Landsbygdsnätverket
Annkristin Hult, nationell utvecklare med ull som specialitet vid Nämnden för hemslöjdsfrågor

Foto Kjell Hult

En plattform för svensk ull ska samla aktörer som vill satsa på ullnäringen

Annkristin Hult, du är nationell utvecklare med ull som specialitet vid Nämnden för hemslöjdsfrågor som nyligen föreslaget att det bör skapas en gemensam plattform eller arena för ullfrågor i Sverige.

Varför skulle en sådan vara viktig?
Sammantaget ser Nämnden för hemslöjdsfrågorlänk till annan webbplats behov av en arena där kompetens och erfarenheter samlas och samverkar. Speciellt inför till exempel större nationella satsningar så att resultat kommer fler till del, inte enbart regionalt eller i enskilda företag. För att se en långsiktigt hållbar utveckling behövs en part som förvaltar lösningar och resultat från olika håll och vidareutvecklar dessa. Detta skulle ge en helhetsbild av vilka insatser som bör göras och minimera risken för att olika delar faller mellan stolarna.

Vad skulle en sådan plattform för ull kunna innehålla?

Vi på Nämnden för hemslöjdsfrågor har tillsatt en utredare, Kent Johansson, som ska titta på förutsättningarna för en svensk ull-plattform. Resultatet kommer att presenteras på ett seminarium i november 2021.

En plattform för svensk ull ska samla företagare och industri som på olika sätt vill satsa inom den ullnäringen. Ett nav där de olika delarna möts och utvecklas tillsammans och som åstadkommer det som enskilda företag och aktörer inte kan göra enskilt.

Plattformen ska skapa bättre vägar för samarbete mellan företag och organisationer och samla branschen för att stärka företagen i hela värdekedjan. Den ska också jobba med lobbying mot exempelvis politiker och myndigheter. Detta för att lyfta frågan om att se svensk ull som en resurs, en lantbruksprodukt, inte en biprodukt, som det ser ut idag.

Vilka områden skulle en plattform för svensk ull kunna vara verksam inom?

  • Öka medvetandet om ullens användningsområden och potential
  • Skapa opinion, vara en remissinstans och agera i debatt och olika politiska frågor
  • Hålla kunskap om material, tekniker och användningsområden levande
  • Främja utbildning, innovation och forskning
  • Utveckla internationella kontakter och främja affärs- och industriella kontakter inom området

Så vilka huvudfrågor kommer i så fall att bli viktiga?
Certifiering och standardisering
Definiera ull som en hållbar lantbruksprodukt
Industri – hur utveckla, var finns industrin?
Hur förvaltar vi den kunskapsbank som finns idag?
Utbildnings- och kompetensutveckling
Att skapa en infrastruktur för att samla in ullen

Vilka är de viktigaste aktörerna som bör samarbeta där?
Företag och organisationer med inriktning på ullnäring och lantbruksfrågor, utbildningar och textilindustrin.

Hur skulle ullnäringen enklast kunna utvecklas i Sverige?
Med ett nationellt grepp som samlar, utbildar och knyter samman de olika länkarna för att stärka och utveckla hela kedjan.

Så hur ser ditt drömscenario ut för svensk ull?
Att vi har ett system, där alla vet vad nästa steg i kedjan är och hur du ska komma dit, oavsett om du är fårägare, klippare, spinneri, väveri eller återförsäljare av produkter.

Utbildningsinsatser är viktiga, inte minst mot fårägare, som med mer kunskap kan få allt mer betalt för sin ull och se värdet i att ta tillvara ullen.

Det viktiga just nu, är, att vi hittar rätt kund till rätt ull. Fårägarna måste få veta att deras ull är efterfrågad, och ullinköparen måste veta var ullen finns. Efterfrågan på ull har ökat, och vi riskerar idag att vissa typer av ull inte räcker till. Vi ska också se till, att all ull tas om hand, till rätt användningsområde.

Faktaruta

I Sverige finns cirka 500 000 får, vilket betyder 1 000 ton ull per år.

Tillvaratagandet av svensk ull har ökat med ca 70 % sedan 2016. Produktionen av svensk ull har dock minskat på grund av minskning av antalet får under samma period.

Den största rasen av de svenska lantrasfåren är de grå gotlandsfåren, som finns över hela landet. De unika svenska lantrasernas ull har en särskild, unik karaktär vad gäller glans, olika grovlek och spänst, vilket skiljer sig från många fårraser i världen. Idag finns sammanlagt ett fyrtiotal fårraser med olika ullkvaliteter i Sverige. Till de svenska lantrasfåren räknas gotlandsfår, gutefår, finullsfår, ryafår och allmogefår, totalt ca 181 00 får vilket skulle ge ca 475 ton ull. (2020).

Det största antalet får är olika korsningsraser och köttraser, vars ull ofta finns i stora partier och är intressant för industrin. Här finns totalt drygt 300 000 får, vilket skulle ge ca 600 ton ull.

Källa: Fåravelsförbundet 2020 och Nämnden för Hemslöjdsfrågor

Publicerades

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU