Måltiden som verktyg för att sätta individen i centrum - följ med till Bonargården

På omvårdnadsboendet Bonargården i Tibro kommun är måltiderna ett viktigt verktyg för att skapa trivsel och gemenskap och att sätta individen i centrum. MATtanken har gjort studiebesök för att få veta mer om detta – och den så kallade Bonargårdseffekten. Ta del av vår artikel och fyra inspelade intervjuer (filmklipp).

Det slamrar hemtrevligt i köket. Det är undersköterska Ida Elversson som har köksturen idag, hon har skalat potatisen som puttrar i grytan. Vi befinner oss på omvårdnadsboendet Bonargården i Tibro, ett stenkast från centrum. Här sägs det att det inte är ovanligt att boende, kort tid efter att de flyttat in, måste köpa nya kläder för att de gamla blivit för trånga. Denna företeelse har fått ett eget lokalt namn: Bonargårdseffekten.

– Det är inte ovanligt att de äldre som bor här går upp i vikt. Det var en läkare kopplad till boendet som myntade begreppet Bonargårdseffekten. Vi ser det som ett kvitto på att de som bor här både tycker om maten och trivs, säger enhetschef Lena Johansson.

Men för att ta det hela från början. Berättelsen om Bonargården tar sitt avstamp i kommunens satsning på att bygga ett nytt omvårdnadsboende år 2017.

Bildtext: Det är verkligen ett gott teamwork på Bonargården – engagerad personal och ledning jobbar i samma riktning. Det säger Anna-Lena Holm, undersköterska; Lena Johansson, enhetschef; Rickard Strömqvist, vård- och omsorgschef; Jan Hanna nämndsordförande och Anna Johansson, måltidsutvecklare.

Politiska beslut var grunden

– Ribban sattes högt av enhetschef, förvaltningsledning och politiker redan från start. Detta nya boende skulle bli ett av de bästa omvårdnadsboendena i landet. Vi skulle jobba nära de boende, satsa på hemlagad mat, den sociala miljön och ta ett helhetsgrepp med individen i centrum. Vi visste tidigt vad vi ville göra, däremot inte hur vi skulle få till det! fortsätter Lena.

Startskottet hade dock gått och svaren på de frågor som dök upp fick utkristallisera sig efterhand. Första steget för Lena blev att rekrytera personal. Tanken var att omvårdnadspersonalen även skulle laga maten.

– Jag hade facket med mig i processen. Vi ville skapa underskötersketjänster med fler arbetsuppgifter än traditionell omvårdnad. Det var ett sextiotal sökande till de 27 tjänster som vi utlyste, minns Lena och hon betonar att de var tydliga med hur viktigt det är att de som sökte var intresserade av helhetstänket, där matlagning är en viktig del av det dagliga arbetet.

Att gå från idé till verklighet

Att köket skulle bli en mötesplats var självklart. Men det fanns många frågor om matlagningen. Hur skulle det gå till? Efter att ha diskuterat med kommunens måltidschef kom Lena fram till att det bästa vore om Bonargården kunde anställa en expert inom kost och måltider för att vara med och starta upp den nya verksamheten.

Lösningen blev till slut att dåvarande måltidsutvecklaren Anna Johansson, som idag är måltidschef i grannkommunen Hjo, lånades ut till Bonargården på 75 procent under ett halvt år. Anna har kvar rollen som expert kring måltidsfrågor på Bonargården, vid sidan av sitt jobb i Hjo.

– Det har varit roligt att få chans att vara med från början och utbilda och bygga upp allt kring måltiderna, berättar Anna.

Köket och matsalsdelen är byggd med öppen planlösning. Utrustningen är i princip samma som i ett vanligt kök hemma, men med vissa anpassningar. Induktionshällen har flera plattor, hushållsugnen är med varmluft och diskmaskinen är snabbgående.

Bildtext: Ida Elversson valde att söka sig till Bonargården efter att ha arbetat i hemtjänsten under några år. – Det verkade så mysigt här! Köksutbildningen jag fick var bra, jag har lärt mig mer till exempel om vad äldre behöver för näring. Jag upplever att vi hela tiden arbetar nära vårdtagarna med individen i centrum. De som bor här är delaktiga. Det passar mig och jag trivs, säger hon.

Utbildning av personalen - en viktig del

En viktig del har varit att skapa en egen utbildning för personalen kring livsmedelshantering, livsmedelshygien, grunderna kring specialkost och praktisk matlagning. Alla nyanställda får gå en grundutbildning. Därutöver erbjuder Anna olika inspirationstillfällen. Till varje avdelning har hon tagit fram en receptpärm med en rullande sjuveckorsmatsedel.

– Recepten är tänkta som en grund att utgå från men ska såklart anpassas efter de boendes önskemål. Gillar de boende på din avdelning inte kålpudding? Nej men då kan de använda färsen och laga något annat istället, säger Anna.

