Vilka livsmedel köper kommunerna – ny databas ger svar

Den 9 april lanserades SILO-databasen, med öppen statistik över kommunernas livsmedelsinköp. Det är en milstolpe och ett viktigt steg mot ökad transparens och utveckling av de offentliga måltiderna och hela livsmedelskedjan.

Vid lanseringen fanns data från 268 av landets 290 kommuner inläst i SILO-databasen. Det totala varuvärdet för inköpen 2023 var 7,8 miljarder kronor.

– Den kategori som kommunerna köper allra mest av är mejerivaror inklusive ost, det handlar om drygt 1,2 miljarder kronor och motsvarar 15,8 procent av det totala varuvärdet. Kött, fisk, fågel, frukt och grönsaker samt kaffe är andra livsmedel som kommunerna lägger mycket pengar på, berättar Eva Sundberg, projektledare för MATtanken och sakkunnig kring mat och måltidsfrågor vid Jordbruksverket.

SILO – en unik satsning

SILO står för StatistikInsamling av Livsmedelsinköp till Offentlig sektor. Tidigare fanns ingen samlad, öppen statistik över kommunernas livsmedelsinköp, framtagen på ett transparent sätt.

Databasen finns hos Jordbruksverket och insamlingen av statistik är gjord av MATtanken tillsammans med Jordbruksverkets statistikenhet. MATtanken, som är en del av Landsbygdsnätverket, beviljades 2022 medel från EU:s Landsbygdsprogram för arbetet med SILO.

– Insamlingen av kommunernas livsmedelsstatistik är första steget mot att få fakta att utgå från i diskussionen över vilka livsmedel som köps in för skattepengar. Vi behöver jobba vidare och förfina databasen, men jag är övertygad om att det arbete vi har påbörjat kommer bidra till fortsatt utveckling inom livsmedelskedjan. Det blir spännande att följa inköp över tid och se hur de svarar mot till exempel livsmedelsstrategin och mål om miljö och folkhälsa, säger Eva Sundberg.

Svenskt på tallriken

Trots strama livsmedelsbudgetar och kraftigt ökade livsmedelspriser så indikerar statistiken i SILO-databasen att kommunerna fortsatt köper mycket svenska livsmedel. Om man jämför med den totala konsumtionen i Sverige köper kommunerna en större andel svenskt kött, fågel, ägg, mejerivaror och ost.

– Det är glädjande att vi nu kan se att andelen svenska livsmedel är hög inom flera områden. Men det finns fortsatt utrymme för ökning, inte minst för livsmedel som både är vanliga i offentliga kök och som det finns goda förutsättningar att producera i Sverige, exempelvis ost och pasta, säger Eva Sundberg.

Mycket matnyttigt i databasen

Det finns många olika sätt att göra jämförelser och hämta data ur SILO-databasen, som aktörer i alla led i livsmedelskedjan kan ha nytta av. Det går att se miljömärkningar; ekologiskt, KRAV och MSC. Det går att se vilka volymer och vilken förädlingsgrad som efterfrågas på olika råvaror. Olika kommuners inköp och vad de betalar kan jämföras. SILO möjliggör en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan.

I databasen finns uppgift om leverantörer och producenter, exempelvis kan man se att närmare 80 procent av det som kommunerna köpte under 2023 levererades från två grossister, till ett varuvärde på cirka 6 miljarder kronor.