Scary seafood – för en hållbar matproduktion

Havet innehåller en lång rad växter och djur som vi traditionellt inte använder som livsmedel. Med projektet Scary Seafood vill västsvenska forskare och branschaktörer åstadkomma en förändring – och på köpet gynna lokalt entreprenörskap och främja en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Knöltång, sandmussla, tångräka och tarmsjöpung.

Vattnas det i munnen?

Förmodligen inte, men det borde det kanske göra. Det finns nämligen gott om marina arter som vanligtvis inte hamnar på vår middagstallrik, men som faktiskt är både nyttiga och goda.

Forskarna Christin Appelqvist och Susanne Lindegarth på Göteborgs universitet har drivit projektet Scary Seafood – den nya maten från havet, på initiativ av Maritima klustret i Västsverige och med finansiering från bland andra Leader Bohuskust och gränsbygd. Syftet har varit att väcka nyfikenhet kring de här ofta okända algerna och djuren.

Vill skapa opinion

– Vi är otroligt konventionella när det gäller vad vi äter från havet, vi äter ju i princip bara norskodlad lax, sill, räkor och en del torsk. Förhoppningen är att vårt arbete kan skapa opinion och bättre förståelse för livsmedelsfrågan generellt och framför allt sätta ett hållbarhetsperspektiv på hur vi producerar och konsumerar mat från havet idag. Vi hoppas att vi kan stimulera ett småskaligt och hållbart entreprenörskap där man nyttjar fler arter än idag, säger Susanne Lindegarth.

I projektet har forskarna gjort en kartläggning av de arter som passar in i konceptet och ställt samman en lista med 33 ryggradslösa djur och alger. Där framgår biologiska egenskaper och deras utbredning i Sverige.

Man har också tittat på hur de olika arterna skulle kunna utvecklas som livsmedel.

 – Det är helt klart ett område med väldigt stor potential, men det som är knivigt är att myndigheterna inte vet hur de ska hantera frågorna. Hur går man från idé till verkstad? Det är exempelvis oklart vilka regler som gäller kring att plocka eller skörda arter som traditionellt inte räknas som kommersiella. Så nästa steg är att vi får bättre kunskap om de här arterna för att kunna ge rekommendationer om arterna kan fiskas, skördas eller odlas på ett ekologiskt hållbart sätt. Därefter behöver regelverken anpassas för att gälla de nya arterna som kan bli aktuella för affärsverksamhet.

Samarbeten och affärsidéer

Förhoppningen är att rapporten nu ska leda till att kunskapen om den nya maten från havet sprids och att nya samarbeten, affärsidéer och koncept utvecklas.

– Det finns många olika nischer och något som jag tror mycket på är den upplevelsebaserade matturismen där man själv får vara med och plocka och lära sig om olika arter, till exempel sandräkor, hjärtmusslor eller strandkrabbor. Det är det småskaliga entreprenörskapet som vi vill se växa. Det handlar inte om att man ska börja skörda eller fiska i större skala för export utan om ett lokalt värdeskapande på orter där fisket kanske förr var huvudnäring, men inte längre, säger Susanne Lindegarth.

Text: Jakob Hydén
Foto: Christin Appelqvist