Foto: Malin Skog och SFPO
Kapitel 1: Det svenska yrkesfisket levererar färsk fisk från hav och sjö
Det svenska yrkesfisket regleras till största delen av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Fiskeriförvaltningen inom EU är mycket komplex eftersom det handlar om många olika fiskarter, fiskeområden i havet, redskapstyper och fartygstyper som på olika sätt ska regleras så att fisket bedrivs på ett hållbart sätt.
Yrkesfisket
Förutom EU:s omfattande lagstiftning på fiskeriområdet regleras fisket också av svensk lag. Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Jordbruksverket, Länsstyrelserna, Kustbevakningen m.fl. spelar också en stor roll när det gäller bland annat, att förvalta fisken i hav och sjö. Dessa myndigheter arbetar också med kontroll av att den som fiskar yrkesmässigt följer både nationella regler, och EU-regler. Aktuella regleringar och föreskrifter på fiskets område kan hittas via Havs- och vattenmyndighetens webbsida.
Länk till annan webbplats.
Det är bara licensierade yrkesfiskare som får sälja sina fångster från havet. Men fisk från sjöar, vattendrag och andra inlandsvatten får säljas även av den utan fiskelicens förutsatt att man följer skatteregler, fiskeregler, bl.a. begränsningar om vilka fiskeredskap som får användas i fritidsfiske, etc.
Under år 2021 registrerade HaV fiske av ett 100-tal olika fisk- och skaldjursarter i hav och sjöar, allt ifrån kvoterade arter såsom torsk och räka, till okvoterade såsom sanktpersfisk och valthornssnäcka. HaV för statistik över vilka arter som fiskas i vilket område, mängder, med vilken typ av redskap och med vilken typ av båt. Uppgifterna sammanställs för varje månad och för varje år i SCB:s officiella databas (Statistiska Centralbyrån).
EU:s fiskeripolitik finansieras genom den Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som för perioden 2014–2020 har ett värde av mer än 6,4 miljarder euro. EHFF stöder fiskare och kustsamhällen i övergången till hållbart fiske och finansierar projekt för att skapa nya arbetstillfällen och förbättra livskvaliteten utefter Europas kuster.
I den nya strukturfondsperioden 2021-2027 föreslår regeringen en budget på drygt 2 miljarder kronor för den svenska delen av programmet. I programmet ingår stöd till investeringar i havsekonomin och det småskaliga fisket samt ett kraftigt ökat stöd till vattenbruket. Inriktningen är att satsa på en hållbar blå ekonomi som ger kustsamhällena möjlighet till utveckling.
Yrkesfisket i havet
Den totala fångsten i det yrkesmässiga fisket i havet från januari till oktober 2021 uppgick till drygt 119 000 ton. Detta är den mängd hel fisk som tagits upp från havet av svenska yrkesfiskare. I figuren nedan visas hur fångsterna fördelar sig mellan Östersjön och Västerhavet 2011 – 2020.
Fångster per fångstområde 2011-2020 Länk till annan webbplats. (Havs- och Vattenmyndigheten)
Det är tre arter som det fiskas mest av; sill, skarpsill och tobis. I diagrammen redovisas endast den sill och strömming som går till humankonsumtion. All sill som fångas i Västerhavet går till humankonsumtion. Skarpsill och en huvuddel av sill och strömming fångad på Ostkusten går till foderproduktion, framförallt till vattenbruk. På så sätt kan dioxinproblematiken i fet fisk från Östersjön hanteras.
Statistik över de viktigaste kommersiella arterna för humankonsumtion finns i Sveriges officiella statistik för det yrkesmässiga fisket i havet Länk till annan webbplats., november 2021. (JO 50 SM 2201)
För delar av Östersjön gällde särskilda regler under 2020 och 2021 Länk till annan webbplats.. De reglerna fortsätter även under 2022. Under 2022 är det är totalstopp för torskfiske, förutom begränsad bifångst av torsk i vissa fall. Fiskestoppet gäller även under vissa tider för annat yrkesmässigt fiske enligt särskilda regler. Se mer i kapitel 3.
