Lyckat integrationsprojekt gav ny arbetskraft inom måltider

Äldreomsorg, Verksamhetsövergripande • Södermanlands län

Med fokus på individen och yrkespraktik inom bland annat måltidsverksamhet har projektet MIKA hjälpt människor närmare arbetsmarknaden. Genom projektet utvecklades också en helt ny tjänst – måltidsvärd inom äldreomsorgen.

Vårt mål

Att hjälpa utrikesfödda personer som är långt ifrån arbetsmarknaden att komma närmare att bli anställningsbara. Att ge kunskap, arbetslivserfarenhet och yrkesutbildning inom mat, service och gröna näringar.

Så gjorde vi

Vi ansökte om och beviljades medel av Svenska ESF-rådet, som förvaltar Europeiska socialfonden. I februari 2018 startade vi projektet MIKA, som står för Mat och integration i Katrineholm.

Deltagarna i projektet var personer som hade aktivt försörjningsstöd samt intressen som matchade projektet; till exempel odling och matlagning. I projektet varvades teori med praktik. Deltagarna fick yrkesrelevant språkträning och grundkunskaper i till exempel livsmedelshygien och näringslära, samtidigt som de också fick arbetslivserfarenhet inom till exempel kommunens måltidsverksamhet. I projektet fanns en stor flexibilitet och utbildningen anpassades efter deltagarnas behov på individnivå. Vi försökte att se varje deltagare, hjälpa deltagaren att ta makten över sin egen situation och stötta längs vägen. En del personer var i projektet i tre månader, andra upp till ett och ett halvt år – beroende på behov.

Efter tre år med MIKA gjorde vi en ny ansökan om medel ur Europeiska socialfonden och kunde sedan starta MIKA YB, en förberedande yrkesutbildning i kommunens regi. Vi hade sett att många deltagare kom närmare arbetsmarknaden, men på grund av att de till exempel saknade skolbetyg eller att språket fortfarande var en utmaning fick de ändå ingen riktig anställning och kunde inte söka till Komvux. Målet med MIKA YB var att deltagarna efter utbildningen skulle gå vidare till arbete eller studier. Allra störst intresse fanns för att utbilda sig inom mat och måltider.

Även inom MIKA YB varvades teori och praktik. Träningen i svenska språket genomsyrade allt och deltagarna utbytte erfarenheter från sina respektive praktikplatser med varandra. Efter genomförd yrkesutbildning fick deltagarna intyg på de moduler de hade gått igenom.

Samarbeten

Service- och teknikförvaltningen var projektägare och samarbetade med kommunens arbetsmarknadsenhet, socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt med lokala företag, gårdar och restauranger.

Foto: Toah Heftiba, Unsplash

Resultat

Det fanns ett stort intresse för att delta i MIKA och projektet blev omtalat. Deltagarna kände att de kom framåt, att de integrerades och fick nya möjligheter. Ungefär 40 personer fullföljde MIKA och 35 fullföljde MIKA YB. Många av deltagarna gick vidare till annan sysselsättning efter projektet och på längre sikt har 60 procent fått en anställning eller gått vidare till studier och är inte längre beroende av försörjningsstöd.

Engagemanget från projektledare och handledare har varit betydelsefullt. Vi har varit väldigt flexibla och gjort förändringar längs projektets gång. Det var en styrka att kunna göra anpassningar för att möta varje individs behov och att deltagarna kunde mötas i mindre grupper och träna svenska, prata om samhällsfrågor och utbyta erfarenheter.

En kvinna var över 60 år när hon började i MIKA. Hon hade bott 18 år i Sverige, men kunde inte prata svenska och hade ingen yrkeserfarenhet. Hon fick sin första anställning 63 år gammal och jobbar i dag som måltidsvärd inom äldreomsorgen. Och hon vägrar att gå i pension, hon är så glad över det som projektet har gett henne. Hon banade också väg för en helt ny tjänst inom omsorgen. I dag finns måltidsvärdar på flera äldreboenden och det är fler från projektet som är anställda som det. De ger guldkant åt de boende och det är ett arbete som kräver social kompetens, ansvarstagande och initiativförmåga.

Utmaningar

De första omgångarna när vi skulle hitta praktikplatser låg fokus på gröna näringar, och samarbete med gårdar, samt privata restauranger. Det var inte helt enkelt. Till exempel kan det bli ganska ensamt på en gård, med få möjligheter till svenskaträning. Vår måltidsverksamhet är van vid att ta emot praktikanter så där fungerade praktiken mycket bättre och vi hade nära samverkan med chefer och förstekockar.

Coronapandemins restriktioner försvårade möjligheten att mötas och att hitta praktikplatser.

Det visade utvärderingen

Både MIKA och MIKA YB har utvärderats och visar på att MIKA-modellen är en bra metod, där deltagarna stegvis förflyttar sig närmare sysselsättning och egenförsörjning. Deltagarna fått ett stärkt självförtroende, ökad självständighet och ökad studiemotivation.

En hög andel av deltagarna har gått vidare till arbete eller studier, fler än rikssnittet när det gäller arbetsmarknadsinsatser för den aktuella målgruppen.

Kostnaderna för försörjningsstöd i Katrineholms kommun har minskat kraftigt under den period som projektet pågått. MIKA är en av flera förklaringar till minskningen.