Lärdomar från Polen och Österrike: Vägen till framgångsrika ägarskiften inom lantbruket

Att underlätta för unga att ta över lantbruk är avgörande för att säkra ett livskraftigt och hållbart jordbruk i framtiden. Lovisa Filipsson har genom sitt arbete i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för ägarskiften studerat hur Polen och Österrike lyckats attrahera nästa generation lantbrukare – och vad Sverige kan lära.

I Österrike och Polen är en betydligt större andel av lantbrukarna under 40 år jämfört med Sverige. Där finns både konkreta stöd och en positiv attityd till lantbruket som framtidsbransch.

Det menar Lovisa Filipsson, landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet Jönköping, som särskilt lyfter fram att båda länderna har en mycket högre andel kvinnor i lantbruket – 34 procent i Polen, 35 procent i Österrike – jämfört med bara 17 procent i Sverige.

– I Sverige går gårdarna traditionellt fortfarande mest i arv till söner, medan det inte alltid är fallet i Polen och Österrike. Där är det inte ovanligt med tjejer som tar över. När både tjejer och killar ses som möjliga övertagare, kan det bli lättare att hitta unga som vill in i branschen.

Flera faktorer bakom framgångarna

I sitt arbete i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för ägarskiften har Lovisa Filipsson tittat närmare på just Polen och Österrike. Hon ser flera faktorer bakom ländernas framgångar.

– I Österrike och Polen, liksom i Sverige, får unga lantbrukare möjlighet att söka stöd genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP. Stöden påverkar möjligheten för unga att ta över lantbruk, men det finns andra faktorer som gör att ägarstrukturen ser olika ut. En genomsnittlig gård är bara 14 hektar i Polen, jämfört med 53 hektar i Sverige. Det är en stor skillnad. Kanske gör det att det är lättare att ta sig in som ung.

Stöden spelar alltså stor roll, men det handlar inte bara om pengar.

– Rådgivning och nätverk är också avgörande. Unga behöver bollplank, mentorer, och nätverk – både för de som planerar att ta över en gård och för de som redan har gjort det. I Polen pratar man mycket om vikten av just nätverk.

Olika attityder

Lovisa Filipsson återkommer till attityderna i de olika länderna. Hon beskriver ett system i Österrike där både samhälle och myndigheter anser att även små lantbruk är viktiga.

– Man kan vara innovativ och hållbar även om man har en liten gård. I Sverige vill vi gärna att lantbruk ska växa och bli större, men det behöver inte alltid vara målet. I Österrike finns många små, moderna gårdar som är lättare och billigare att ta över. Det gör tröskeln in i branschen lägre.

– Man behöver inte alltid bli större, däremot smartare. Det är klart att man måste ha en rimlig intäkt, men det är inget självändamål att växa. Det stora lantbruket är inte alltid det mest lönsamma.

Ett konkret exempel på smarta lösningar finns i Österrike.

Bra koncept

– Där har man en lång tradition av så kallade maskinringar som äger maskinerna som lantbrukare betalar för att få använda när det behövs. Det gör att unga slipper ta kostnaden för en dyr maskinpark men ändå får tillgång till den bästa tekniken. Sådana koncept är jättebra för att få in fler unga.

Lovisa Filipsson påpekar att ägarskiften ofta är känslomässigt utmanande för alla inblandade. Det är heller inte unikt för Sverige.

– Det kan vara en svår psykologisk process. För den äldre generationen kan det kännas tungt att lämna över och för den yngre kan det kännas som en tung ryggsäck att ta emot. Och säg att man bryter en fem generationer lång släkttradition om man väljer att inte ta över lantbruket … Av plikt känner man sig då kanske tvingad att göra det fast man egentligen inte vill.

Samtidigt ser hon positiva tendenser i Sverige.

– Jag tycker ändå att den generation som ska lämna över är lite mer mån om att göra det i tid numera. Och den äldre generationen vill också lämna över ett bra och välinvesterat jordbruk. Det går åt rätt håll – om än långsamt.

Ny vision från EU-kommissionen

EU-kommissionen presenterade nyligen en vision för jordbruket och livsmedelsproduktionen i Europa fram till 2040. Visionen lyfter särskilt behovet av att få in fler unga i branschen och göra jordbruket mer hållbart, innovativt och motståndskraftigt.

“Våra lantbrukare står inför växande utmaningar. Därför presenterar vi idag en omfattande strategi som gör jordbruket mer attraktivt, mer motståndskraftigt och mer hållbart”, sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid presentationen i februari 2025.

Lovisa Filipsson menar att Sverige har allt att vinna på att inspireras av hur andra länder hanterar ägarskiften.

– Vi måste bli bättre på att se unga som en resurs i utvecklingen av branschen. Vi behöver både konkreta åtgärder och attitydförändringar. Lönsamhet är helt avgörande. Når vi dit, får vi också fler unga lantbrukare.

Text: Colette van Luik