Svedala kommun har arbetat intensivt i cirka ett års tid, med att få igång beredskapsarbetet kring måltiderna. Under beredskapsveckan blev det upp till bevis.
PÅ SPANING
Artikeln om Svedala kommun ingår i en mini-serie av artiklar i vilka MATtanken belyser beredskapsfrågan och hur förutsättningarna är olika i landets kommuner.
Strax öster om Malmö i Skåne ligger Svedala kommun med cirka 23 500 invånare. Kommunen är en landsbygdskommun men räknas in i stormalmö. Här finns flygplatsen Malmö Airport (Sturups flygplats). Det är också nära till kusten och flera hamnar vilket gör att kommunen är en av dem som står i första ledet om det blir aktuellt med mottagande av flyktingströmmar från andra länder.
Sedan ett år arbetar måltidsverksamheten särskilt med beredskapsfrågan genom ett projekt som drivs av Lina Jönsson, måltidschef, tillsammans med Truls Broms, köksmästare. Truls var intresserad av att ta sig an en utmaning vid sidan av det ordinarie arbetet i köket i en av kommunens F-9-skolor. Att få möjlighet att arbeta med beredskapsprojektet passade väl in.
– För att få full kraft valde vi att starta upp arbetet bara vi två, samtidigt som vi teamade ihop oss med kommunens beredskapssamordnare, berättar Lina och Truls.
Ett inledande arbete var att gå igenom kunskapsläget, kommunens riktlinjer inom området, samt arbeta fram aktiviteter, mål och delmål.
Ett viktigt avstamp var att bjuda in all personal till ett informationsmöte om det nya projektet, och berätta om tankarna inför den kommande Beredskapsveckan där framförallt förskolor och skolor skulle öva ihop med matgästerna.
– Informationsmötet blev lyckat. Vi talade om hur Svedala kommun jobbar och vad som sker på nationell nivå i Sverige. Vår beredskapssamordnare hade ett bra perspektiv med budskapet att ”vi förbereder oss inte bara för krig, utan även för andra kriser, som översvämningar, elavbrott och så vidare” och det väcktes ett stort intresse för frågorna, berättar Lina och Truls fyller i:
– Det gjorde stor skillnad för gruppen och deras förtroende att vår beredskapssamordnare deltog och delade med sig av sina kunskaper. Vi talade om vad som förväntas av måltidsverksamheten i en kris. Det är lätt att tänka vi ska serva alla med mat. Men vårt fokus är våra matgäster, precis som vanligt. Att fylla på med vatten- och elreserver är det andra enheter som ordnar med, fortsätter han.
En utbildning i matsäkerhet i kris blev nästa steg, och en bra pusselbit i helheten.
– Det är lika viktigt i kris med matsäkerhet, som alla andra dagar under året. Allt ska fortfarande dokumenteras och matsäkerheten ska hanteras på samma vis, det går inte att börja tulla på kvaliteten. Utbildningen gav trygghet för personalen som fått veta mer om hur man ska agera och vad som gäller, om det skulle inträffa en kris på riktigt, säger Truls. [Läs en erfarenhet från Huddinge kommun om utbildning i matsäkerhet Länk till annan webbplats.]
– Att jobba i kris är som en vanlig dag på jobbet, fast lite annorlunda. Med utbildningen i ryggen så vet vi att ”Vi kan!”, säger Lina.
Vecka 39 var det dags att öva i samband med den nationella Beredskapsveckan. Det var olika scenarion varje dag, hela veckan: Trasiga kylar/frysar, inget vatten, elavbrott, översvämmade lokaler.
– Vi körde en ”light-version”, vilket innebär att alla i förväg visste om vilka scenarion som gällde, dag för dag. Nästa år drar vi åt svångremmen lite och gör det svårare, klurar Truls.
Övningarna genomfördes i samverkan med flera andra aktörer, exempelvis de enheter internt som säkerställde leveranser av nödvatten och annat som behövdes under veckan.
En av dagarna medverkade 14 leverantörer av livsmedel. Det var på torsdagen och scenariot handlade om att det var översvämning och att måltidsverksamheten stod utan lokaler. Här kunde leverantörerna vara med och hjälpa till, inte minst i samband med matlagningen utomhus.
– Vi hade också två personer med oss från kommunens så kallade frivilliga resursgrupp, FRG, som hjälpte till att servera mat på Klågerupsskolan och Hattstugan. Hela veckan blev väldigt spännande! berättar Truls.
Däremot upplever måltidsverksamheten att responsen från utbildningssidan inte var så engagerad som den kanske kunde varit.
– Det är ju inte bara vi som ska klara av dagen, utan vi vill uppmärksamma beredskapsfrågan även gentemot eleverna. Vi hade en bra dialog med kommunens kommunikationsenhet. De gjorde ett stort jobb och lyfte vårt arbete, och veckan, på ett positivt sätt utåt mot våra medborgare! Vi vet att det talades om beredskapsfrågorna hemma vid köksborden runtom i kommunen denna vecka, säger Lina.
Både Truls och Lina konstaterar att även om Beredskapsveckan genomfördes som en ”light-version” så var de flesta rätt trötta när fredagen väl var över. Det hade varit intensiva dagar.
Ett annat fokus under året har handlat om beredskapslager.
– Just nu är läget så att alla kök klarar sig en vecka på den mat som finns i kyl, frys och förråd, berättar Truls.
Därutöver är två kök (en skola och ett äldreboende) förberedda på att klara två veckor utan leveranser av nya livsmedel.
– Här har vi tagit fram en särskild matsedel med rätter som bygger på att det inte finns kyl och att man kanske måste laga mat utan el eller vatten, fortsätter han.
Målet är att det inte bara ska finnas beredskapslager i alla kök utan även några extra containers, helst en i varje centralort. I varje kök krävs minst tre kvadratmeter extra förrådsutrymme. Det låter inte som så mycket yta, men det är platsbrist ute i verksamheterna och därför behövs containerlösningar.
Avslutningsvis är krispärmar till varje kök en viktig fråga och pärmens innehåll kan utvecklas efterhand men grunden är:
Framåt kommer Svedala kommun att bilda en beredskapsgrupp för måltid och städ. Viktiga frågor är att köpa in/ställa upp beredskapscontainers, att jobba vidare med att optimera beredskapslagret samt att planera för nästa beredskapsvecka. En lärdom som dragits under projektets gång är att det behövs pengar i budget för beredskapsarbetet. Inom kommunen är det också viktigt att måltidsverksamheten krokar arm över gränser med andra verksamheter för att nå hela vägen i beredskapsarbetet.
Både Truls och Lina har tankar kring frågan om hur man bygger upp ett omsättningslager.
Senast uppdaterad