Effektivare tillsyn av djur på bete

Ett EIP-Agri-projekt utvecklar ett övervakningssystem för djurens position och hälsa. Tillsynen av betesdjur är för de flesta mycket resurskrävande. Kostnaderna blir allt högre i takt med att färre lantbrukare använder fler betesmarker som ofta ligger långt ifrån gården.

– Nu i sommar kommer vi testa sensorn ute på olika gårdar för att få registreringar från olika djurkategorier, säger Erik Öhlund på Svarta Räven. Vi behöver också fastställa vad en avvikelse är. När ska sensorerna skicka larm till djurägarens mobil? Det är viktiga avgöranden eftersom det är ett beslutsunderlag för om man ska åka, kanske många kilometrar, för att se till djuren en extra gång. Man får inte heller missa att åtgärda något som hänt med ett eller flera djur.

Från sportens värld till djurvälfärd

Med inspiration från orienteringssporten startades projektet i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Agroväst och Svarta Räven 2020. Under första året testades en prototyp och under betesperioden 2021 testades en mer utvecklad version av den sensor som tagits fram i projektet.

Ungdjur på SLU Götala nöt- och lammköttsforskning i Skara, var försedda med sensorn som samlade in registreringar av position och acceleration. Samtidigt gjordes manuella observationer av beteenden. Därmed erhölls underlag för algoritmer för olika beteenden som bete eller idissling.

– Förutom att få larm vid eventuella hälsoproblem, djur utanför stängslet och annat, så kommer den vanliga tillsynen att underlättas, berättar Erik. Man hittar djuren mycket lättare och kan ”zooma” in en yta där djuren befinner sig för att räkna dem via mobilen.

Kontrollerade förhållande ger säkrare data

Under sommaren 2022 kommer sensorn också att sättas på förstagångsbetande kalvar på SLU, där hälften av kalvarna kommer att ha infekterats med betesburna parasiter. Projektet finansieras av kompetenscentret SustAinimal på SLU. Under dessa kontrollerade förhållanden kan man se om sensorn klarar av att känna av det hälsoproblem som parasiterna utgör genom att läsa av ett förändrat beteende. Det är viktigt att tänka på att djurens beteende ändrar sig på olika sätt beroende på vilken hälsostörning de har. För att kunna övervaka djurhälsan behövs alltså ytterligare tester där algoritmer för olika slags hälsostörningar tas fram.

Batterier och solceller i kombination

Efter sommarens tester bör sensorn kunna finnas till försäljning. Än så länge är aktivitetssensorerna relativt dyra, men större volymer bör kunna sänka priset till hälften. Redan idag är lösningen dock betydligt billigare än utländska digitala lösningar.

Sensorerna drivs av fyra laddningsbara AAA-batterier. Batterierna kan laddas trådlöst, vilket gör att halsbandet kan användas i åtta till tio månader. Man testar i projektet att addera solceller på halsbandet för att minska på batterierna och göra det lättare.

– Det märks att digitaliseringen kommit mycket längre inom lantbruket nu jämfört med för ett par år sedan, säger Erik. Man har förstått nyttan och gör investeringar i digitala hjälpmedel, än så länge mest på växtodlingssidan där det händer mer. På djursidan är det framför allt mjölkföretagarna som är mest intresserade och räknar på det.

Underlätta framtida djurtillsyn

Ett spännande förhållande när det gäller djurskyddslagstiftning och digitalisering är att lagen säger att djuren ska normalt ses till en gång om dagen. Är det sjuka djur eller exempelvis kalvning på gång ska det ske oftare. Men det står inte att det måste vara en fysisk närvaro av en människa vid denna tillsyn. Så om man med de innovativa övervakningssystem som nu utvecklas kan visa myndigheterna att djurtillsynen blir säkrare och bättre än med den vanliga manuella dagliga tillsynen, så bör de kunna ersätta denna, åtminstone delvis.

Text: Inger Pehrson

Vill du läsa om fler innovationsprojekt?

Då ska du gå till vår webbsida Inspirerande innovationsprojekt