Guldkorn från hela landet i finalen av Studio MATtanken

Det allra sista Studio MATtanken fokuserade på den fantastiska resa som offentliga måltider gjort de senaste 15 åren. Representanter från sju olika kommuner delade med sig av sådant som betytt mycket för utvecklingen.

Drygt 200 personer deltog i studiosamtalet fredagen den 28 februari 2025.

– Det här är det 31:a Studio MATtanken vi gör och studiosamtalen har varit en av de roligaste delarna i MATtanken-projektet, sa MATtankens Eva Sundberg i inledningen.

Studiosamtalens syfte har varit att sätta ljus på måltidsfrågorna, bidra till omvärldsbevakning, möjliggöra nätverkande, sprida gott arbetssätt, skapa engagemang och öka delaktighet.

I det sista studiosamtalet lyftes guldkorn från måltidsorganisationer runt om i landet, ett axplock av allt fint arbete som görs och har gjorts de senaste 15 åren.

Kompetens till köken och integrerade måltider

Det första guldkornet som delades kom från Skövde kommun. Måltidsutvecklare Ida Henriksson och livsmedelscontroller Conny Bjurman berättade om sitt arbete med att attrahera och behålla rätt kompetens inom måltidsverksamheten. För Skövde har nyckeln varit en decentraliserad organisation där varje kök drivs som en egen restaurang. Respektive kök har ansvar för meny och budget, liksom frihet att planera och vara kreativa på ett sätt som passar både kockar och matgäster. Det har varit viktigt att utbilda hela organisationen i frågor som hållbarhet, näringsriktighet och hur maten ska hamna i magen. I webbinariet Världsbäst!? Offentliga måltider i går, i dag, i morgon kan du höra kocken Linus Jakobsson berätta om hur det är att arbeta inom Skövde kommuns måltidsverksamhet.

Nästa guldkorn delades av Nyköpings kommun, där verksamhetsutvecklare Cattis Stridh berättade om vägen till integrerade måltider i skolan. Samarbetet startade på allvar när en skola blev en certifierad Generation Pep-skola. I och med certifieringen arbetar skolan både för att eleverna ska röra på sig mer och att de ska skapa hälsosamma matvanor. Skolmåltiderna var redan hälsosamma men i och med samarbete mellan måltidsverksamheten och den pedagogiska verksamheten blev det ett ökat fokus på att maten också ska hamna i magen. I studiosamtalet berättade Cattis om framgångsrikt arbete med ökat elevinflytande, en trivsam måltidsmiljö och att använda måltiden som pedagogiskt verktyg. Skolans personal har fått utbildning kring måltidens betydelse och de flesta klasser har nu schemalagda måltider. Och det har gett resultat! Det är lugnare i skolrestaurangen, eleverna gillar att vara där och matsvinnet har minskat. Lärarna berättar om lugnare elever och ökad studiero. Nu har fler skolor blivit Generation Pep-certifierade och konceptet från den första skolan kommer tas vidare till fler skolor.

En Smaskot och framgångsrik måltidspedagogik

Från Sundsvalls kommun medverkade enhetschef Nicklas Åsenlund och den lila handdockan Smaskoten Smaskis. Nicklas berättade hur Smaskis hjälper till i arbetet med måltidskommunikation och måltidspedagogik. Det räcker inte att skolrestaurangen lagar och serverar mat som är hälsosam och klimatsmart – det behövs också bra kommunikation för att få matgästerna att välja den maten och lära sig vad som är goda matvanor. Bland Sundsvalls kommuns yngre matgäster har Smaskis blivit populär. Smaskoten gör resor för att hitta nya smakfavoriter och väcker då nyfikenhet kring olika livsmedel.

Ett guldkorn kom från Skolrestaurang Klimatslottet i Göteborgs stad, där verksamheten genomsyras av måltidspedagogik. Köksmästare Pernilla Dierks berättade om flera framgångsrika koncept. Ett av dem kallas regnbågsmodellen och används som ett alternativ till tallriksmodellen. Genom att uppmuntra och utmana matgästerna att ta till sig mat med många olika färger får de en bra mix på tallriken. Ett annat koncept är Under ytan i grytan, där skolrestaurangen på ett kreativt sätt fått matgästerna att äta mer sjömat. Pernilla berättade också arbetet mot matsvinn genom konceptet När resten blir till festen.

Modiga måltidsmiljöer och svinn-arbete

Intresset för att skapa trivsamma måltidsmiljöer har ökat de senaste åren. Det tycker Lill Spenninge, måltidschef i Klippans kommun, är väldigt roligt. I studiosamtalet delade hon med sig av Klippans process med att skapa måltidsmiljöer som både är inbjudande och trivsamma för matgästerna och inspirerande och funktionella för måltidspersonalen. Hon uppmuntrade andra att vara modiga, tänka utanför ramarna och våga mixa offentlig måltidsmiljö med en känsla av hemmiljö. Efter att i cirka tio år ha jobbat igenom måltidsmiljön på alla kommunens skolor är nu nästa steg att utveckla måltidsmiljöerna inom äldreomsorgen.

Från Ekerö kommun delade måltidsekolog Milad Fahimi tips om olika arbetssätt för att minska matsvinnet. I Ekerö kommun har mätning av matsvinn fått stor betydelse, det ger viktiga fakta att dra slutsatser utifrån. Milad berättade om arbetet med att samla 98 arbetssätt för att minska matsvinn i en verktygslåda Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Matsvinnsarbete sker på olika nivåer och alla kan göra någonting, från politiker till kockar och matgäster.

En förändrad måltidsorganisation utvecklar måltiderna

Det sista guldkornet som delades kom från Trelleborgs kommun. Stina Salmonsson, verksamhetschef, berättade om förändringen i måltidsverksamheten som lett till att skolköken numera organisatoriskt ligger under rektorn på respektive skola. Förändringen har varit framgångsrik och det märks inte minst från kommunens politiker, som är positiva till att satsa på måltiderna. Stina berättade också om hur extern finansiering genom sökta fondmedel har varit avgörande för att kunna till exempel göra NPF-anpassningar och validera kockar.

I slutet av Studio MATtanken svämmade chatten över av tack och positiva kommentarer kring studiosamtalen genom åren. En fråga lyftes också – vad händer med SILO när MATtanken-projektet avslutas? MATtanken har inte möjlighet att göra någon mer insamling av statistik, men hoppas att någon annan aktör tar vid och fortsätter samla in och tillgängliggöra statistik för livsmedelsinköp inom offentlig sektor.