Äldreomsorg • Skåne län
Medarbetare som behöver stöttning i språket kan numera få stöd av ett språkombud under arbetsdagen. Det har bidragit till ett mer öppet arbetsklimat, där fler törs fråga och arbetsuppgifterna blir tydligare.
Trelleborgs kommun vill stödja medarbetare vad gäller språkutveckling. Vi inom socialförvaltningens måltidsenhet vill skapa en bra arbetsmiljö med tydlig kommunikation som alla förstår.
Språkombud är ett koncept som ägs av föreningen vård- och omsorgscollege.
Socialförvaltningens språkombudsutbildare har utbildat 28 språkombud som finns inom olika verksamheter. Till våren kommer ytterligare 25 att utbildas. Utbildningen omfattar totalt sex arbetsdagar. Hos oss på måltidsenheten inom socialförvaltningen finns ett språkombud sedan i december 2023. Ombudet är en av kockarna i det kök som lagar mat till kommunens vård- och omsorgsboenden. I köket jobbar 13 personer, 7 av dem har ett annat modersmål än svenska.
Nu jobbar vi språkutvecklande i köket. Språkombudet stöttar medarbetare, som har behov av det, vare sig de har svenska som andraspråk eller inte. Det kan handla om att fylla i egenkontrollen, formulera e-post eller läsa recept.
Det är viktigt att både muntlig och skriftlig information når fram – och att en medarbetare som inte förstår, till exempel något i en innehållsförteckning, vågar fråga.
Det handlar inte bara om att stötta medarbetarna i utvecklingen av yrkesspråket. Språkombudet har ett helhetsperspektiv, där målet är att medarbetarna ska känna sig språkligt trygga under alla delar av arbetsdagen. Vi arbetar mycket med gemenskap i köket, att vi ska kunna arbeta som ett bra team. Språkombudet har också ett extra ansvar vid introducering av nya medarbetare och vikarier.
På varje arbetsplatsmöte har vi en stående punkt med språkövningar. Det kan handla om att förklara olika ord eller att diskutera svenska ordspråk och uttryck. Att arbeta språkutvecklande leder till att språket förbättras hos enskilda medarbetare, men också i hela arbetslaget. Det ger en bra kommunikation och det är viktigt att alla kollegors kompetens tas tillvara.
Att vara språkombud kräver att man avsätter lite tid för att förbereda språkövningar och diskussionsämnen. Man kan också behöva göra handlingsplaner, till exempel för att alla i köket ska kunna svara i telefon på ett bra sätt. Utöver den inledande utbildningen finns ett nätverk för alla förvaltningens språkombud, med träffar några gånger per år.
Arbetsmiljön i köket har blivit mycket bättre, det har skett en stor förändring. Nu har vi en stor öppenhet kring språket och kan även skoja om språkförbistringar. Med alla samtal som blir har vi roligare på jobbet. Medarbetarna frågar gärna språkombudet när de inte förstår eller när de behöver stöttning.
Att medarbetarnas språk utvecklas och att de vågar fråga när de inte förstår förbättrar säkerheten i köket och för våra matgäster.
Vi har vikarier som vi stöttat språkligt, som har blivit mer självständiga och som nu får längre vikariat och blir bättre rustade för framtida jobb.
Det kan vara svårt när en medarbetare inte förstår en instruktion och samtidigt har en kulturell bakgrund där det till exempel kan vara viktigt att svara ja och visa sig samarbetsvillig. Hur man förväntas att svara kan kulturellt skilja sig åt. Då behöver vi verkligen säkerställa att informationen går fram och att medarbetaren förstår.
Vi som har svenska som modersmål har behövt bli mer observanta på vilka ordspråk vi använder. Att uttrycka en fråga som ”Kan du ge mig ett handtag?” kan skapa onödig förvirring. Vad menar vi egentligen när vi säger ”du vill inte vara snäll och öppna ett fönster?”
Anders Johrén (Nyckeltalsinstitutet, 2018) sammanfattar i ”Är det ekonomiskt försvarbart att satsa på språkombud?” att det mesta talar för att det är en mycket ekonomiskt försvarbar investering. Det är positivt dels genom insparad tid genom mindre missförstånd, mindre dubbelarbete och bättre arbetsmiljö. Dels ur ett samhällsperspektiv då det kan förbättra integrationen av personer med svenska som andraspråk.
Vi har många idéer kring hur vi kan utveckla arbetet. I december har vi en adventskalender med ”Dagens ordspråk” där alla kollegor har bidragit. Vi pratar om just det ordspråket den dagen, men kommer också att sammanfatta på arbetsplatsmöten.
Vi tar också alla chanser att träffa och prata med våra matgäster. I somras var vi ute med vår mjukglassvagn ”Glasslådan” och innan jul gräddar vi våfflor och serverar varm glögg – och pratar med gästerna.
Bodil Green, kock och språkombud
Charlotte Thelander, enhetschef Måltidsenheten
Socialförvaltningen
Trelleborgs kommun
Erfarenhetsbanken är en del i projektet Ett nytt recept för skolmåltider, som samordnas av Livsmedelsverket och finansieras av Vinnova.