Intervju om distributions-/samlastningscentral

Här svarar Fredrik Mårdh, som arbetar med frågor som rör kommunal samordnad varudistribution på Energikontor Sydost AB, på frågor från MATtanken. Intervjun gjordes i augusti 2022.

Hur stort är intresset för samordnad varudistribution i Sverige?

– Jag skulle säga att trenden är relativt konstant. Under senare år har antalet distributionscentraler/samlastningscentraler legat på 43 stycken i landet, någon har lagts ner och någon har tillkommit. Det innebär att var sjunde kommun i Sverige har tillgång till en samlastningscentral.

Ge exempel på några fördelar!

– Argumentet för att dra igång en samlastningscentral är oftast miljöaspekten, att det blir färre transporter och en säkrare miljö kring skolor och förskolor. Generellt kan man säga att det blir 60-80 procents minskade leveranser med hjälp av en distributions/samlastningscentral.

– En annan aspekt är att verksamheterna blir mer digitala och det i sin tur möjliggör bättre uppföljningsmöjligheter av verksamheten.

– Det blir också en annan rytm i arbetet ute i verksamheterna med att ta emot varor, det blir mindre splittrat eftersom alla varor kommer mer samlat i tid. Det kan frigöra tid i verksamheterna till annat. Det finns också ofta en önskan om att underlätta för lokala leverantörer att leverera till kommunen.

Blir det enklare att få in lokala leverantörer?

– I snitt har kommuner utan samlastningscentral tre lokala leverantörer på avtal. Motsvarande snitt för kommuner med samlastningscentral är sju lokala leverantörer. Många kommuner har ännu fler. Men det är inget som händer per automatik utan ofta är det en medveten satsning på upphandlingsområdet samtidigt.

Ökar självförsörjningsgraden?

– Om en samlastningscentral ger bättre förutsättningar för lokala leverantörer att medverka i offentliga upphandlingar kan det också bidra till en ökad självförsörjning i närområdet. Det finns också en antydan till trend i att beredskapslager etableras i närheten av samlastningscentraler.

Vad kostar det?

– Samlastningen kostar ungefär 10% av det totala varuvärdet. Det är svårt att få ner kostnaderna från grossist i samma utsträckning, men några kommuner har lyckats. Ofta är det andra värden som man istället får lyfta fram som argument för en samlastningscentral, till exempel allt vi nämnt ovan, som minskade transporter inne i kommunen, bättre förutsättningar att upphandla lokala leverantörer och utifrån det ökad krisberedskap, bättre kontroll och uppföljning av leveranser och transporter, men även nya arbetstillfällen.

Vilka förutsättningar krävs för en samlastningscentral?

För att dra igång en samlastningscentral bör det vara ca 30 000 invånare kopplat till den, många samverkar kring en central. De flesta centralerna är utlagda på entreprenad och drivs inte av kommunen. Några kommuner har den dock i egen regi, till exempel Katrineholm (som var med i Studio MATtanken i augusti 2022). I Katrineholm ser verksamheten fördelar i att de själva har kontroll över styrning och ledning. Till exempel har man nyligen lagt till packning och lagring av kylda matlådor som ett uppdrag för samlastningscentralen.

Hur kommer man igång?

– Livsmedel är den vanligaste varan som man börjar med, själva ingången till samlastningscentral. Sedan brukar det läggas till fler varugrupper.

Tillbaka till Studio MATtankens arkiv.