Kunskap om unga i landsbygder

Avhandlingen undersöker hur unga vuxna i en svensk industrismåstad upplever sina möjligheter att vistas och skapa sig ett liv i sin hemstad, särskilt i relation till arbetsmöjligheter. Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för hur unga vuxna i en industriell småstad uppfattar och förhandlar om sina arbetsmöjligheter och sin position på den lokala arbetsmarknaden.

Författare: Hanna Uddbäck, Göteborgs universitet (2021)

Ladda ner pdf här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kapitlet handlar om hur unga vuxna som växer upp i en landsbygdskommun utvecklar strategier för utbildning och arbete i förhållande till den lokala, regionala och nationella arbetsmarknaden. Analysen bygger på intervjuer med 38 unga vuxna i Kalix.

Författare: Forsberg, Sara (2020). I Stenbacka, Susanne och Heldt Cassel, Susanna (red.). Periferi som process. Ymer 2020, årgång 140. Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi

Ladda ner som pdf på denna sida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

The findings indicate that locality strongly influenced the identity-processing of youths, but there was no straightforward relationship between identification with home place and willingness to stay in that place. Rather the home place’s perceived and narrated relation to other places, as well as its material conditions, social relationships and practices, contributed to the youths’ articulated views of their spatial futures.

Författare: Maria Rönnlund, Umeå Universitet (2020)

Ladda ner som pdf på denna sida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sweden may be wealthy, but uneven distributions of resources still affect students’ access to higher education and career choices. Some variation is linked to rural/urban divides, but myriads of other factors may also influence young people’s options in transitions. The general poverty of access in rural areas linked to limitations of locally available educational programmes, an associated tendency for counsellors to promote ‘learning to leave’, and hence ongoing ‘metrocentric’ flows to city centres. However, they also highlight (inter alia) the importance of students’ resources, which enable or constrain their ability to leave and breadth of opportunities (in rural and urban areas), and gendered socialisation factors that may promote or counter the flows.

Författare: Per-Åke Rosvall, Umeå universitet (2020)

Ladda ner som pdf på denna sida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har genomfört en enkät med fokus på ungas inkludering. Resultaten visar bland annat att unga i landsbygder generellt upplever lägre social inkludering än unga i städer.

Ladda ner som pdf på denna sida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Unga på landsorten upplever lågt inflytande, men saknar inte engagemang. Bland unga med arbetarbakgrund finns en vilja att satsa tid och engagemang i lokala och praktiska frågor. Unga med tjänstemannabakgrund engagerar sig i större utsträckning i globala frågor. Av analysen framgår även att de unga som är intresserade av att stanna i regionen många gånger inte ses som kompetenta samhällsutvecklare av de vuxna.

Författare: Lotta Svensson, FoU Söderhamn (2010)
s. 278 ff, Kapitel 11 Var du bor spelar roll – landsort eller storstad

Ladda ner som pdf på denna sida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Syftet med studien är att undersöka några unga vuxnas tankar kring Västerviks kommun som boende- och studieort. Hur talar de om orten? Hur upplever de att vara ung och bosatt på en mindre ort som Västervik? Vilka möjligheter och begränsningar ser de med ett liv på orten? Vilka framtidsbilder bär de på och hur tänker de kring sina livsval? Vilka prioriteringar har de gjort och vilka tror de att de kommer göra i framtiden?

Författare: Anita Beckman, Högskolan Väst

Ladda ner pdf här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Studien undersöker niondeklassares tankar om den plats de bor på, om de vill flytta eller stanna och vad de tycker är viktigt i livet. Studiens resultat visar att en majoritet av de unga, trots att de trivs bra på sin hemort, vill flytta eller tror att de kommer att flytta från kommunen efter avslutad skolgång. De mest framträdande skillnaderna syns mellan könen, men även föräldrarnas utbildningsbakgrund är en viktig variabel i flera fall.

Författare: Susanne Holm et al, Högskolan Väst

Ladda ner pdf här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Studien fokuserar på unga vuxna 20–30 år som har valt att flytta till eller återvända till Västervik. Vilka var anledningarna till att de flyttade (tillbaka) till Västervik? Hur upplever de att det är att leva och bo i Västervik? Upplever de att flytten till Västervik har påverkat deras liv, och i så fall hur? Vilka reflektioner gör de kring valet att stanna kvar eller ej?

Författtare: Kristine Crondahl et al, Högskolan Väst

Ladda ner pdf här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Författare: Mikael Vallström, FoU Söderhamn (2010)

Ladda ner pdf här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Studien undersöker bland annat: vilka faktorer är viktigast som påverkan för enskilda ungdomars flytta/stanna-tankar? Hur påverkas ungdomarnas inställning till flytta/stanna-frågan av faktorer på gruppnivån? Hur påverkar de faktiska förhållandena i lokalsamhället ungdomarnas inställning till att stanna eller flytta?

Författare: Lotta Svensson, Linköpings universitet (2006)

Ladda ner pdf här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hur får man unga, och äldre, att vilja bo kvar, flytta tillbaka eller flytta till de mindre orterna – och bidra konstruktivt till utvecklingen där? Hur motverkar vi de normer och värderingar som säger att unga är onormala om de stannar och att det är de intressanta och ambitiösa som flyttar? För att åstadkomma förändring krävs både konkret arbete på lokal nivå och politiskt påverkansarbete för att förändra normer och värderingar. Författaren listar flera tips.

Författare: Lotta Svensson, FoU Söderhamn och Uppsala universitet (2017)
s. 101 ff, i Så här ligger landet – tankar om landsbygdsprogram och landsbygdsutveckling, Jordbruksverket

Ladda ner pdf här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ett villkor som de flesta unga i Sverige idag har gemensamt är att de efter gymnasiet aktivt måste ta ställning till vad de ska göra i framtiden. Och för unga boende på landsorten innebär detta beslut också att bestämma om de ska flytta från eller stanna kvar på hemorten, vilket inte nödvändigtvis gäller den som är uppvuxen i en större stad. Kön, klass och vuxnas syn på att de ska flytta påverkar flyttbenägenheten hos unga.

Författare: Lotta Svensson, FoU Söderhamn (2012)

Ladda ner pdf här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

This thesis examines how tourism affects conditions for young adults in rural areas. Such a study lies at the intersection of research about tourism impacts, adult transition, and rural areas. The aim is to examine how largescale tourism affects the opportunities for young adults living in rural areas; their perception of place and the perceived opportunities and obstacles that tourism provides.

Författare: Peter Möller, Örebro universitet (2016)

Ladda ner pdf här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

The study confirms previous research on young people’s relocations from rural areas; jobs and education are important motives, and the most prone to move are women. What is new knowledge is that lessons about the region’s importance have a positive, significant effect on individuals’ plans to remain in their home municipality. This can and should be highlighted in local, regional, and national politics, but more importantly in school discourses. Since school plays a role in students’ thinking and future choices, a larger formation effort could be of great value for norms and regional political standpoints.

Författare; Boström, L., Dalin, R. (2018)
International Education Studies, 11(6): s. 45-58

Ladda ner som pdf från denna sida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

This study emerges as a response to the lack of youth perspectives when it comes to discussions about access to and experiences of health and social services in rural areas. It subsequently contributes to the literature by positioning young people at the centre of this debate, and by taking a more holistic approach to the topic than is typically the case.

Författare: Jonsson et al. (2020)
International Journal for Equity in Health, 19:171

Läs artikeln på denna sida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

The purpose of this paper is to propose a protocol for researching the impact of rural youth health service strategies on health care access. There has been no published comprehensive assessment of the effectiveness of youth health strategies in rural areas, and there is no clearly articulated model of how such assessments might be conducted. The protocol described here aims to gather information to; i) Assess rural youth access to health care according to their needs, ii) Identify and understand the strategies developed in rural areas to promote youth access to health care, and iii) Propose actions for further improvement.

Författare: Goicolea, I., Carson, D., San Sebastian, M. et al. (2018)
International Journal for Equity in Health, 17:6

Läs artikeln på denna sida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.