Ny metod ska locka fler till gröna näringar

Om Sveriges självförsörjning av livsmedel ska öka måste fler människor söka utbildning och jobb i de gröna näringarna. Ett användbart verktyg i det arbetet kan vara den metod som har arbetats fram inom Landsbygdsnätverket och nu finns dokumenterad i en färsk rapport.

I rapporten Vägar till utbildning och arbete i de gröna näringarna har författarna samlat de erfarenheter och lärdomar som har gjorts i ett pilotprojekt i Sörmland, Mälardalen och Skåne. Bakom rapporten står Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp som har samma namn som rapporten.

– En fungerande kompetensförsörjning är helt nödvändig om vi ska kunna uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad självförsörjning. Många i branschen vittnar idag om hur svårt det är att hitta kvalificerad arbetskraft. Det finns stora möjligheter i de gröna näringarna, men kännedomen i samhället är tyvärr låg, förklarar Maria Elinder, ledamot i arbetsgruppen.

Metod i flera steg
I rapporten – som finns tillgänglig på Landsbygdsnätverkets hemsida – har gruppens erfarenheter kokats ned till en arbetsmetodik. Sammanfattat går den ut på att först hitta samverkansformer, exempelvis i form av en arbetsgrupp, mellan relevanta aktörer i området. På så vis motverkar man stuprörstänk och att olika grupperingar jobbar parallellt med samma eller liknande frågor.

Därefter vänder man sig till ”möjliggörarna”, exempelvis kommunernas arbetsmarknadsenheter, av Arbetsförmedlingen upphandlade aktörer, studie- och yrkesvägledare, företagare, ideella föreningar och utbildningsanordnare. I pilotprojektet genomfördes detta främst via webbinarier.

En utgångspunkt
Nästa steg är att nå ut till målgruppen och berätta om de möjligheter som finns, i form av utbildningar, praktik och jobb i de gröna näringarna. Efter det genomförs studiebesök, till exempel på en gård eller en utbildning.

– Jag tror vi har hittat en jättebra modell som vi och andra kan jobba vidare med. Tanken är att den ska vara en utgångspunkt och anpassas efter lokala förutsättningar. Säkert kan den också utvecklas och förbättras framöver, säger Maria Elinder.

Under arbetets gång har gruppen identifierat ett antal framgångsfaktorer för att få till en fungerande samverkan. Här kan nämnas att det finns tid, kontinuitet och engagerade personer, men också att arbeta målgruppsanpassat. En vanlig fallgrop som gruppen stötte på var alltför höga målsättningar. Det är bättre att hålla sig till realistiska mål som är möjliga att uppnå.

Arena för samverkan
Maria Elinder är ordförande för Nationella kompetensrådet inom det gröna och naturbaserade näringslivet. Hon tror och hoppas att rådet framöver kan fungera som ett samlande forum för arbetet med kompetensfrågor.

– Tidigare har det saknats en gemensam arena där branschföreträdare, utbildningsanordnare, relevanta myndigheter och ideella sektorn regelbundet kan mötas för att utbyta information och erfarenheter. Tanken är att kompetensrådet kan utgöra den arenan. Tillsammans kan vi bearbeta strukturella problem och utmaningar inom kompetensförsörjningen kopplade till det svenska utbildningssystemet och arbetsmarknaden.

Text Jakob Hydén