Andelen svenska grönsaker kan öka inom offentliga måltider

I dag erbjuder många måltidsverksamheter fantastiska salladsbord med ett stort utbud av grönsaker. 25 procent av de grönsaker som köps in till kommunerna har svenskt ursprung.

– En målsättning med offentliga måltider är att lära barn och elever goda och hälsosamma matvanor, där grönsaker är en viktig del. En stor andel av kommunernas livsmedelsbudget läggs inom denna kategori, säger MATtankens Anna Lundstedt.

Under 2023 köpte Sveriges kommuner grönsaker för 564 miljoner kronor, enligt statistik i SILO-databasen. Det gör grönsaker till den näst mest köpta kategorin av livsmedel. Av de färska och frysta grönsaker som köptes under 2023 hade 25 procent svenskt ursprung, 58 procent var importerade och för 17 procent saknas uppgift om ursprung.

Tomater och gurka i säsong

Knappt tio procent av tomaterna som kommunerna köper är svenskodlade, trots att importerade tomater är dyrare per kilo, enligt SILO-databasen. Även merparten av de gurkor kommunerna köper är importerade och har ett högre pris än de svenska. Enligt Anette Borgström på Mellansvenska Odlare är svensk gurka billigare än importerad när det är säsong. En stor del av kommunernas förbrukning av tomat och gurka sker dock när det inte är säsong för svenska grönsaker.

– Svenska tomater har säsong under april-november, med en topp under maj-juli, men då köper inte kommunerna så mycket eftersom det då är sommarlov och skolrestaurangerna är stängda, säger Anette.

Säsongen för svenska grönsaker kan komma att förlängas. Genom innovation och nya företagsformer kan fler tomater, gurkor och andra grönsaker odlas i växthus i Sverige året om. Andelen svenska grönsaker inom offentliga måltider skulle då kunna öka.

Nya växthus kan bidra till mer svenskodlat

I Frövi har Wilhelm Magnusson, public affairs manager på WA3RM, varit delaktig i att utveckla ett stort växthus på tio hektar. Växthuset värms upp med spillvärme från ett närliggande pappersbruk. Wilhelm är övertygad om att storskalig växthusodling kommer att öka i Sverige, som ett komplement till frilandsodlingen. På sikt finns då möjlighet att ersätta importerade grönsaker med svenska växthusodlade. Wilhelm anser att det ur ett beredskaps- och försörjningsperspektiv är viktigt att vi i Sverige kan odla en större andel grönsaker själva.

– Diskussionen om hur vi kan använda storskaliga resurseffektiva växthusodlingar behöver intensifieras kopplat till potentialen att öka svensk försörjningsförmåga, såväl i kris som i fredstider. Där kan exempelvis storskalig odling av proteingrödor utgöra en spännande framtid, säger Wilhelm.

Tänk nytt och vara uppmärksam på ursprung

För kommuner som vill köpa en högre andel svenska grönsaker är det viktigt att vara uppmärksam på ursprunget, speciellt vid köp av förädlade grönsaker. En annan viktig faktor är att köpa i säsong och servera till exempel tomat, gurka och sallad framförallt när det finns tillgång på svenskt.

– Kan vi våga tänka nytt istället för att slentrianmässigt lägga en skiva importerad gurka eller paprika på smörgåsen? Vi kan vänja oss vid nya pålägg och kanske kan färgklicken på mackan vara en bit tunnhyvlad morot, tipsar Anna Lundstedt.