”Man missar doften av kossor och spån, men man får möta bonden"

Finns det fördelar med digitala möten med bonden eller fiskaren, som komplement till besök på gården eller fiskebåten? Går det att hitta medskapande sätt att öka kunskaperna om svenska livsmedel och introducera nya maträtter för elever i skolan? Vad innebär konceptet Food for Life?

Detta var några av de frågor som ett fyrtiotal personer fick svar på i samband med den digitala träffen Maten som ger resultaten, den 17 november. Träffen handlade om hur vi kan samverka och hitta arbetssätt för att ta tillvara maten och måltiderna för mer än att mätta magar.

Träffen genomfördes som en del av Stockholms läns livsmedelsstrategi, där ett av målen är att andelen svenska, regionala och lokala livsmedel i offentliga kök ska öka. Arrangörer var Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med MATtanken och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Inbjudna till träffen var personer i kommuner i Stockholms län som arbetar med måltider och måltidsutveckling samt personer inom förskola och skola som vill veta mer om hur man kan ta till vara på skolmåltiderna i pedagogiken.

– Vi vill visa på konkreta exempel och verktyg för att skapa mervärden och förmedla kunskaper om var maten kommer ifrån. Då är det väldigt värdefullt att få ta del av kunskaper från olika håll i landet, som vi får här idag. Ytterst handlar det om att hitta vägar fram mot hållbar livsmedelsproduktion, och förstås också att kunna erbjuda bra mat för barnen, säger Anna Hedberg som är chef för enheten för landsbygdsutveckling, Länsstyrelsen i Stockholms län.

MATtankens projektledare Eva Sundberg, var moderator för träffen.

– Det kan hända spännande saker när vi kopplar ihop produktionen av livsmedel med skolvärlden och de offentliga måltiderna. Offentliga måltider ska mätta magar, men det finns också ett bredare syfte som handlar om att förmedla kunskap om bra mat, bidra till folkhälsa och kunskap om vikten och värdet av bra mat så vi får medvetna livsmedelskonsumenter i framtiden, fyller Eva i.

Pernilla Fischerström är en av drivkrafterna bakom en motsvarande satsning i Västra Götalands län. Sedan flera år koordinerar hon ett regionalt nätverk där gemensamma tematräffar och upphandlingsdagar bidrar till ökad kunskap om svensk livsmedelsproduktion i offentliga kök.

– Det är viktigt att vi sprider goda exempel och jättekul att vi nu kan dela med oss av vårt arbetssätt, och att vi även är en del av ett samarbete över länsgränser, säger Pernilla.

Food For Life, en folkhälsosatsning i Söderköping

Först ut på träffen var Eva-Lott Blixt, kostchef i Söderköpings kommun, som berättade om en pågående satsning inom ramen för Food for life (läs mer om Food for Life på MATtankens webb Länk till annan webbplats.). Konceptet kommer ursprungligen från England.

– Vi vill lära barn och ungdomar var maten kommer från, hur den produceras och vad som är bra livsmedelsval utifrån, hälsa, välbefinnande och klimat, säger Eva-Lott.

I Söderköpings kommun har arbetet med Food For Life (som här fått namnet Den Röda Tråden) inneburit att kommunen i sin måltidsplan lyfter fram måltidspedagogiken.

I Söderköpings måltidsplan står följande:

Matgäster inom förskola och skola ska erbjudas måltidspedagogik genom ett väl genomtänkt arbetssätt med fokus på hälsa, tillagning, matsvinn och att genom besök på gårdar lära sig om matproduktion.

Detta har resulterat i en folkhälsosatsning som fått löfte om en pott avsatta medel. Detta innebär exempelvis att kockar och pedagoger i förskolan utbildas i måltidspedagogik för att tillsammans hitta nya arbetssätt. Inom skolan har måltidspersonal och fritidsledare gått en kurs i Saperemetoden. I undervisningen används även Bonden i skolan.

– Vi har tagit kontakt med lokala livsmedelsproducenter och diskuterat hur vi kan samarbeta. Vi har lagt en plan där varje årskurs har olika teman (se tabellen).

