Hur svenskt är knäckebrödet?

En tredjedel av de livsmedel Sveriges kommuner köpte 2023 saknar uppgift om ursprung i SILO-databasen. Knäckebröd är en varugrupp där det till stor del inte går att se var råvarorna kommer ifrån – där saknas uppgift om ursprung för hela 90 procent av inköpen.

Det finns flera orsaker till att det saknas uppgift om ursprung i SILO-databasen över kommunernas inköp av livsmedel. I vissa fall handlar det om att produkter saknar information om ursprung i digitala system och i andra fall att underlaget från kommunerna varit ofullständigt. Statistiken för 2023 visar att 35 procent av de inköpta livsmedlen saknade uppgift om var råvaran kommer ifrån.

– Det kan gömma sig en hel del svenskt i ”uppgift saknas”, men så länge informationen saknas går det inte att veta med säkerhet. Varugruppen knäckebröd är ett exempel på det, säger MATtankens Eva Sundberg.

Egen efterforskning av ursprung

För en tid sedan fick Skövde kommun ett erbjudande på en ny variant av knäckebröd i storköksförpackning. Kommunen har som målsättning att minst 75 procent av livsmedlen som köps in ska ha svenskt ursprung.

– Det fanns ingen information om ursprung för knäckebrödet så jag mejlade till leverantören och frågade, säger Conny Bjurman, livsmedelscontroller i Skövde kommun.

Han fick svaret att alla knäckebröd i storköksbricka är gjorda på svenska råvaror. Varför den informationen inte finns varken på förpackning eller i digitala system fick han dock inget svar på.

– Det är synd att branschen inte lyssnar på vad vi inom offentliga måltider efterfrågar, säger Conny Bjurman och tillägger att det finns fler produkter än knäckebröd där han på egen hand måste efterforska ursprunget.

Utmaning med olika artikelnummer

Att livsmedelsföretag inte med säkerhet har kontinuerlig tillgång till svensk råvara kan vara en orsak till att produkter saknar uppgift om ursprung i digitala system. Om råvaran varierar under året är det enklare att inte har med information om ursprung. Från kommunerna har det lyfts önskemål om olika artikelnummer, så att det går att särskilja vilka produkter som har svenskt respektive icke svenskt ursprung. En ökad transparens skulle kunna öka andelen svenskt i livsmedelsstatistiken. Livsmedelsföretag och grossister anger att flera artikelnummer för med sig kostnadsökningar i alla led, vilket i slutändan gör produkterna dyrare.

– Det är stort tryck på att offentliga måltider ska köpa svenskt och de måste kunna redovisa sina inköp för politiker och invånare. När uppgift om ursprung saknas måste kommunerna lägga resurser på att söka information. Det kostar också pengar, säger Eva Sundberg och fortsätter:

– Om det är krångligt med dubbla artikelnummer kommer troligen livsmedelsföretagen sträva efter tillgång till svensk råvara för att hålla ner kostnaderna. Kanske kan det bidra till att driva utvecklingen framåt?