De testar innovativ metod för mer miljövänlig kassodling

Att samla upp spill från fiskodlingar är något som testades redan på 1980-talet, men då utan större framgång. Nu pågår fram till 2022 ett nytt lovande innovationsprojekt med syfte att minska miljöpåverkan och förbättra vattenbruksbranschens möjligheter att växa.

Projektet handlar om att utveckla en effektiv metod för att ta hand om de partiklar i form av foderspill och fekalier som kommer från fiskodling, berättar Wenche Hansen, vd för Matfiskodlarna.

– Det här är en fråga som ofta dyker upp i miljöprövningar av fiskodlingar och forskarna tillsammans med branschen utreder nu vad som kan göras för att minska den lokala belastningen. Från branschens sida är det en nyckelfråga att titta på uppsamlings- och återtagsmöjligheterna och därmed skapa de bästa förutsättningarna för att öka produktionen i Sverige, säger Wenche Hansen.

Den prototyp som används i försöken består enkelt uttryckt av en stor trattliknande uppsamlingsenhet där vattnet kan flöda genom, men partiklarna samlas upp. Enheten placeras under kassen och längst ner i tratten kan partiklarna samlas upp för att därefter pumpas, via en ledning, till en avvattningsanläggning.

Projektmedel från Europeiska havs- och fiskerifonden

Det är Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som beviljats pengar ur Europeiska havs- och fiskerifonden och nu genomför försöken tillsammans med bland andra Matfiskodlarna och Vattenbrukscentrum Ost.

Egersund Group i Norge har tillverkat själva uppsamlingsenheten och står för teknikutvecklingen medan Sweco är med och utvärderar i egenskap av teknik- miljökonsult. De praktiska försöken genomförs hos Vattudalens Fisk i Strömsunds kommun.

– Så här långt har vi visat att systemet klarar de svenska förhållandena med is och islossning och vi har visat att vi kan ta hand om det som fångas i uppsamlingsenheten. Det som återstår är bland annat att kvantifiera vilka mängder det rör sig om. Försöken kommer pågå under hela produktionssäsongen som inleds i maj och pågår fram till månadsskiftet oktober/november och slutredovisningen sker i juli 2022, berättar Wenche Hansen.

Liknande försök gjordes redan på 1980-talet, men gav inga användbara resultat.

– Vi är definitivt närmare en lösning nu än under tidigare försök. Jag tror att det beror på att vi har lyckats hitta ett bra samarbete mellan forskningen och teknikföretagen och att vi gör försöken i en befintlig verksamhet. Det är viktigt att hitta ett odlingssystem som fungerar dels tekniskt och dels i den dagliga driften, men det ska även vara ekonomiskt bärkraftigt. Viktigast av allt är att systemet säkerställer en god livsmiljö för fisken. God fiskhälsa och fiskvälfärd är grunden till en lyckad produktion, säger Wenche Hansen.

Många har förhoppningar på innovationsprojektet

En viktig del av projektet handlar om hanteringen och återvinningen av det slam som blir kvar när de uppsamlade partiklarna har avvattnats. De potentiella användningsområdena är flera: gödning på åkermark, jordtillverkning eller biogasproduktion.

Intresset för försöken är stora, även utanför Sverige gränser. Ett lyckat resultat skulle öka möjligheterna för branschen att expandera vilket dels skulle generera fler arbetstillfällen på den svenska landsbygden, dels minska behovet av import av fisk, förklarar Wenche Hansen.

– Fisk är ett nyttigt och hälsosamt livsmedel och kan vi inte producera den här i Sverige så måste den importeras. För fiskodlingen i Sverige är detta och andra innovationsprojekt enormt viktiga. Eftersom majoriteten av våra livsmedel produceras på land, trots att jordens yta täcks av drygt 70 procent oceaner och sötvatten, är det viktigt att fortsätta arbetet med utveckling av teknik och system för odling i kasse. Det är så vi kan öka möjligheterna att utöka produktionen av odlad fisk i våra svenska hav och sötvatten, säger Wenche Hansen.

Text: Jakob Hydén. Foto: Matfiskodlarna.