Nyfiken på... Pernilla Björverud

Du är agronom med inriktning på landsbygdsutveckling och har på uppdrag av Landsbygdsnätverket skrivit en rapport om strukturutvecklings betydelse för biologisk mångfald och vissa ekosystemtjänster i lantbruket. Vad är de viktigaste slutsatserna i rapporten?

– Att fältstorlek och brukningsformer spelar en större roll för en gårds påverkan på den biologiska mångfalden och vissa ekosystemtjänster än gårdsstorleken.

Med det sagt är mindre lantbruk oftare förknippade med de gynnsamma miljöfaktorerna, exempelvis små fält, öppna diken och åkerholmar.

– En annan viktig slutsats är att lantbrukaren har en viktig roll att spela för sin gårds påverkan på den biologiska mångfalden och vissa ekosystemtjänster. Hur en väljer att lägga upp sin växtföljd, sprida konstgödsel och bevara naturliga habitat är exempel på faktorer som styr den totala miljöpåverkan. I förlängningen kan detta ses som en indikator på rådgivarens viktiga roll i att minimera gårdens miljöpåverkan.

Är det några aspekter du saknar i den vetenskapliga litteraturen inom området?
– För det första sammanställde denna rapport i huvudsak tidigare litteraturöversikter, och kan därför ha missat enstaka studier som undersökt andra aspekter. Med det sagt så saknades litteraturöversikter som berör andra miljöpåverkansfaktorer och klimatpåverkansfaktorer än biologisk mångfald och vissa ekosystemtjänster.

Lantbruket påverkar givetvis mycket mer än bara den biologiska mångfalden och vissa ekosystemtjänster, exempelvis våtmarker och vattendrag.

– Det saknades även litteraturöversikter om andra faktorer som kan påverka en gårds miljö- och klimatpåverkan, till exempel sparsam körning. Detta kan naturligtvis ha påverkat resultatet som talar mycket till mindre gårdars fördel. Hade fler aspekter vägts in, och om ekonomisk och social hållbarhet hade fått mer utrymme, hade resultatet kunnat se annorlunda ut.

Vad har du funnit intressant att studera vidare?
– Frågan om hur en hög miljönytta kan förenas med en hög avkastning på ett optimalt sätt. Eftersom vi har en begränsad mängd jordbruksmark att röra oss med, samtidigt som vi befinner oss i en klimatkris, vore det intressant att undersöka om det finns ett ”gyllene snitt” där markerna ger högsta möjliga avkastning samtidigt som de genererar högsta möjliga miljönytta.

Utöver detta tror jag att det behövs ett samarbete mellan flera vetenskapliga fält för att få en fullskalig bild över lantbrukets effekter på klimat och miljö.

Vad ser du för möjligheter och utmaningar för lantbruket framöver för att kombinera hög avkastning och stor miljönytta?
– Jag tror verkligen att det finns en potential för det storskaliga lantbruket i denna fråga, då det redan är i rullning. Det finns ju redan ersättningar att söka för exempelvis blommande kantzoner, och många storskaliga lantbrukare gör sådana miljöförbättrande åtgärder redan idag.

– Utmaningen för de storskaliga lantbruken, som idag har en hög avkastning men som ofta är beroende av inköpta insatsmedel, kan därför bli att ersätta en del av de tillförda insatsmedlen med åtgärder som gynnar både produktionen och miljön, samtidigt som avkastningsnivån bibehålls. Ett exempel på det kan vara att främja den biologiska skadedjursbekämpningen.

Utmaningen för de småskaliga enheterna, som ofta har högre miljövärden men lägre avkastning, är å andra sidan att öka avkastningen samtidigt som de miljöfrämjande åtgärderna bibehålls.

Är det något mer du vill tillägga?
– Det går inte nog att betona hur komplex – och kontextuell – frågan om lantbrukets miljöpåverkan är. Jag hoppas att denna rapport väcker tankar och samtal, men framför allt att den kan verka som en bas och språngbräda för vidare undersökningar av alla de påverkansfaktorer och effekter som inte fick utrymme i denna sammanställning.

Vill du läsa hela rapporten?

Ladda ner rapporten som tillgänglighetsanpassad pdf Pdf, 430.7 kB.