Landsbygdsnätverket
Foto från scen med 4 talare och infälld bild med person som medverkade på distans, vid panelsamtalet

På fotot syns de som medverkade på scenen i samband med det livesända samtalet "Från ord till handling: ursprungsmärkning och den offentliga marknaden", som arrangerades i oktober, som en del av Kostdagarna 2020. Infällt i högra hörnet är ett foto på Eva Sundberg från MATtanken som medverkade i samtalet på distans.

Frågan om matens ursprung: ”Vi måste fortsätta att samarbeta – för att nå hela vägen”

Det var en vilja att bidra till lösningar som genomsyrade panelsamtalet Från ord till handling: ursprungsmärkning och den offentliga marknaden, som hölls i samband med Digitala Kniven & Gaffeln den 20 oktober 2020.

Vilka var med i panelen och vad syftade samtalet till?

Medverkande gjorde Eva Sundberg, projektledare MAT-tanken; Peter Skoog, affärschef offentliga kunder, Lantmännen Cerealia; Wiveca Andreasson, försäljningschef anbud och säljkår, Atria; Katarina Ljung, hållbarhets- och kvalitetsansvarig, Martin & Servera samt Anna Svartsjö, Kost & Närings fokusgrupp Upphandling.

Bakgrunden till panelsamtalet var lanseringen av policyn för livsmedelsursprung för offentliga måltider Härifrån kommer matenlänk till annan webbplats (länk) våren 2020. Genom policyn utmanar de offentliga kunderna övriga branschaktörer att enas kring enhetlig märkning av, och information om, varifrån maten kommer.

Panelsamtalet ville lyfta frågor som: Vad som har hänt i grossist- och producentled sedan dess? Hur går arbetet vidare? Och när beräknas förändringarna slå igenom fullt ut, hela vägen till verksamheterna och deras matgäster?

Panelsamtalet arrangerades av Kost & Närings fokusgrupp Upphandling i samarbete med Jordbruksverket/MATtanken inom ramen för Kostdagarna 2020länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Eva Sundberg, MATtanken, inledde panelsamtalet genom att berättade om bakgrunden till arbetet med ursprungsmärkning.

– Vi hade flera dialogmöten under 2019 med olika branschaktörer och insåg att vi inte kan komma fram till en överenskommelse i kedjan, utan vi behöver ta en annan väg. Vi bytte spår och valde att fokusera på köparsidans behov. Så föddes idén till en policy för livsmedelsursprung inom offentliga måltider.

Anna Svartsjö, Kost och Näring, summerade därefter policyn för livsmedelsursprung för offentliga måltider.

– I policyn utmanar vi livsmedelsproducenter och grossister att endast använda två begrepp.
För det första: Råvarans ursprung, i den betydelsen i var djur har uppfötts och slaktas, var äggen har värpts, var mjölken har mjölkats och var frukt och grönsaker och spannmål har odlats. För det andra: Tillverkningsland, det vill säga var produkten har genomgått den sista väsentliga och ekonomiskt berättigade bearbetningen vilket motsvaras av lagstiftningens definition av ursprungsland.

– Vi vill också att råvarans ursprung och produktens tillverkningsland ska synliggöras på ett enhetligt sätt genom hela informationskedjan. Råvarornas ursprung ska även redovisas i sammansatta produkter. Går det inte att få på alla, så vill vi främst ha det på den primära ingrediensen.

Katrina Ljung, Martin & Servera lyfte fram arbetet med egna varumärken.

– Vi jobbar mycket med att våra egna varumärken ska ha en märkning av råvaran, inte bara tillverkningsland. Detta gör vi på frivillig basis till stor del, utöver det som sägs i lagstiftningen. Vi har som mål att ha denna information på alla våra artiklar, så att det ska finnas tillgängligt både på etiketten och på den fysiska produkten, men också att man ska få informationen digitalt i vår e-handel och via olika artikeldatabaser, Dabas och GS1. Dessa aktörer arbetar med den gemensamma plattformen för digital information för livsmedel. Där är vi med och försöker driva på så gott vi kan. Vi jobbar även internt med vårt eget system för artikelinformation så att det ska bli lätthanterligt och att informationen kan flöda vidare i systemen externt.

I arbetet med andra produkter än de egna varumärkena är det fler hänsyn som måste tas, förklarade Katarina Ljung.

