Landsbygdsnätverkets historia

Landsbygdsnätverket i sin nuvarande form bildades 2007. EU kommissionen hade bestämt att varje medlemsstat som fick del av EU:s pengar till landsbygdsutveckling skulle samla intressenter som är viktiga för att nå målen med EU:s landsbygdspolitik. Sverige bestämde sig för att skapa ett nätverk med formellt medlemskap för nationella intresseorganisationer och svenska myndigheter.

Regeringen avsatte 70 miljoner kronor av det svenska landsbygdsprogrammet 2007-2013 till aktiviteter i Landsbygdsnätverket. Jordbruksverket fick i uppdrag att inrätta och samordna nätverket. För att driva nätverket inrättade Jordbruksverket ett kansli och för att styra och följa upp verksamheten i nätverket bildades en styrgrupp med de tolv mest tongivande landsbygdsorganisationerna och myndigheterna. 2013, i slutet av den förra programperioden, var 120 nationella organisationer och myndigheter medlemmar i nätverket. 

Från nätverkscheckar till tematiska arbetsgrupper

Mellan 2007 och 2011 kunde medlemmarna få ersättning för att inspirera och genomföra nätverksträffar. Det skedde genom ett system av nätverkscheckar. 2012 avskaffades dessa checkar och i stället kunde medlemsorganisationerna genomföra nätverksaktiviteter genom att samarbeta i tematiska arbetsgrupper. Det var resultatet från en utvärdering av Landsbygdsnätverket som gjorde att verksamheten ändrades från nätverkscheckar till tematiska arbetsgrupper. Utvärderingen visade att många intressenter upplevde att nätverket ökat möjligheten till en bättre dialog och fler kontakter mellan olika aktörer. Det behövdes dock mer ansträngningar för att utveckla samarbeten och fördjupade kunskaper. Därför valde styrgruppen att koncentrera verksamheten till olika former av arbetsgrupper. Under 2009-2013 fanns arbetsgrupper för jämställdhet i landsbygdsutveckling, ungas inflytande i landsbygdsutveckling, integration, lokal kapitalförsörjning, planering i landsbygdsområden, sammanhängande landskapsområden, miljöersättningar, energiomställning, stärka entreprenörers möjlighet att gå från idé till handling och för att stärka konkurrenskraften i gröna näringar. Kontakta gärna vår verksamhetsledare Maria Gustafsson för mer information om tidigare och nuvarande arbetsgrupper och deras resultat.

Erfarenhetsutbyte och samarbete mellan lokala aktionsgrupper och mellan forskare och praktiker

Landsbygdsnätverket hade också en samverkansgrupp mellan Sveriges 63 lokala aktionsgrupper (LAG) som arbetade genom partnerskap mellan ideella sektorn, privata näringslivet och offentlig sektor för att med den så kallade leadermetoden genomföra lokala utvecklingsstrategier. För att främja dialogen och samverkan mellan forskare och praktiker fanns också ett vetenskapligt råd. 

Samla och sprida lärande exempel och samarbete inom EU

En viktig del av verksamheten var att samla och sprida lärande exempel om landsbygdsutveckling. Det skedde främst genom de tematiska arbetsgrupperna, men förstärktes av det så kallade Ullbaggepriset som delades ut i åtta kategorier vid en årlig Landsbygdsgala. På EU-nivå bildades 2007 också ett europeiskt landsbygdsnätverk där varje medlemsstats nationella landsbygdsnätverk ingick tillsammans med europeiska intresseorganisationer. Det svenska landsbygdsnätverket har deltagit i merparten av de aktiviteter som anordnats av det europeiska landsbygdsnätverket. En viktig del av det europeiska landsbygdsnätverket har varit att främja samarbetsprojekt mellan olika lokala aktionsgrupper i EU. 

Från individbaserat till organisationsbaserat lärande

I slutet på programperioden 2007-2013 utvärderades det svenska landsbygdsnätverket av konsultföretaget Markör. Utvärderingsresultaten visade att nätverket utvecklats till ett förhållandevis moget nätverk med engagerade medlemmar som fått tillfälle att lära sig av varandra och samverka. Dock konstaterades det i utvärderingen att nyttan stannade hos de individer som representerat de olika medlemsorganisationerna och myndigheterna när de deltagit i olika nätverksaktiviteter och arbetsgrupper. Utvärderarna påpekade därför att det fortsatta nätverketsarbetet borde leda till att nyttan med Landsbygdsnätverket sprids till fler, både inom nätverket men också till de målgrupper som finns utanför nätverket. Utvärderarna på Markör rekommenderade insatser som utvecklade Landsbygdsnätverket att gå från ett individbaserat lärande till ett organisationsbaserat lärande. Utvärderingen låg till grund för det Landsbygdsnätverk som utvecklats i nuvarande sjuårsperiod, 2014-2020. 

Leadernätverken var föregångaren till Landsbygdsnätverket

Från det att Sverige blev medlem i EU har regeringen valt att arbeta med EU:s så kallade leadermetod. Runt om i EU:s medlemsstater har det funnits lokala aktionsgrupper där den ideella, offentliga och privata sektorn bildat ett så kallat trepartnerskap som tagit fram och genomfört en lokal utvecklingsstrategi. Dessa strategier har fungerat som ansökningar för att söka EU-medel och medfinansiering för att genomföra strategierna. EU-bidragen har i sin tur använts för att inrätta leaderkontor som kunnat främja lokala samarbeten och lokala utvecklingsprojekt samt för att ekonomiskt stödja dessa projekt. De lokala aktionsgrupperna har bedömt och prioriterat projekten för att kunna fördela stöd till de projekt som bidrar till att genomföra den lokala strategin och de lokala utvecklingsmålen. För att skapa samarbeten och erfarenhetsutbyten mellan de lokala aktionsgrupper, både nationellt och internationellt har det funnits europeiska och nationella leadernätverk. Sverige har tillämpat leadermetoden under tre programperioder och är nu inne i en fjärde period. Den första perioden var år 1995-1999. 

Under de två första perioderna (under Leader II och Leader+) fanns nationella leadernätverk i Sverige och det var dessa som låg till grund när Landsbygdsnätverket bildades 2007. När Landsbygdsnätverket bildades kom leadernätverket att bli en del av Landsbygdsnätverket tillsammans med nationella intresseorganisationer och myndigheter.