På Bonargården, där det finns fyra enheter, har det precis varit kräftskiva när MATtanken är på besök. Ballongerna och serpentinerna är precis nertagna

– Jag åt så mycket att jag hamnade i matkoma, berättar en av de boende som rullat ut i sin rullstol till matbordet i köket, mittemot köksön, där förberedelserna för dagens lunch pågår för fullt.

Köket är varje enhets hjärta

Anna-Lena Holm, är undersköterska med övergripande ansvar för livsmedelsinköpen till Bonargården. Hon har funnits med från start och klev efter en tid in i rollen med ett utökat köksansvar.

– Att beställa och fylla på till basförråden svarar varje enhet för själv, men övriga inköp görs av mig, berättar hon.

På varje enhet jobbar det tre personal varje dag och en av dessa i köket. I köksturen ingår det att förbereda, duka fram och servera frukost, laga lunch och fika, samt förbereda maten som kvällspersonalen ska servera.

– Vi köper in alla livsmedel och lagar all mat från grunden. Principen är också att laga maten så tätt inpå varje måltid som möjligt, berättar Anna-Lena.

– Närheten och delaktigheten som finns här gör att våra boende trivs, får aptit och äter. Vi lägger grädde, smör och kärlek i maten, säger hon med ett leende och fortsätter att berätta att maten naturligtvis tas tillvara så långt det går, som ett sätt att minska matsvinn.

Kokt potatis som blir över en dag blir stekt potatis en annan dag. Falukorven från lunchen skivas och läggs på smörgåsen till kvällen. Anna-Lena och hennes undersköterskekollegor har regelbundet pass med kökstur.

– Jag tycker det är roligt! Man är mitt i verksamheten den dagen, köket är som boendets hjärta och varje arbetsdag går fort. Vi erbjuder de boende att få vara med och hjälpa till. Mat har de flesta lagat hela sitt liv. Ibland har de tips eller smakar av exempelvis en sås. Emellanåt kommer anhöriga med äpplen från trädgården eller kantareller från skogen som vi kan ta tillvara, säger Anna-Lena.

Bildtext: Enhetsköken har i princip samma utrustning som i ett vanligt hem, med anpassning för att här sker det matlagning till lite fler personer.

Inga stora skillnader i kostnader

De boende har möjlighet att påverka menyer och måltider genom ett matråd. Den som fyller år bestämmer vad det ska bli för mat på enheten den dagen.

Socialnämndens ordförande Jan Hanna tittar förbi i samband med att MATtanken är på besök.

– Vilka är vi till för? De sista åren i livet ska vara värdiga. Ibland måste vi som politiker våga tänka nytt. Vi har bara fått positiva signaler gällande Bonargården och det är inte dyrare att driva boendet på detta sätt. Även på andra boenden, där man tar maten från centralkök, ingår köksuppgifter som en del av personalens vardagliga arbete. Men här blir det på ett annat sätt och de som bor här trivs verkligen, säger han.

I Tibro kommun finns fyra boenden, där Bonargården hittills är det enda boendet där personalen lagar maten. Vård- och omsorgschef Rikard Strömqvist berättar:

– Kostnadsmässigt ser vi inga större skillnader mellan boendena. Inte heller bemanningsmässigt. Att satsa på detta var på sätt och vis en chansning, men vi ville prova i samband med att vi byggde nytt. Maten och måltiden är en viktig del i individens liv och vi är stolta över det som man åstadkommer på Bonargården genom att vi vågar tänka annorlunda, säger Rikard.

Bild: Varje kök är centralt belägen på respektive enhets våningsplan. Från allrummet finns det en öppning i väggen in mot kök och matdel.

Finns det några utmaningar med arbetssättet?

– Under pandemin var det en utmaning med bemanningen, men det har det ju varit överallt, inte bara här. För att klara att lösa de omvårdnadsbehov som fanns fick vi en period ta mat från kommunens centralkök, för att få ihop schemat, berättar Lena Johansson.

MATtankens Eva Sundberg jackar i frågan utifrån ett mer övergripande perspektiv.

– Att besöka Bonargården och ta del av arbetet här är inspirerande. Bonargårdseffekten som skapats är ett fint exempel på hur det kan gå när verksamheten sätter individen i centrum och är modig och lösningsfokuserad, även om det krävs att man korsar traditionella organisationsgränser, säger hon.

Dock tror hon att om detta arbetssätt att ska fungera mer generellt i landet, då krävs det nog att man i grundutbildningen för undersköterskor behöver få med mer kunskap kring mat och måltider.

– Det är inte alla ställen där man, som på Bonargården, har insikter om måltidernas betydelse. En annan viktig framgångsfaktor handlar om att det måste finnas förmåga att samarbeta mellan olika professioner, säger Eva.

Bildtext: Fotot är taget vid Bonargårdens entré.