Unik modell med bygdebolag blev Vuollerims framgång

Entreprenörsandan finns i Vuollerimbygden av hävd – här är man van vid att på egen hand lösa sina utmaningar. Men den kanske viktigaste framgångsfaktorn är den unika modellen med bygdebolag som bland annat driver hotell, skola, lantbruk och ett mejeri och där allt överskott återinvesteras i bygden.

Vuollerim ligger där Stora och Lilla Luleälven rinner samman, en dryg mil söder om polcirkeln. Och kanske är det läget – huvudorten Jokkmokk ligger fyra mil bort – som har format den kultur av entreprenörskap, framåtanda och engagemang som präglar bygden.

– Här finns en lång tradition av gräsrotsinitiativ och av att jobba tillsammans. När det uppstår ett behov så går intresserade samman och ser till att lösa problemet. Avståndet till huvudorten har gett insikten att om något ska bli gjort så får vi göra det själva, säger Louise Kramnäs Larsson.

Hon är en av de verksamhetsansvariga på Vuollerims Hotell och Camping och därmed engagerad i ett av de sju lokala bygdebolag som bildats i trakten under de senaste 20 åren. Det första bildades 1999 då den lokala järnhandeln hotades av nedläggning. Ett antal engagerade bybor gick då samman och grundade Vuollerimbygdens ekonomiska förening, som bland annat startade bygghandel, vävstuga, presentbod och ett postkontor.

Nya behov gav nya bygdebolag

Under 2000-talet har så ytterligare sex liknande bolag bildats – allt utifrån de behov och utmaningar som bygden har ställts inför. Här finns till exempel ett bygdebolag som driver skola, ett annat driver hotell, camping och restaurang och ett tredje driver ortens turistbyrå. Här finns också ett bygdebolag som bedriver lantbruk och ett som äger en industri- och konferensfastighet.

– Bygdebolagen är en av framgångsfaktorerna för utvecklingsarbetet i Vuollerimbygden. Alla bolagen är självständiga, men de har en sak gemensamt: att all vinst går tillbaka till företaget och det lokala utvecklingsarbetet, det är fastslaget i företagens bolagsordningar. Bland folk har det skapat ett engagemang och en vilja att ställa upp eftersom alla vet att pengarna kommer gynna den egna bygden, menar Agnes Otterbech, som själv jobbar på bygdebolaget Mathantverket Vuollerim.

Världskänd ost från hotad ras

Mathantverket producerar bland annat kött- och charkvaror, pajer och hamburgare men är utan tvekan mest kända för sina fjällko-ostar som bland annat har prisats på World Cheese Award och vunnit guld i SM i mathantverk. Mejeriet samarbetar tätt med ett annat av bygdebolagen: Vuollerim gård som har en besättning av fjällkor, en ras som är hotad.

Idag finns det gott om exempel på icke vinstdrivande företag – aktiebolag svb – som arbetar för landsbygdens utveckling på olika håll i Sverige. I Vuollerim var man före sin tid och få platser i Sverige har dragit lika stor nytta av det entreprenörskap som den här sortens företagande kan skänka en bygd.

Och det finns goda förhoppningar om att framåtandan fortplantas vidare till den yngre generationen, menar Louise Kramnäs Larsson och Agnes Otterbech.

– När kommunen lade ner högstadieskolan startades ett bygdebolag som idag driver Vuollerims friskola. Där är undervisningen entreprenöriell. Eleverna får tidigt lära sig att göra allt själva och därigenom fostras en ny generation av entreprenörer. Till det kommer alla våra föreningar som är väldigt duktiga på att utbilda och stötta unga ledare. Så det finns hopp om framtiden.

Text: Jakob Hydén.