Kartläggning av algtoxiner banar väg för klimatanpassat vattenbruk

Med tio miljoner kronor i stöd från havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet arbetar forskare och musselodlare tillsammans för att kartlägga algtoxiner i Östersjön. Projektet syftar till att skapa verktyg och system för att övervaka toxiner och ge musselodlingar förutsättningar för att producera livsmedel.

Algtoxiner är ett växande problem i Östersjön, kopplat till algblomningar som i sin tur påverkas av klimatförändringar och näringsutsläpp. Projektet, som sträcker sig över tre år, syftar till att kartlägga när och var toxiner uppstår och skapa system för övervakning och tidig varning för musselodlare, eftersom dessa gifter lagras i musslor.

– Algtoxiner varierar mycket över tid och plats. Genom att samla in data från musselodlingar kan vi identifiera eventuella riskperioder och platser där odling är säkrare. Det är en grundläggande pusselbit för att anpassa vattenbruket till ett förändrat klimat, säger projektledare Elin Dahlgren, miljöanalysspecialist vid Institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet – SLU.

Kartläggning av algtoxiner

Projektet involverar musselodlingar, en i Stockholms skärgård och utanför Västervik, där forskare samlar prover på olika djup under hela året.

– Pengarna från havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet använder vi till insamling och analyser, som omfattar toxiner, artbestämning och miljöfaktorer. Vi utvecklar också modeller som ska hjälpa odlarna att förstå när och var det är säkert att skörda, förklarar Malin Olofsson, forskare vid Institutionen för vatten och miljö på SLU.

Utöver fältstudier investerar projektet i nya tekniker för övervakning, bland annat satellitdata, som kan ge odlarna en bättre överblick utan att behöva samla prover manuellt.

– Satellitbilder kan visa var algblomningar finns, vilket sparar tid och resurser för odlarna. En teknik som vi hoppas vi kan vara med och utveckla i framtiden, säger Elin Dahlgren.

Utveckla odling av matmusslor

För samhället bidrar projektet med viktigt kunskapsunderlag för att kunna utveckla odling av matmusslor i Östersjön. Idag odlas musslor i Östersjön främst som miljöåtgärd. Proteinet används till djurfoder, då det inte finns något kontrollprogram som kan godkänna dem som livsmedel.

– Vårt mål är att leverera data som gör det möjligt för odlarna att producera säkra och pålitliga livsmedel. Det ökar konsumenternas förtroende och skapar nya affärsmöjligheter, säger Elin Dahlgren.

Kunskapen från projektet väntas också bidra till att musselodlare kan agera proaktivt och minimera ekonomiska förluster.

– Om vi kan identifiera toppar av toxiner och ge varningar i förväg, kan odlarna anpassa sin skörd och undvika perioder med hög risk. Det gör hela branschen mer stabil och lönsam, förklarar Malin Olofsson.

Forskarna är i analysfasen

Projektet har redan pågått i ett år och forskarna är nu i analysfasen. Målet är att leverera användbar information till odlarna innan projektet avslutas.

– Vi hoppas kunna presentera konkreta rekommendationer och system för “early warning” i slutet av projekttiden. Det handlar om att identifiera mönster och eventuella riskperioder, vilket är grundläggande för att odlarna ska kunna fatta bättre beslut, säger Elin Dahlgren och fortsätter:

– Projektet visar att vi kan kombinera forskning och praktik för att lösa verkliga problem. Förhoppningen är att vi med tiden kan se fler musslor från Östersjön på våra tallrikar – en hållbar och klimatsmart proteinkälla. Och, på köpet får vi fler musslor som också tar upp överflödig näring från Östersjön, vilket är en stor miljönytta.

Projektet kombinerar expertis från flera områden, från marinbiologi till satellitdata.

– Det är en bred forskningsfråga som kräver ett brett angreppssätt. Vi väver samman miljödata, toxinanalyser och praktiska behov från odlarna för att skapa en helhetsbild. Det är unikt och spännande att arbeta med, säger Malin Olofsson.

Banbrytande projekt

Även internationellt är projektet banbrytande. Sverige har länge varit ledande inom miljöövervakning, men algtoxiner har hittills varit ett eftersatt område.

– Vårt arbete kan bli en modell för andra länder som vill utveckla sina vattenbruk, särskilt i områden där algblomningar är ett problem, säger Elin Dahlgren.

Efter projekttiden hoppas forskarna kunna bredda frågeställningarna till andra typer av vattenbruk och livsmedelsproduktion.

– Vi vill förstå hur algtoxiner påverkar hela ekosystemet, inte bara musslorna. Det är viktigt för att skapa ett hållbart vattenbruk som kan leverera näringsrik mat till framtidens befolkning, säger Malin Olofsson.

Text: Colette van Luik