken för att någon känner sig utanför. Eleverna torkar själva av de bord där klassen ätit. Att hålla rent och trivsamt i skolrestaurangen är nu allas ansvar.

Elever och måltidspersonal utformade tillsammans nya regler för hur man ska uppföra sig i skolrestaurangen. Reglerna sattes upp i restaurangen och kommunicerades till alla skolans elever.

Pedagoger och måltidspersonal har numera regelbundna möten för att diskutera vad som fungerar bra eller behöver utvecklas. På så vis kan utmaningar hanteras tillsammans för att skolmåltiden ska bli så bra som möjligt.

Samarbeten

Arbetet har skett i samarbete mellan skolans pedagogiska verksamhet och måltidsverksamheten.

Resultat

Samarbetet mellan den pedagogiska verksamheten och måltidsverksamheten är en avgörande faktor för den positiva utvecklingen av måltidsmiljön. Det är bra att ha en gemensam bild och ett gemensamt ansvar.

Numera är det lunchen som först planeras in i elevernas schema och därefter lektionerna. Det har lett till att alla har tillräckligt med tid för att hinna äta. Det reglerar också antalet matgäster i skolrestaurangen, så att det blir lagom många som äter samtidigt. Alla pedagoger äter pedagogisk lunch på den tid som finns i deras schema. Samtalen runt matborden, mellan elever och mellan elever och vuxna, blir en central del av måltiden. Det är ett viktigt sätt att bygga relationer på, en väl investerad tid.

Skolrestaurangen har blivit lugnare och trevligare. Fler elever äter mer avslappnat när de inte har fokus på att jaga den rätta platsen eller hålla koll på kompisarna. Måltidspersonalen känner en större arbetsglädje när de kan erbjuda matgästerna skolmåltiden så som det är tänkt och när de hinner snygga till i buffén och fylla på mellan klasserna. I och med den nya schemaläggningen hinner måltidspersonalen också prata med elever och jobba tillsammans med eleverna för att minska tallrikssvinnet.

Att schemalägga lunchen så som vi har gjort är ett effektivt och relativt enkelt sätt att skapa en lugn måltidsmiljö. Med ett gott samarbete har skollunchen har en enorm potential att bli dagens höjdpunkt, ge en stunds avkoppling, utmana smakpreferenser och ge möjlighet till lärande.

Utmaningar

Det var inte helt enkelt för de äldre eleverna att anpassa sig till förbestämda bord. De var vana vid att själva kunna styra över placeringen. Vi var ödmjuka, tålmodiga och framför allt förberedda inför att det skulle kännas ovant för eleverna. Det tog ett tag innan den nya rutinen satt sig. Nu har vi sällan några samtal som handlar om placering. I dag upplever vi tryggare elever i matsalen, där stressen över att hitta rätt plats med rätt kompisar inte längre finns. Oron över att bli ensam är borta.