Jordbruksverket stärker Sveriges livsmedelsberedskap – från utredning till handling

Som förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske har Jordbruksverket en central roll i att trygga livsmedelsförsörjningen i kris och krig. Genom samverkan, analyser och konkreta åtgärder stärker myndigheten Sveriges motståndskraft – från fält till förråd.

Vad gör ni idag som stärker Sveriges beredskap – stort som smått?
Jordbruksverket är en beredskapsmyndighet och har därmed en viktig roll inom Sveriges civila försvar. Vårt uppdrag som myndighet handlar i grunden om att främja en ökad, robust och hållbar matproduktion. Ur ett beredskapsperspektiv innebär det att vi har ett särskilt ansvar att skapa förutsättningar för att primärproduktionen av livsmedel ska kunna fungera oavsett vad som händer, liksom att bidra till att samhällsviktig djursjukvård kan upprätthållas.

Vad skulle fler behöva känna till inom ert arbete med beredskap?
Att det pågår mycket samverkan på olika nivåer för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap; både med privata aktörer och med andra beredskapsmyndigheter inom vår beredskapssektor Livsmedelsförsörjning och dricksvatten, såväl som med andra beredskapssektorer, Försvarsmakten, Nato och våra nordiska grannländer. Vi är fortfarande i en fas när vi inhämtar mycket information, utbyter kunskap och skapar en förståelse för varandras roller och ansvar inom uppbyggnaden av totalförsvaret, som kommer underlätta arbetet framåt.

Har ni något särskilt exempel, berättelse eller insats som ni vill dela?
Vi har under flera år utrett hur förutsättningarna inom primärproduktionen ser ut, genom att exempelvis kartlägga beroenden, vilka sårbarheter som finns och vilka insatser som behövs för att göra produktionen mer motståndskraftig. Nu har vi gått från utredning till handling och bland annat öppnat ett helt nytt investeringsstöd och påbörjat det förberedande arbetet med att etablera beredskapslager av spannmål och insatsvaror.

Är det något ni ligger i startgroparna med/något nytt ni har på gång?
Vi har ett uppdrag från regeringen att fortsätta förberedelserna för att kunna etablera beredskapslager av spannmål för livsmedel och insatsvaror för viss primärproduktion, så det arbetet pågår i allra högsta grad.
Parallellt med det arbetar vi också med att analysera behovet av beredskapslager av sjukvårdsprodukter till djursjukvården. Det pågår också många gemensamma initiativ inom vår beredskapssektor, för att få hela kedjan att fungera från jord till bord och att de förmågor vi bygger upp i olika delar av kedjan knyts ihop.

Vilka utmaningar ser ni i ert arbete med beredskap?
Att det går, och behöver gå, fort! Det finns en viss växtvärk i systemet, med utmaningar att såväl hinna rekrytera som analysera i tillräckligt snabb takt. En annan utmaning är att vi är beroende av andra; såväl Sverige som land som är beroende av Norden, EU och Nato, men också tvärsektionella beroenden för oss som myndighet.

Finns det något samarbete som skulle gynna det ni vill göra?
Samverkan mellan offentliga och privata aktörer är oerhört viktigt. Det är de privata aktörerna som producerar maten, inte vi som myndighet. Det vi ska göra är att skapa rätt förutsättningar, men vi är helt och hållet beroende av att samverka med aktörer som i slutändan är de som faktiskt producerar maten!