– I arbetet får vi möjlighet att testa fria pedagogiska luncher på en förskola och på en av F6-skolorna under vårterminen 2022. Efteråt ska vi utvärdera om ökad vuxennärvaro ger ”mer mat i magen” och en lugnare måltidsstund. Detta hoppas vi mycket på, avrundar Eva-Lott.

Tabell. Teman i de olika årskurserna .

Bonden i skolan, en digital plattform med 300 000 besök/år

Näst på tur var ett livesänt möte med Anette Gustawson och hennes kor och kalvar på Billinge gård i Norrtälje kommun. Anette är en av de bönder som har varit med och utvecklat det nationella webbaserade läromedlet www.bondeniskolan.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och den regionala digitala aktiviteten Bonden i skolan-veckan i Mälardalen.

– Genom att ta emot besök, digitalt eller fysiskt, på vår gård kan vi visa på den glädje som finns i att jobba med djur och natur, året runt, berättar Anette.

Bonden i skolan är ett digitalt läromedel (https://www.bondeniskolan.se/ Länk till annan webbplats.) som vänder sig till elever i årskurs 4-6. Syftet är att på ett lekfullt och pedagogiskt sätt förmedla kunskap om växter, djur, bonden och svenskt lantbruk. Via plattformen kan man bland annat ta del av faktatexter, filmer och quiz. För pedagoger finns det även en temabank med förslag på färdiga lektionsupplägg. Sajten besöks av cirka 300 000 användare per år.

– Med Bonden i skolan kan vi föra den svenska bondens röst, rakt in i klassrummet. Vi har ett otroligt stöd av våra producenter i regionen, berättar LRF Mälardalens Helena Isakson, ansvarig för skolkontakten tillsammans med Anna Lindgren, verksamhetsutvecklare och projektledare.

Tidigare har LRF Mälardalen bjudit in elever och lärare i åk 4-6 till fysiska gårdsbesök som genomförts på naturbruksgymnasierna i regionen, men tack vare coronapandemin har nu digitala aktiviteter och livesända gårdsbesök blivit ett alternativ. Det digitala kan inte ersätta ett riktigt besök på en riktig gård, men det är ett bra komplement.

– Storstan är fortfarande normen och vi ser att klyftorna ökar. Med Bonden i skolan vill vi utöver att ge ökade kunskaper om livsmedelsproduktionen även väcka intresset hos elever att utbilda sig inom de gröna näringarna, berättar Helena som tillägger att utmaningen för LRF Mälardalen är att det i regionen finns mer än 250 000 elever. För att nå ut till fler arrangerades därför den digitala aktiviteten Bonden i skolan-veckan . Satsningen finansieras av Landsbygdsprogrammet i samarbete med Länsstyrelserna i Västmanlands, Uppsala samt Stockholms län som ett led i de regionala livsmedelsstrategierna.

Ca 7 000 elever och 200 lärare var anmälda till årets Bonden i skolan-vecka som genomfördes i mitten av november. Syftet var att eleverna ska få lära sig mer om var maten kommer ifrån, vad för spännande man kan göra i skogen och vad det blir av alla träd. Under veckan kunde eleverna även genomföra olika uppdrag vilka tog dem utanför klassrummet. Det gick även att ställa frågor till bonden, vilka kommer besvaras i en filmsändning i plattformen i mitten av december.

– Vi genomför detta som en pilotstudie. Nästa gång hoppas vi att det ska bli ett event för elever i åk 4-6 i hela landet.

– Tack vare pandemin har vi hittat ett sätt att nå ut genom det digitala. Som bonde är det svårt att ta emot mer än ett par besök per år, eller kanske ett antal skolor under en vecka. Genom digitala möten når vi fler på kort tid. Under en lektion kan eleverna ändå få en glimt av bondens vardag. Man missar doften av kossor och spån i ladugården, men man kan endå få känslan av att komma bonden nära och får se människan bakom som producerar maten. Det ligger oerhört mycket tid och kärlek bakom varenda bit som ligger på tallriken – det är så viktigt att eleverna får med sig den känslan, säger Anette.

