Jenny Lundqvist, koordinator för Region 10. På bilden syns Ulrik Dahlgren, Storuman, som lämnar över ordförandeklubban till Pia Sjöberg, Sorsele. Foto: Jörgen Boström.
I norra Sverige där avstånden är stora har tio kommuner gått samman för att klara sitt samhällsuppdrag. Genom sammanslutningen Region 10 samarbetar kommunerna över både kommun- och länsgränser. Det handlar om att kunna erbjuda service som skola, vård, näringslivsutveckling – och framtidstro.
Detta är den fjärde artikeln i vår serie om landsbygdsutveckling i gränsbygder, där vi lyfter vi smarta lösningar, arbetssätt och samarbeten över gränserna.
Fler exempel hittar du här:
I Norr- och Västerbottens inland finns det inte bara geografiska gränser som innebär utmaningar utan även administrativa och ekonomiska gränser. Det område som Region 10 verkar i sträcker sig över 62 600 kvadratkilometer och drygt 46 000 invånare.
Region 10 är en sammanslutning av tio kommuner inom Norr- och Västerbottens län som syftar till att stärka kommunernas roll och utveckling. De tio inlandskommunerna, som har ett roterande ordförandeskap, är Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele.
Dorotea är inte bara regionens utan landets minsta kommun med knappt 2 300 invånare. Den största är Lycksele med cirka 13 000. Alla brottas med samma frågor: Hur levererar man likvärdig service i glesbygd? Och hur rekryterar man kompetens, erbjuder företagare de bästa förutsättningarna att verka i och ser till att det finns fungerande skolskjuts?
För att hitta svar har de tio kommunerna valt att samarbeta. Samverkansmodellen föddes 2012, först som Region 8 i Västerbotten. När Arjeplog och Arvidsjaur från Norrbotten några år senare anslöt blev det Region 10.
Samarbetet har vuxit från informella möten till en etablerad struktur med en gemensam koordinator, återkommande nätverksträffar, stormöten och olika initiativ. Det handlar om att lösa problem tillsammans, dela kompetens och påverka nationella beslut.
– Vi är helt enkelt för få för att klara allting själva. Samarbetet gör att vi inte står ensamma längre. Jag vet faktiskt inte hur vi skulle klara det kommunala uppdraget utan det, säger Jenny Lundqvist, koordinator för Region 10.
Genom Region 10 har kommunerna skapat nätverk inom viktiga områden som skola, vård, näringsliv, HR, ekonomi, samhällsbyggnad, kultur och fritid. Över 200 personer ingår i de olika grupperna som mest träffas digitalt för att spara tid, miljö och pengar. Syftet är att hjälpa varandra, ta del av varandras styrkor, samordna resurser och skapa en starkare röst tillsammans.
Samarbetet har också lett till flera konkreta initiativ. Ett exempel är Avfallssamverkan Norr där kommunerna gemensamt organiserar och hanterar avfallshantering över gränserna – något som både sparar pengar och minskar miljöpåverkan.
Ett annat är kommunalförbundet Lystkom, där flera kommuner delar på telefoni, kundtjänst och IT-stöd, vilket ger effektivare och bättre service.
Inom ramen för Region 10 driver man också utvecklingsprojekt. I Move Up North försöker kommunerna locka nya invånare genom att förbättra mottagandet och aktivt bjuda in fritidshusägare, studenter och människor från andra länder med intresse för ett liv i svensk glesbygd.
Man har även blivit tilldelade pengar av regeringen för att utföra så kallade kapacitetsanalyser. Det innebär kommunernas förmåga att utföra sitt uppdrag nu och i framtiden vad gäller drift, utveckling och politisk styrning.
– Vårt påverkansarbete och vår medverkan i nationella nätverksgrupper gör att man ute i landet fått upp ögonen för våra glesbygdskommuners specifika utmaningar. Det kan handla om långa avstånd och en krympande och åldrande befolkning, men också hur vi löser mycket genom vårt sätt att arbeta tillsammans, säger Jenny Lundqvist.
Kommunerna i Region 10 har valt att finansiera samverkan med en enkel princip: man betalar efter invånarantal. För kommunerna är Region 10 en livlina – att kunna bolla svåra frågor med andra i samma sits är ofta ovärderligt.
– Det handlar mycket om att inte vara ensam. I flera av kommunerna finns till exempel bara en enda HR-person, då är det värdefullt att kunna ställa frågor till kollegor som har liknande utmaningar i andra kommuner, säger Jenny Lundqvist.
Men även om samverkan har stärkt självförtroendet i regionen återstår stora utmaningar. Kompetensförsörjning är en av de största. Det är lätt att få jobb – men svårt att hitta arbetskraft. I till exempel Arjeplog är arbetslösheten bara 2,5 procent och bland unga kvinnor i arbetsför ålder är siffran noll.
– Vi behöver bli fler. Det finns så många spännande jobb här och livskvaliteten är fantastisk. Men vi märker att till exempel holländare och tyskar har lättare att se det än stockholmare och andra storstadsbor. Där har vi ett jobb att göra – att slå hål på de fördomar som finns om hur det är att bo i inlandet i norra Sverige.
Jenny Lundqvist tror dock att det håller på att hända något. Fler beslutsfattare börjar få upp ögonen för gränsbygdens särskilda villkor. Och fler inser att lika service kräver olika lösningar.
– Det finns en ökad öppenhet för nya arbetssätt och en ökad insikt om att saker måste effektiviseras. Till exempel måste inte varenda kommun hantera bygglovsfrågor. Söker man bygglov i Åsele skulle man lika gärna kunna vända sig till Dorotea för att få det. Det är inte nödvändigt att alla kommuner måste erbjuda exakt samma service, man kan samarbeta och ha en geografisk uppgiftsfördelning över gränserna.
Jenny Lundqvist lyfter en annan viktig sak som måste förändras, nämligen att statsbidrag som kommuner söker inom vård- och omsorg ofta är knutna till antalet invånare.
– Det innebär att för en liten kommun med få invånare är det samma jobb med att söka bidrag som det är för en stor, men man får bara ut en bråkdel av pengarna. Det resulterar i att många kommuner struntar i det. Det måste förändras.
Text: Colette van Luik
Publicerades