Ett program för att höja elevernas kunskap om kopplingen mellan mat, hälsa, hållbar utveckling och lokalsamhället. Sammanfattning av Hofors presentation på tematräff 1, den 20 januari 2022.
Hofors kommun är en av de fyra kommuner som ingår i projektet Ett nytt recept för skolmåltiders första fas. Det finns en projektgrupp med styrgrupp och arbetsgrupper. Medverkar gör skolan, måltidsservice, Växthuset och kommunens Science Center.
Projektgruppen har valt att fokusera på arbetet med Pedagogiskt program. För gruppen är det viktigt att arbetet utgår från en helhetssyn, att det möjliggör ämnesövergripande arbete och att eleverna involveras. Syftet med prototypen är att skapa intresse för odling och närproducerat hos eleverna.
– Vi vill att eleverna ska lära sig var maten kommer ifrån.Vi vill också skapa ett samarbeta där vi tar tillvara kommunens växthus, berättar rektor Mari Rickardsson.
Sagt och gjort, kontakter etablerades och tillsammans med Science Center jobbade skolan fram ett pedagogiskt program för att höja elevernas kunskap om kopplingen mellan mat, hälsa, hållbar utveckling och lokalsamhället.
– Tanken är att alla elever i årskurs 1 och årskurs 4 ska inkluderas i programmet.
I årskurs 1 får eleverna lära sig hur man odlar och hur ett ekosystem funkar. Det pedagogiska programmet för årskurs 4 är inte färdigt ännu, men kommer utvecklas så att det blir en tydlig kunskapsutveckling.
– Eleverna i årskurs 1 gjorde studiebesök i växthuset under hösten för att lära sig mer om odling. Redan den första utvärdering visar att det gör stor skillnad när barnen har en djupare förståelse med sig om varifrån maten kommer. Det är också oerhört roligt att se barnens lycka över att faktiskt vara i ett växthus. Och att i efterhand höra dem tala med varandra. Hur gick det för din gurka? Har den växt?
Samma elever kommer göra studiebesök i vår igen. Då blir det fokus på ekosystem tillsammans med pedagoger.
Att jobba med metodiken för innovation och utveckling, som man får genom Ett nytt recept för skolmåltider, har varit lärorikt.
– Vi har haft en tydlig och bra process under förarbetet. Det har hjälpt oss i planeringen och i prioriteringen. Metoden har anpassats till de lokala förutsättningarna. Det har också varit en bra delaktighet i gruppen. Projektarbetet har lett till närmare och bättre relationer mellan skolpersonal, elever och måltidspersonal.
Arbetet har också inneburit utmaningar.
– I perioder har det varit svårt med tidsplanering för projektet i förhållande till den ordinarie verksamheten. Det har också varit en stor utmaning att den ordinarie verksamheten blivit en testmiljö, samtidigt som den ordinarie verksamheten måste rulla på. Det hade varit enklare om arbetet kunnat ske mer parallellt istället. Tanken är ju att en vidareutvecklad form av de lösningar som vi har testat ska kunna bli en del av den ordinarie verksamheten på sikt. Trots brist på tid och alla utmaningar så har alla involverade varit över förväntan positiva. Vi tror också att arbetssättet som vi nu använt kan vara användbart i fler sammanhang, säger Mari och Marie.
Läs Hofors presentation på tematräff 2 om Appen och matlådan.
Tillbaka till huvudsidan.
Senast uppdaterad