Explore Eat, Karbyskolan, Vallentuna

Vallentuna kommun är en av utvecklingsmiljöerna i projekt Ett nytt recept för skolmåltider som samordnas av Livsmedelsverket och finansieras med medel från Vinnova. Kommunens projektgrupp är brett sammansatt. Här samverkar exempelvis miljöstrateg, näringslivsstrateg, folkhälsostrateg, kostchef och kockar, rektorer och hem- och konsumentkunskapslärare. Projektet tar sitt avstamp i kommunens måltidspolicy.

På träffen berättade kostchef Charlotte Muntzing samt ett team från Karbyskolan som är en grundskola, med rektor Helena, hemkunskapsläraren Anna och kocken Anna, om en satsning inom projektet som fått namnet Explore Eat. Det handlar om att skapa matmodiga barn och att ta tillvara skolmåltiden i den pedagogiska verksamheten. (Läs mer om Explore Eat, Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. länken till tidningen VAllenuna Nya öppnas i ett nytt fönster).

På skolan fanns tankar om hur man kan introducera nya råvaror och nya rätter på ett sätt som engagerar eleverna.

– Vi valde att jobba med tofu, som är produkt som tillverkas i kommunen även om själva råvaran inte är lokal.

På skolan genomfördes en tredagarsaktivitet som byggde på att eleverna först fick vara del i en utmaning där de också fick chans att utforska produkten med alla sinnen i en uppbyggd labyrint/laborationsmiljö. Sedan fick de provsmaka, rösta på sin favoriträtt och slutligen blev det en servering av vinnande rätten för alla elever. Eleverna fick med sig ett recepthäfte hem. Vid en utvärdering framgick att många elever också provat att laga maten hemma.

– Vi kommer att fortsätta att regelbundet testa nya råvaror, säger Hagaskolans team.

Farmer Time och Fiskaren i skolan

Avslutningsvis berättade Karin Carlsson från Hushållningssällskapet Västra om Farmer Time.

Konceptet kommer ursprungligen från England där spannmåls- och lammproducenten Tom Martin började använda Facetime för att komma i kontakt med skolklasser. Sedan starten har mer än 600 lantbrukare och 600 skolklasser jobbat med detta i England. Idag finns det ett internationellt samarbete med elever och lantbrukare i England, Sverige, Finland, Irland, Nya Zeeland och Australien. Tanken är att det ska bli ett internationellt utbyte även för lantbrukare och lärare framöver.

I Sverige introducerades konceptet 2019 av Hushållningssällskapet och numera finns Farmer Time i hela landet. Genom Farmer Time erbjuds videosamtal mellan en livsmedelsproducent och en skolklass. Det är korta videosamtal som sker återkommande under ett läsår, direkt mellan klassrummet och bonden.

– Det är ett komplement och kan inte ersätta ett studiebesök men det bidrar till goda relationer. Vi vill ge barn och unga möjlighet att träffa och lära känna dem som producerar vår mat, berättar Karin

I år har satsningen utvidgats med pilotprojektet Fiskaren i skolan, som är motsvarande möten fast med en fiskare på Västkusten och i Vänern. Fiskaren i skolan finansieras med pengar från Jordbruksverket.

– Detta är en satsning för att skapa intressen för de gröna och blå näringarnas yrken och utbildningar. Vi vill också ge möjligheter att ta del av livsmedelsproduktionen under olika årstider. När det gäller Fiskaren i skolan så förmedlar vi även kunskap om yrkesfisket i Sverige, fiskens värdekedja från båt till bord och betydelsen av fisk som livsmedel i skolan.

– I de korta men återkommande videomötena i Farmer Time och Fiskaren i skolan fokuserar vi på det oplanerade snarade än det planerade. Det handlar om ett samtal i vardagen där själva dialogen är det viktiga och att det ur den kan väx a fram en relation som påverkar även utanför klassrummet. Vi har ett fint exempel från en friskola som före Farmer Time köpte alla sina varor från grossist. Efter mötet med bonden ville eleverna prova lammkött. Det i sin tur skapade ett intresse hos rektor och skolmåltidspersonalen att se över inköpen. Numera köper skolan fortsatt stapelvaror från grossist men också livsmedel från lokala leverantörer.

– Utmaningen, som jag ser det, är att våga hålla fast i det enkla, att Farmer Time och Fiskaren i skolan är tjänster som fungerar som komplement till annat, avslutar Karin.