Finland inspireras av livsmedelsstatistik i SILO

Vid en konferens om beredskap i Sverige nyligen, fick den finska forskaren Csaba Jansik kännedom om Jordbruksverkets SILO-databas. Nu lyfter han SILO som ett gott exempel i livsmedelstrategiska sammanhang.

Csaba Jansik vid Naturresursinstitutet Finland (LUKE) forskar bland annat om livsmedelskedjans konkurrenskraft och försörjningstrygghet i Finland och Europa.

I oktober deltar han i en konferens om livsmedelsstrategier i Seinäjoki, en kommun i västra Finland med cirka 64 000 invånare.

– Seinäjoki är på gång med en City Food Strategy, det vill säga en lokal livsmedelsstrategi, och frågan om inköp till de offentligt finansierade köken kommer att diskuteras. Ambitionen är att inhemsk mat ska prioriteras mer, berättar han.

SILO-datan binder ihop kedjan

Csaba är imponerad över kommunernas höga svarsfrekvens och detaljrikedomen i livsmedelsstatistiken som de lämnar, inte minst eftersom insamlingen baseras på frivillighet.

– Det är ett fantastiskt material som finns samlat i SILO-databasen och en stor fördel är tillgängligheten och transparensen.

Enligt Csaba finns i Finland goda möjligheter att följa upp utvecklingen kring primärproduktionen, livsmedelsindustrin, grossisterna, liksom hotell, restaurang och kafé-sektorn. Men när det gäller offentligt finansierade livsmedelsinköp finns det inte någon statistik att tillgå, det vill säga inte någon motsvarighet till SILO-databasen.

– Vi har ett brott i kedjan som leder till att det inte fullt går att följa och förstå Finlands flöden av livsmedel, kopplat till exempelvis import och export. Vi skulle öka vår kunskap om hela livsmedelskedjan om det fanns statistik över vad som köps in och serveras i de offentligt finansierade måltiderna. Det skulle kunna göras om vi hade motsvarande er SILO-statistik fortsätter Csaba.

Ger fakta som grund i samtal om beredskap, tillväxt, m.m.

Det finns många likheter mellan Sverige och Finland när det gäller offentliga måltider. Båda länderna var tidigt ute, exempelvis med att införa kostnadsfria skolmåltider. I Finland finns precis som i Sverige en offentlig debatt om de livsmedel som köps in. Varför görs inte fler insatser för att få kommunerna att handla mer lokalt? Frågan kommer från olika håll, exempelvis från de finska primärproducenterna och den inhemska livsmedelsindustrin.

– Samtidigt som vi i Finland är duktiga på beredskap och har en hög försörjningsförmåga så importerar vi stora volymer livsmedel. Tyvärr har vi inte den fakta som ni nu har tillgång till i Sverige tack vare SILO, den hade varit bra att ha för att kunna följa upp flöden, leverantörer osv. Budgeten för de offentliga måltiderna är begränsad och i slutänden är det oftast den som avgör vad som köps in, snarare än strategiska perspektiv. Det jag kommer att lyfta fram på konferensen i Seinäjoki och i andra relevanta sammanhang framöver är olika tillväxtmöjligheter för livsmedelssektorn i Finland, där ser jag att de offentliga måltiderna har en viktig roll, avslutar han.