Specialkost och anpassade måltider – en ständigt aktuell fråga

Specialkost och anpassade måltider är efterfrågade och resurskrävande måltider som har en tendens att öka i omfattning. Idag är cirka 20 procent av alla måltider som lagas i de offentliga köken specialkost eller anpassade måltider.

Nu har det gått två år sedan lanseringen av den nationella rekommendationen. Kerstin Berg är kostchef, Kalmarsunds Gymnasieförbund, och en av dem i Kost- & Närings fokusgrupp Förskola och skola som varit med och arbetat fram materialet.

– Att ta fram detta dokument var ett stort jobb som krävde en bred förankring, för att det skulle bli användbart, berättar Kerstin.

Syftet med de nationella rekommendationerna Länk till annan webbplats. (länken öppnas i nytt fönster) är att ge vägledning om rätten till specialkost och anpassade måltider för barn/elever inom förskola och skola.

– Kost & Näring vill skapa förutsättningar för nationellt likvärdig praxis på området och skapa en samsyn i vad som är rimligt. Vi vill också att rekommendationerna ska vara en given utgångspunkt i dialogen mellan måltidsverksamheter, matgäster, anhöriga, rektorer, pedagoger och elevhälsa, liksom i utbytet med företrädare för myndigheter och politik.

Sedan lanseringen har det kommit många frågor, förslag och synpunkter till Kost & Närings fokusgrupp Förskola och skola. Fokusgruppen har också påbörjat ett arbete med att revidera rekommendationerna.

– Vi är i uppstartsskedet, men hoppas kunna ha ett utkast klart senare i vår. Det har även inkommit nya rön inom områden som vi vill beakta. Vi får också konkreta frågeställningar, där man tycker att det är svårt att tolka och avgöra hur man ska agera. Eftersom omvärlden förändras hela tiden får vi också nya önskemål och förslag på saker att utveckla. Sammantaget är det inte några jättestora förändringar att vänta, men det är ändå viktigt att göra en översyn, bedömer Kerstin.

– Några saker som vi ska kika närmare på handlar om definitioner av till exempel ”religion” eller benämningen ”veganskt”. När det gäller veganskt har det hänt saker på senare tid. Det är till exempel lättare att få upp näringstätheten genom att allt fler ersättningsprodukter är berikade. Det finns också många fördelar med att öka andelen växtbaserad mat.

Har du något tips om hur man kan tänka i avvägningen kring behov och önskemål gällande anpassade måltider?

– Det finns så många enstaka fall, det går inte att skriva heltäckande. Men en tumregel man kan ha för att bedöma om det är befogat med en specialkost eller anpassad måltid är om det verkligen är tvunget med specialkost/anpassning för att eleven ska kunna fullfölja sin skolgång. Vi behöver få bort stämpeln om att det ytterst handlar om önskekost genom att säkra upp att det handlar om reella behov.

I vilken utsträckning används rekommendationerna idag?

– Den frågan tittar vi närmare på just nu. En enkät har gått ut till medlemmarna om vad man använder rekommendationerna till och hur man uppfattar dem. Svaren blir också underlag i den kommande revideringen.

Hur ser trenden ut, ökar antalet special/anpassade måltider fortfarande? Är vi på väg uppåt, neråt eller ligger vi kvar cirka 20 procent?

– Det är oklart vad man räknade in i den siffran när den togs fram. Alla räknar olika. Det kommer att bli enklare att svara på frågan framöver, nu när det finns en rekommendation att gemensamt arbeta efter kring vad som ska klassas som specialkost.

Måltidsmiljön lyfts fram i samband med anpassade måltider. Hur ofta tas även anpassning av miljön med i bedömning/ansökan/beviljande av anpassad måltid?

– Detta är verkligen en aktuell fråga. Måltidsmiljön har ju uppmärksammats på flera sätt på sista tiden med koppling till lugn och ro, mindre matsvinn och som en viktig del av anpassade måltider. Det är bra om fokus läggs på denna fråga vid nybyggnationer, avslutar Kerstin.