Svensktalande läkare i Spanien avlastar vårdcentraler i Västerbotten

Hur ger man invånare god vård och omsorg när det råder brist på läkare och annan vårdpersonal? I Västerbotten har man i projektet “Västerbotten utan gränser” undersökt möjligheten att låta svensktalande läkare bland annat i Spanien utföra distansvård inom primärvården i Sverige. Projektet är ett steg på vägen att utjämna geografiska klyftor och uppnå jämlik vård.

Många vårdgivare i Sverige är beroende av hyrläkare, som region Västerbottens primärvård. Att anställa hyrläkare är ett dyrt och kortsiktigt alternativ.

Virginia Zazo, överläkare på hudmottagningen på Norrlands universitetssjukhus och projektledare för “Västerbotten utan gränser”, kom på idén att bygga en digital verksamhet som på distans levererar tjänster till Västerbotten. Med hjälp av ett bidrag från Vinnova på knappt en halv miljon kronor kunde projektet dra igång.

– 2020 invigdes vårt första internationella kontor i Spanien med en svensktalande läkare, som tidigare bott i Sverige. Hennes uppdrag var att jobba mot Bolidens vårdcentral i norra Västerbotten. Tillsammans med sjuksköterskorna rondade hon och hade vid behov digitala vårdmöten med patienterna, säger Virginia Zazo.

Egen erfarenhet av digital vård

Virginia Zazo, och hennes man som också är läkare, är båda från Spanien och blev för 23 år sedan rekryterade till Sverige. De har själva erfarenheter av att jobba digitalt på distans.

– Det var så idén föddes. Vi visste att många spanska läkare som jobbar i Sverige efter några år väljer att flytta hem igen. Genom det här projektet kan vi erbjuda dem att bo i Spanien, och jobba på distans med Sverige.

Hur ser då patienter på att inte träffa läkare i verkligheten? Virginia Zazo menar att de mest varit positiva.

– Men det har ibland funnits skepticism bland vårdpersonal. Man vill att det ska vara som det alltid har varit, men sanningen är att det inte finns något val. Det blir allt svårare att rekrytera. Och vi har märkt att ju fler som testar att jobba på det här sättet, desto fler är det som känner sig trygga med det.

Vad är vinsterna?

– Att kunna ge den bästa vården till våra invånare. Tidigare har vi inte kunnat erbjuda kontinuitet. Att komplettera fysiska möten med digitala är ett sätt att göra det.

Det innebär också mer jämlik vård, menar Virginia Zazo.

– Som exempel har vi två specialister på hudkliniken som på distans tittar på bilder på hudförändringar hos patienter som uppsöker vårdcentraler i Västerbotten. Oavsett om patienterna bor i södra Lappland eller Umeå har de tillgång till samma specialistläkare.

Nu hoppas man att projektet ska permanentas.

Skala upp om två år

– Om två år kan vi skala upp rejält. Vi har redan rekryterat tio personer som jobbar utomlands; åtta läkare och två sjuksköterskor i Spanien, Portugal och Finland. De bemannar 1177 och rondar på särskilda boenden samt mobila primärvårdsteamet.

Förutom det finns även en läkare i Skåne som arbetar digitalt mot tolv särskilda boenden med 240 vårdtagare i södra Lappland.

Vilka aktörer samverkar för att lösningen ska fungera?

– I projektteamet finns olika kompetenser från HR, verksamhetsutveckling, läkare och IT. Och kommunerna är involverade, samt Umeå universitet som utvärderar resultaten.

Även andra kommuner och regioner kommer att kunna dra nytta av projektets lärdomar. Och Virginia Zazo menar att modellen kan fungera även utanför hälso- och sjukvården.

– Branscher som jobbar exempelvis med grön omställning kan implementera vår modell. Det är ett sätt att attrahera personal genom att erbjuda nya, innovativa tjänster.

Text: Colette van Luik