Landsbygdsnätverket
En animerad potatis med pratbubblor ger tips kring matsvinn

Bild: Livsmedelsverket

Vardagstips och insatser för att minska matsvinnet

Hushållen slänger 75 procent av det totala livsmedelsavfallet. Matsvinn uppstår dock i hela livsmedelskedjan; i butiker, restauranger, storkök och vid livsmedelsproduktion. Den Internationella matsvinnsdagen är ett tillfälle att uppmärksamma hur vi på olika sätt kan bidra till att maten ska hamna i magen och inte i soporna.

Matsvinn är mat som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen, men mat slängs i onödan i hela livsmedelskedjan av många olika skäl.

Att minska matsvinnet i världen är ett viktigt bidrag till klimatet, därför har FN som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet, och minska svinn och förluster i hela livsmedelskedjan.

På den internationella matsvinnsdagen, den 29 september, uppmärksammas hur vi på olika sätt kan bidra till minskat svinn. Det gäller både oss som producerar och konsumerar mat.

Vardagstips till konsumenter i kampanjen #Hacka maten

Hushållen slänger 75 procent av det totala matavfallet. Plockanalyser av hushållens matavfall visar att de vanligaste livsmedlen som hamnar i soporna är morot, bröd, potatis, korv, kaffe, äpple, kaffe och matrester från färdiglagad mat.

För att vi ska få kunskap om att minska svinnet av dessa livsmedel genomför Livsmedelsverket under hösten 2023 kampanjen #Hacka maten. Här får du och jag ta del av smarta hacks och nyttig kunskap för hur vi kan ta vara på maten vi har hemma i kylskåpet.

Läs mer här: Tips för minskat matsvinn (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Arbete för minskat matsvinn inom livsmedelsproduktion

Jordbruksverket har tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket ett uppdrag från regeringen att arbeta för att minska matsvinnet i produktionen av maten vi äter.

Jordbruksverket har bland annat undersökt hur stora förlusterna är av griskött, nötkött, mjölk, potatis, vete, morötter och jordgubbar redan i produktionen på gårdar, på packerier, slakterier och i industrin. Några exempel på resultat från studierna:

  • En tredjedel av morötterna som odlades och packades i Sverige 2020 blev inte mat, motsvarande 37 000 ton.
  • 17 procent av den odlade mängden matpotatis 2021 lämnade inte gårdar och packerier för att bli mat, motsvarande 75 000 ton.
  • Stora mängder jordgubbar kan finnas kvar i fält efter skörd. Vid fallstudier på fyra gårdar i Skåne var upp emot hälften av jordgubbarna kvar i fält efter skörd.
  • 3 procent av kvarnvetet, motsvarande 55 000 ton förstördes i fält 2020. Förlusterna är små vid skörd men kan uppkomma vid lagring eller nedklassning till foder. En stor andel vetekli blir inte mat.
  • Åtta procent av nötköttsproduktionen, 13 000 ton, och 3 procent av grisproduktionen 7 000 ton blev inte mat 2020. 0,4 procent av mjölkproduktionen, 11 0000 ton, lämnade inte gårdar för att bli mat.
  • Nära hälften av de biprodukter som uppstår vid slakt av nötkreatur och grisar som hade kunnat bli livsmedel blir inte det.
  • Hos vissa livsmedelsindustrier finns stora mängder restprodukter som med innovationer eller annan utrustning skulle kunna bli livsmedel, eller foder.

Rapporterna föreslår olika insatser för att mer av produktionen ska gå vidare till livsmedel. Läs rapporterna här: Rapporter / Handel, marknad och konsumenter / Hållbar konsumtion av jordbruksvaror (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Publicerades