Svensk konsumtion av sjömat

Arbetet med att ta fram information om svensk konsumtion av sjömat har gjorts på uppdrag av Landsbygdsnätverkets tematiska grupp för fiske och vattenbruk, i samarbete med Jordbruksverket samt forskningsprojektet SEAWIN som leds av Kungliga Vetenskapsakademien/Stockholm Resilience Center, finansierat av Formas. Även representanter från Havs- och Vattenmyndigheten samt Fiskbranschens Riksförbund har bidragit till arbetet.

– Vi är glada att RISE och Jordbruksverket tillsammans med bland andra SEAWIN gemensamt kunnat utarbeta en modell för att beräkna den svenska konsumtionen av sjömat. Den gör det lättare att hitta vägar att främja konsumtionen av inhemsk fångst och produktion av sjömat, säger Hans-Olof Stålgren från Landsbygdsnätverkets tematiska grupp för fiske och vattenbruk.

Målet var att undersöka möjligheterna att sammanställa tillförlitlig statistik över svensk konsumtion av sjömat på årlig basis. Jordbruksverket ansvarar för statistik över livsmedelskonsumtion och publicerar uppgifter om sjömatskonsumtion, men i mycket grova drag. Sedan år 2000 publiceras ingen statistik över konsumtionen av färsk fisk på grund av otillförlitligt underlag och avsaknad av metod. Den här rapporten identifierar viktiga dataluckor men visar att det trots dem går att få fram detaljerad och tillförlitlig statistik över svensk sjömatskonsumtion, med ett undantag: sill och skarpsill. Anledningarna till detta gås igenom i rapporten. En liknande rapport från RISE publicerades 2017 där sjömatskonsumtionen för 2015 presenterades. Metoderna för att beräkna konsumtionen skiljer sig mellan rapporterna och de är därför inte jämförbara.