Delaktighet
Måltiden som pedagogiskt verktyg
Måltidsmiljön
Ät vad du vill när du vill – av skolans energibuffé
Grundskola • Värmlands län
Att skolrestaurangen är öppen 07.30-15.30 gör att elever kan fylla på med energi när de behöver det, inte bara när det är lunch på schemat. Satsningen har blivit mycket uppskattad och 70 procent av högstadieeleverna besöker skolrestaurangen utanför lunchtid minst en dag i veckan.
Vårt mål
Idén kom till utifrån problematiken med att elever inte alltid väljer att gå till skolrestaurangen för att äta lunch, att många elever inte äter frukost, och att mattider inte alltid samstämmer med elevernas egna behov av att äta. Det upplevs utmanande att få elever att testa nytt och äta hållbart. Det finns en risk att prestation påverkas negativt om eleverna inte ätit bra och hälsosam mat. På skolan upplever man ytor för social närvaro begränsade och många elever väljer att lämna skolans lokaler under dagen.
Konceptet handlar om att genom nya, innovativa sätt erbjuda hållbar mat även utanför ordinarie lunchtid och ge energipåfyllning när eleven behöver det – inte bara när schemat säger det. I konceptet ville vi utforska hur nudging kan användas för att styra mot mer hållbar och hälsosam mat i en verklighet där eleverna har tillgång till sötsaker och fika under dagen.
Vi ville bygga på med värdskap genom att kökspersonal och pedagoger bjuder in, presenterar maten och svarar på frågor. Vi ville undersöka om det går att hitta ett sätt att stötta pedagoger i att applicera mat och hållbarhetsfrågor i deras nuvarande pedagogiska arbetsform och göra hållbar mat mer tillgänglig där vi skapar berättelser kring hälsosam och hållbar mat.
Vi hoppades att konceptet skulle kunna bidra till ökad trygghet, goda matvanor, relationsbygge, ökad prestation och måltiden som en pedagogisk resurs.
Så gjorde vi
- Vi pitchade idén för ledningsgrupp och rektorer. Vi framhävde vikten av samarbete mellan skola och måltidsverksamhet.
- Vi gjorde vissa förändringar i skolrestaurangen så att den skulle bli mer trivsam. Mysigare belysning, nya gardiner, skyltning och så byggde vi upp en bardisk där "energibuffén" serveras.
- Från att bara ha varit öppen vid lunch är restaurangen nu öppen från 07.30-15.30.
- Under hela dagen, förutom under lunchen, serveras en energibuffé med till exempel smoothies, fröknäckebröd, röror och energishots. Utbudet varierar från dag till dag och ska locka till nyfikenhet. Utmaningar, till exempel ”gissa den hemliga ingrediensen” används för att locka eleverna att testa. Råvaror fås bland annat genom ett samarbete med en matbutik som skänker frukt och grönt som de inte kan sälja.
- Vuxennärvaro i restaurangen schemalades. En personal från köket finns alltid tillgänglig i restaurangen.
- Information gick ut till vårdnadshavare och vid öppet hus.
- En projektgrupp startades där kostchef, koststrateg, köksansvarig, rektor, skolsköterska, pedagog, hem- och konsumentkunskaps-lärare och elevrepresentanter deltar för att följa upp och förbättra konceptet över tid.
Samarbeten
En matbutik som skänker varor. Samarbete mellan kök och skola.
Resultat
Konceptet har varit mycket uppskattat på skolan. Skolsköterskan hänvisar ofta till skolrestaurangen om elever uppsöker henne med huvudvärk eller låg energi. Vissa lärare har myntat begreppet "energipaus" och kommer ner med hela klassen och passar på att prata lite om mat och hälsa. Kökspersonalen är väldigt engagerad och köksansvarig får god kontakt med eleverna och hinner prata med dem på ett annat sätt än under lunchtid. Detta inger ett förtroende och blir också ett sätt att se elever som kanske har vissa svårigheter. Här finns möjlighet att prata med en vuxen och för personalen att möta eleverna från olika årskurser. I samtal med närmaste livsmedelsbutik tycks de notera att det är färre elever som kommer dit under skoldagen.
Utmaningar
Det är en utmaning att få till den pedagogiska måltiden, med pedagoger som vill anta ett ambassadörskap för konceptet.
Skolrestaurangen som lokal ligger på rektors ansvar, så det har varit vissa utmaningar med struktur och utveckling av utformningen.
Restaurangen ligger i en separat byggnad och är inte alltid den naturliga platsen att gå till under skoldagen.
Det har varit vissa utmaningar att få till bemanning i restaurangen under dagen.
Det visade utvärderingen
I en enkätuppföljning angav 70 procent av högstadieeleverna att de besöker skolrestaurangen utanför lunchtid minst en dag i veckan. 19 procent av eleverna uppgav att de besökte skolrestaurangen fem dagar i veckan utanför lunchtid. Av dem som besökte skolrestaurangen utanför lunchtid uppgav 32 procent att de ofta eller alltid åt något från energibuffén. Av de högstadieelever som svarade på enkäten uppgav 61 procent att de aldrig besökte skolkafeterian för att köpa något att äta eller dricka. Däremot uppgav 87 procent av högstadieeleverna att de minst en gång i veckan lämnade skolområdet för att köpa något att äta och dricka. Det är i samma nivå som innan projektet startade. Här finns en stor potential för förbättring och det krävs ytterligare arbete inom skolan för att locka eleverna att stanna på skolan. Vuxennärvaro i skolrestaurangen ses som en nyckelfaktor och ett integrerat arbete för att elever och vuxna ser måltiderna som en resurs för hälsa och måluppfyllelse. Den fysiska miljön och utbudet kan ha betydelse för om eleverna kommer till skolrestaurangen eller inte. Lokaliseringen av lokalen kan vara till en nackdel då den ligger i en separat byggnad.
Konceptet har fått stor uppmärksamhet genom bland annat spridning i media, besök i Riksdagen och presentation på länsnätverk.
Våra tankar framåt
Vi hoppas att kunna fortsätta med konceptet och sprida det till minst en skola till under 2023. Vi ser en potential att det kan bli ännu bättre och vidareutvecklas så att restaurangen blir en naturlig mötesplats under hela dagen och som skapar trygghet och förhindrar eleverna att lämna skolområdet för att till exempel köpa något ohälsosamt. Hit skulle man också kunna bjuda in föreningar, polisen eller andra organisationer från samhället som kan samverka med eleverna. En osäkerhet finns i resurserna. Hittills klarar köket detta inom befintlig ram för livsmedelsbudget och här finns ett visst personalutrymme som inte finns på alla skolor.
Läs mer
Följ oss gärna på Instagram: @maltid_solstaden
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och @koketnorrstrand Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Vi som lämnat erfarenheten
Måltidsverksamheten, Karlstads kommun
Upptäck mer
Erfarenhetsbanken är en del i projektet Ett nytt recept för skolmåltider, som samordnas av Livsmedelsverket och finansieras av Vinnova.