– Här möjliggör vi att informationen förs vidare, men det bygger på att alla är med och vill göra informationen tillgänglig. Vi når längre med den nya lagstiftningen om primär ingrediens (länk till avsnitt längre ner i texten), men fortfarande är det vissa produkter som det faktiskt inte krävs ursprungsmärkning för, utifrån lagstiftning. Vi har dock dialog med våra leverantörer om att det är viktigt för oss och för våra kunder att få in informationen. Många jobbar redan idag på frivillig basis att tänka ”hela sortimentet”, säger hon.

Peter Skoog, Lantmännen Cerealia, berättade om läget:

– Vi på Lantmännen har fullt fokus på både tillverkningsland och råvarans ursprung. När det gäller tillverkningsland är vi helt framme. När det gäller råvarans ursprung kommer vi inom kort att vara helt klara, det vill säga gällande informationen i Dabas. När det gäller informationen hela vägen ut så är vi beroende av de andra aktörerna.

Peter Skoog konstaterade att det märks att kundsidan blir kunnigare.

– Här har vi sett en relativt stor förändring och förbättring, att man vet vad man ska göra för att få rätt produkt.

Wiveca Andreasson, Atria, flikade i:

– Vi märker att anbudstroheten har ökat. Det är svårare och svårare att få tilläggsavtal. Men vi noterar också att pandemin leder människor in i att vara mer noggranna med ursprunget, och att man är mer uppmärksam på vad som händer när gränserna stängs.

De nya EU-reglerna för produkter som anger ett ursprung men vars primära ingrediens har ett annat ursprung trädde i kraft den 1 april 2020 men pandemin har gjort att aktörerna har fått till den 31 december på sig att ställa om.

– Vi på Atria räknar med att ha allting klart till årsskiftet, och när det gäller informationen till Dabas så fixar vi den delen. Däremot kommer vi fallera på etiketteringen, med tanke på att försäljningen har minskat av vissa artiklar – om det är varor med lång hållbarhet så kan det vara viss fördröjning utifrån färdigvarulager. Men i det stora hela jobbar vi på, på samma sätt som exempelvis Martin & Servera beskriver. När det gäller ursprungsland så jobbar vi med att märka svenskt, men skriver EU på resten för att ha minska administrationen kring att uppdatera etiketter.

Atria:

– Det är inte den fysika märkningen i sig som är dyr, utan det är uppföljningen som är det krångliga. Vi behöver framförallt kunna visa våra producenter att det finns en långsiktighet så att de vågar göra de investeringar som krävs.

Martin & Servera:

– Ju mer detaljerad info man vill ha, desto mer administration krävs. Man minskar även på flexibiliteten vilket också är något som driver kostnader.

Lantmännen Cerealia:

­– Premiera dem som gör det, det är inte konkurrensneutralt förrän kraven gäller alla leverantörer. Det är oerhört viktigt att vi får effekt av de insatser som görs.

Atria:

– Köp det som ni vill ha. Ställ krav så att ni får de produkter som ni vill ha på era respektive avtal. Gnäll hos grossisten, om det som ni vill ha inte finns.

Martin & Servera:

– Det behövs ett samarbete, alla parter har sin del, för att vi ska nå hela vägen, från producent till det offentliga köket.

Kost & Näring:

– Informationen ska finnas inte bara vid upphandlingsögonblicket utan fortlöpande, och det innebär att kommunerna måste ställa krav men också följa upp ursprungsfrågan löpande under avtalstiden, säger Anna Svartsjö som menar att köparsidan inte kommer att släppa frågan. Men det är dags att ta nästa steg och koppla på alla aktörer i kedjan. Berörs görs även de företag som säljer exempelvis olika typer av kostdatasystem och digitala stödsystem för upphandling och uppföljning.

MATtanken:

– Vi tar passningen! Det finns en boll att ta, som handlar om att samla aktörerna i hela ledet från producent till de ansvariga i de offentliga köken, för att fortsatt driva frågan.

Lantmännen Cerealia och Atria:

– Köp! Fortsätt att ställa krav! Fortsätt verka för samarbeten i hela kedjan!

Senast uppdaterad 2020-11-16

Offentliga måltider - alla aktörer i kedjan

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post

Följ oss i sociala medier

Facebooklänk till annan webbplats

Twitterlänk till annan webbplats

Instagramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster