Forskaren: Fyra nyckelfaktorer bakom lyckade utvecklingsprojekt

En bred och lokal förankring, bra dialog med kommunen, en kärna av engagerade personer och en förmåga att söka pengar externt. Det är några av de nyckelfaktorer som forskare vid Linnéuniversitet har hittat när de har undersökt lyckade utvecklingsprojekt på landsbygden.

Malin Tillmar är professor i entreprenörskap på Linnéuniversitet och driver sedan 2020 projektet Entreprenörskap för socio‐ekologisk omställning på landsbygden. Tillsammans med sina kollegor har hon i projektet tittat närmare på vilka värderingar som som styr entreprenörskap på landsbygden och hur det går till i praktiken.

– Vi vill beskriva fall där entreprenörer jobbar för social eller ekologisk omställning och ett hållbart landsbygdssamhälle. Och när jag säger entreprenörskap menar jag inte bara företag. Det kan vara människor med nya idéer och nya sätt att lösa problem som faktiskt också går till handling, säger Malin Tillmar.

"Avgörande med lokal förankring"

I projektet har forskarna följt fyra olika fall: Nätverk Sydöland, Smart Village på Öland, Lantbrukare i en hållbar energiomställning samt Mötesplats Häradsbäck. Genom deltagande observation, intervjuer och dialogseminarier försöker forskarna få fram information om vad som driver entreprenörskapet och hur det går till. Analysdelen av projektet är ännu inte påbörjad, men några tydliga framgångsfaktorer har redan blivit synliga, menar Malin Tillmar, som främst har studerat fallet Häradsbäck.

– För det första är det avgörande med en lokal förankring i en bredd av föreningar. Utan den förankringen saknas underlag. Lokalsamhället, människorna som bor i bygden, är både arbetskraft och finansiärer och genom goda relationer med många föreningar fångar man upp en stor del av befolkningen.

Eldsjälar en styrka och en svaghet

Eldsjälarna eller den engagerade kärnan av människor som driver på projekten är också en avgörande faktor. Den här typen av engagemang är både en styrka och en svaghet, säger Malin Tillmar.

– Det är nödvändigt eftersom det helt enkelt krävs en stor mängd ideellt arbete, men det innebär samtidigt att arbetet blir sårbart. Om beroendet av en enda person blir för stort riskerar den långsiktiga hållbarheten att bli svag. Tiotusenkronorsfrågan är hur man kommer runt det här problemet och det finns nog inga enkla svar, men det är förstås viktigt att engagemanget kommer från fler än en enda person. En annan viktig del är att få in externa resurser så att entreprenörskapet kan bli en del av ett yrkesarbete.

Just förmågan eller kunskapen om hur man söker externa medel är en tredje viktig faktor för entreprenörskapets framgång. Det krävs ofta en viss sorts kompetens för att veta vart man ska vända sig och hur det går till, menar Malin Tillmar som också understryker att det finns goda möjligheter att få extern hjälp från exempelvis Coompanion, Nyföretagarcentrum eller Almi.

Förstå varandras logik

En fjärde viktig faktor handlar om dialogen med kommunen.

– I andra studier jag har gjort har det framkommit att det ibland är svårt för den här typen av entreprenörer och kommunen att förstå varandras logiker. Kommunen har en viss planeringscykel, exempelvis med upphandlingsperioder, som ibland kan krocka med entreprenörens visioner och idéer. Det behöver inte finnas någon illvilja från något håll, men kommunen är en politiskt styrd organisation med ett strikt regelverk av rättssäkerhetsskäl.

Efter de första två årens informationsinsamling ska projektet nu gå över i en analysfas där de fyra fallen ska jämföras.

– Det som förenar flera är den gedigna lokala förankringen och att de verkligen brinner för sin ort och dess utveckling. När det gäller drivkrafter så är det också tydligt att de har en medvetenhet kring miljö och klimat och att de frågorna på olika sätt har blivit en del av verksamheterna. Men de flesta som jag har träffat har ändå orten i fokus. Man vill ha inflyttning och en grundläggande service. Man vill att det ska funka att både bo och verka på den egna orten.