Ny policy brief: Så kan nyföretagandet på landsbygder stärkas

Sverige har ett välutbyggt system för att hjälpa nya företagare. Ändå fastnar många som vill starta eller ta över ett företag inom de gröna näringarna. Bättre anpassade stöd, kombinationer av finansiering och rådgivning, ökad jämställdhet och mer internationellt samarbete är lösningen, rekommenderas i en ny policy brief från Landsbygdsnätverket.

Den genomsnittliga lantbrukaren i Europa är 57 år, och bara en av trettio är en kvinna under 40. Samtidigt har det blivit svårare att låna till en gård: antalet bankkontor har mer än halverats sedan 1993, och riskkapitalet går till IT och life science inte till lantbruk.

Det är mot den bakgrunden som Landsbygdsnätverkets utförargrupp för Nyföretagande i landsbygder har granskat hur stödsystemet fungerar för den som vill in i branschen.

– Det finns mycket stöd och kompetens i Sverige, men den som vill starta eller ta över ett företag inom de gröna näringarna möter särskilda hinder. Höga etableringskostnader, tillgång till kapital och komplexa generationsväxlingar gör att generella lösningar inte alltid räcker, säger Sebastian Remvig, Sveriges lantbruksuniversitet och sammankallande i utförargruppen.

– Vi behöver insatser som är bättre anpassade till de här företagens verklighet.

Ojämnt mellan länen

Gruppen har undersökt hur aktörer som Almi, Nyföretagarcentrum, Coompanion, kommuner och banker arbetar med nyföretagande i de gröna näringarna. Bilden är splittrad. Coompanion saknar program för jordbruk och landsbygd. Nyföretagarcentrum erbjuder gratis rådgivning till gröna näringar på sina håll, som i Gästrikland, men det bygger på lokala initiativ snarare än nationell strategi. Resultatet blir ett stöd som ser olika ut i landets 21 län.

Sju av tio kronor går till män

Policy briefen lyfter också fram ett problem som sällan diskuteras i sammanhanget. Enligt Jämställdhetsmyndigheten går 70 procent av den offentliga företagsfinansieringen via Vinnova, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen till mäns företagande, 30 procent till kvinnors. LRF:s Jämställdhetsakademi har dessutom konstaterat att rådgivningen i lantbruket i hög grad utgår från mäns behov och att kvinnor har svårare att få kapital.

Samtidigt är systemet sällan anpassat efter de gröna näringarnas särskilda villkor, exempelvis långa investeringscykler, höga etableringskostnader och komplexa generationsväxlingar.

Grannländerna gör mer

Den kanske tydligaste lärdomen kommer från Norden. Danmark har, precis som Sverige, ett startstöd för den som vill starta eller ta över en verksamhet men de danska beloppen är mer än dubbelt så höga. Norge har stöd som täcker fler delar av företagarlivet, som ersättning vid sjukdom, graviditet och skördebortfall, och en samlad informationskälla med checklistor för den som ska starta lantbruk.

Gemensamt för de exempel som fungerar är att pengar sällan kommer ensamma. Där finansiellt stöd kombineras med rådgivning, nätverk och kompetensutveckling blir effekten större.

– En viktig lärdom är att vi inte ska leta efter en enda lösning. Det är när finansiering, rådgivning, kompetens och nätverk fungerar tillsammans som vi kan skapa bättre förutsättningar för nya företagare. Här finns också mycket att lära av hur andra nordiska länder arbetar, säger Sebastian Remvig. 

EU ställer krav från 2028

I EU-kommissionens förslag till nästa jordbrukspolitik, från 2028, ska varje medlemsland ta fram en nationell strategi för generationsväxling med konkreta mål och ett så kallat startpaket för unga lantbrukare. Utförargruppen varnar för att den nationella finansieringen inte får urholkas i takt med att EU-medlen förhandlas.

Medlemsorganisationerna löser problemen tillsammans

Utförargrupper är Landsbygdsnätverkets sätt att låta medlemsorganisationerna arbeta med konkreta utmaningar gemensamt. När ett behov identifierats samlas personer med olika erfarenheter och perspektiv för att fördjupa frågan och ta fram förslag.

– Det fina med utförargrupperna är att våra medlemsorganisationer faktiskt arbetar tillsammans med konkreta utmaningar. Vi samlar olika kompetenser och perspektiv kring en fråga och går från diskussion till handling. Resultatet från den här gruppen visar verkligen styrkan i det arbetssättet, säger Jennie Cederholm Björklund, samordnare på Landsbygdsnätverket.

Ska inte hamna i en skrivbordslåda

Policy briefen är inte slutpunkten. Rekommendationerna ska nu användas för att få igång en dialog om vad olika aktörer faktiskt kan göra.

– Vi behöver fler som vill och kan starta, utveckla och ta över företag inom de gröna näringarna. Därför vill vi inte att den här policy briefen ska hamna i en skrivbordslåda. Nu vill vi få igång diskussionen om rekommendationerna och vad olika aktörer kan göra för att omsätta dem i praktiken, säger Jennie Cederholm Björklund.

Ett första tillfälle blir webbinariet den 28 september.

Text: Ingrid Whitelock