Redskap som används av yrkesfisket i havet
Vanliga redskap som används av yrkesfisket i havet kan vara bottentrål, flyttrål, snörpvad, snurrevad, garn, krok, burar/tinor och fällor. Yrkesfisket arbetar ständigt för att förbättra sina redskap och på så sätt selektera bort det som man inte vill fiska, eller inte får fiska. Detta kallas för selektiva redskap och man samarbetar med myndigheter och forskare för att utveckla dessa. På så sätt används olika tekniska hjälpmedel för att skydda småfisk och bevara fiskeresurser för att få ett långsiktigt, hållbart fiske.
En stor del av den fisk som fiskas (ca 75 % enligt SCB statistiska meddelande JO 55 SM 2101) säljs inte som konsumtionsfisk, utan används till att göra djurfoder, fiskmjöl och fiskolja. Fiskmjöl används framför allt till foder vid fiskodling men även i viss utsträckning vid uppfödning av icke-idisslande djur som t.ex. grisar och höns samt även i hund- och kattmat. Vid pälsdjursuppfödning används ofta istället fiskavfall från industrin. Foderfisk är alltså inte en enskild art, utan en benämning på en rad arter som inte, eller bara delvis, är efterfrågade av oss människor som livsmedel. Arter som huvudsakligen används till fiskmjöl är skarpsill, sill från Östersjön och tobis. Fisk som understiger minsta referensstorlek för bevarande får inte säljas till direkt humankonsumtion, och i dessa fall används även denna fångst ofta till fodertillverkning.
Yrkesfisket i sötvatten
Yrkesfisket i våra stora sjöar Hjälmaren, Mälaren, Vänern, Vättern och Storsjön riktar sig främst till värdefulla arter såsom gös, lax och insjökräfta. Fisket är ofta ett blandfiske med många olika målarter. (gös, gädda, abborre, siklöja, sik, lake, öring, röding och ål).
Fångsterna i det yrkesmässiga sötvattensfisket uppgick år 2020 till totalt 1571 ton och ett värde i första handelsledet av 106,7 miljoner kronor. Motsvarande uppgifter för år 2019 var 1671 ton respektive 110,6 miljoner kronor. De ekonomiskt mest betydelsefulla fiskarterna i det yrkesmässiga sötvattensfisket år 2020 är gös och kräfta.
Fångster i det yrkesmässiga sötvattensfisket 2020 Länk till annan webbplats. (JO 56 SM 2101)
Den svenska konsumenten tycker ofta att insjöfisken har blivit dyr när den säljs över disk. Detta kan vara en kombination av att man inte landar så stora volymer insjöfisk, konkurrensen är svag, efterfrågan och betalningsviljan är stor eftersom flera sötvattensarter anses exklusiva och att små volymer är kostsammare att bereda. Den som har möjlighet att fiska själv får ju fisken nästan gratis och fritidsfiskets uttag bedöms, för flera arter, vara betydligt större än yrkesfiskets. I figuren nedan kan du se de fem viktigaste arterna samt totalfångsten för insjöfisket de senaste 10 åren.
Kostrekommendationer för vissa befolkningsgrupper
Fisk och skaldjur är nyttiga livsmedel, men det finns fall när feta fiskarter från särskilda områden innehåller för höga halter av vissa miljöföroreningar. Därför ger Livsmedelsverket kostrekommendationer när det gäller fisk för barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder, som är mer känsliga för miljöföroreningar. Vuxna män i alla åldrar samt äldre kvinnor kan och bör äta all fisk.
Fisk och skaldjur är nyttiga och generellt äter de flesta konsumenter i Sverige för lite fisk och skaldjur och kan utan problem öka sin konsumtion. En del fiskarter (sill/strömming från Östersjön, vildlax och öring från Östersjön, Vänern, Vättern, sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern) kan innehålla miljöföroreningar, som dioxiner, PCB:er eller kvicksilver. För bland annat sill/strömming från Östersjön, har nu halterna av giftiga ämnen minskat kraftigt och understiger EU:s gränsvärden. Livsmedelsverket har i väntan på bevis att det är en stabil och varaktig sänkning valt att ännu inte ändra sina kostrekommendationer. Se Livsmedelsverkets kostråd. Länk till annan webbplats.
Lax och sill som vi kan äta så ofta vi vill
Den lax som säljs i affär är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet. Den inlagda sillen som säljs i butik är från Västkusten och Nordsjön och innehåller inte miljögifter. Den fisken kan vi därför äta ofta. För att vara på säkra sidan bör man läsa på förpackningen, eller fråga i butiken eller på restaurangen, var sillen eller laxen kommer ifrån.