I år kommer livsmedelsbudgeten inte räcka till!

Kostnaden för livsmedel till offentlig sektor har ökat med 10-16 procent i år och fler prishöjningar är att vänta i höst. Men hittills har få kommuner och regioner utlovat kompensation till måltidsorganisationerna i årets budget, för de höjda priserna på livsmedel. Detta är en av de saker som framkom i MATtankens studiosamtal, fredag den 29 april.

– Det är svårt, kanske rentav omöjligt, att spara in de ökade kostnaderna. Livsmedelsbudgeten räcker helt enkelt inte till, säger MATtankens Eva Sundberg och pekar på risken att offentliga måltider tappar i kvalitet.

Mer än 260 deltagare fanns på plats i Studio MATtanken den sista fredagen i april. Ämnet var kostnadsökningarna i hela livsmedelskedjan och hur det påverkar de offentliga måltiderna. Samtalet inleddes med att fem personer med olika perspektiv på frågan beskrev läget.

Jeanette Elander, näringspolitisk expert inom LRF, lyfte att förbundet följer kostnadsökningarna för svenska lantbruksföretag.

– Lantbrukarna sitter med olika avtal och förutsättningar för att hantera den ovissa situationen och vi har sett väldiga kostnadsökningar den sista tiden, exempelvis har priset på växtnäring ökat fyrdubbelt. Det är ett väldigt allvarligt läge framåt, berättade hon.

Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket, berättade bland annat om det arbete som pågår på myndigheten med de krisstödpaket om totalt cirka 3 miljarder kronor som regeringen beviljat som syftar till att överbrygga krisens konsekvenser.

Wiveca Andreasson, försäljningschef på Atria, lyfte att företaget såklart påverkas av kostnadsökningar i produktionsledet och att det leder till höjda priser.

– Några näringar, exempelvis kycklingnäringen, fick med prisökningar till aviseringen i maj. Men många producenter hann inte, utan måste vänta till höjningen i september. Detta medför att stora prisökningar är att vänta, då det finns ett uppdämt behov att få kompensation för höjda kostnader, fortsatte hon.

Wiveca poängterade även att det i kristider är extra viktigt med att ha tillit till varandra.

– Alla led är beroende av varandra och det måste finnas tillit till att man hanterar situationen och inte tar ut oskäliga ökningar i denna allvarliga situation som drabbar hela samhället, sade hon.

Michael Bengtsson, chef för offentliga affärer på Menigo, berättade att det hittills i år gjorts prishöjningar på livsmedel med 10-16 procent, beroende på vilket avtal kommunen har, och fortsatta höjningar är att vänta.

– I linje med det Wiveca säger så kommer prishöjningen i september att bli historiskt hög. Vi tror också att prisökningarna kommer att bestå en lång tid framöver. I ett längre perspektiv ser vi som grossist också ett behov av att ändra vår prismodell. Den behöver delas upp i två delar. Dels handlar det om att kunna få ersättning för livsmedelsproducenternas kostnader och dels för våra egna kostnader. Idag är avtalen utformade så att vi inte kan kompensera för egna ökade kostnader på exempelvis drivmedel.

Anna Cederberg, måltidschef, Lekebergs kommun, berättade om det pågående arbetet i måltidsorganisationen med att se över inköp och menyer, men också om den viktiga dialogen med kommunens politiker.

Stort engagemang och många olika perspektiv i studion

Efter inledningen ihop med samtalspanelen tog samtalsledare Eva Sundberg chansen att ställa två frågor till alla deltagare i studion.

1. Är ni utlovade kompensation i årets budget för de ökade prishöjningarna?
2. Vilken ökning av livsmedelskostnaden är det som ni aviserar till politiken inför budgeten 2023?

Endast 12 procent av de som svarade på första frågan hade hittills fått löfte om kompensation för ökade kostnader i år. På den andra frågan svarade ett antal måltidsorganisationer att de tagit höjd för ökningar på 10-30 procent i budgetering inför kommande år, men merparten svarade att de ännu ej gjort det.

I Studio MATtanken lyftes också hur måltidsorganisationerna kan se över sina inköp och menyer. Även fortsatt arbete med att minska matsvinnet poängterades.

Slutligen landade studiosamtalet i vikten av att gemensamt lyfta frågan om hur kostnadsökningarna i livsmedelskedjan påverkar de offentliga måltiderna.

Många lyfte fram att det vore värdefullt med ett nationellt upprop, att varje måltidschef inte står ensam i att kommunicera denna komplexa och viktiga fråga utan att det är en gemensam och angelägen välfärdsfråga.

– Det kan vara nu som fler får upp ögonen för värdet av maten, att det blir en acceptans för att måltiderna måste få kosta. Nu finns ett fönster att kommunicera hur viktiga de offentliga måltiderna är, sade MATtankens samordnare Anna Lundstedt.

"Totalt två miljarder i ökade kostnader för de offentliga måltiderna"

I en kommun står inköpen av livsmedel för cirka en procent av den totala kommunbudgeten. Det är en förhållandevis liten andel men ack så betydelsefull.

– Låt maten få kosta, det är extra viktigt i dessa tider. Det finns dubbla vinster att göra genom att prioritera upp denna fråga, sade generaldirektör Christina Nordin och syftade på livsmedelsproducenternas behov av kostnadstäckning och fortsatt god kvalitet på de offentliga måltiderna.

– De offentliga måltiderna är Sveriges viktigaste måltider. Kliv fram i kommuner och regioner och visa hur viktiga måltiderna är, tillade Wiveca Andreasson.

Varje år köper offentliga måltidsorganisationer livsmedel för 10 miljarder kronor.

– Om livsmedelspriserna ökar med 20 procent motsvarar det ökade kostnader för offentlig sektor med totalt 2 miljarder kronor. Det kommer att få konsekvenser för kommuner och regioner. Jag hoppas innerligt att det inte leder till att den positiva trend vi sett på senare år kring kvalitén på offentliga måltider bryts, avslutade Eva Sundberg.