Bygdegårdarna – en oumbärlig resurs i Sveriges civila beredskap

Bygdegårdarnas riksförbund stärker Sveriges förmåga att hantera kriser genom lokalt engagemang, utbildning och samverkan. Med lokaler över hela landet och ett växande nätverk av utbildade personer, är bygdegårdarna en resurs som förtjänar en självklar plats i kommunal och nationell beredskapsplanering.

Vad gör ni idag som stärker Sveriges beredskap – stort som smått?
Förbundet har sedan över två år anställt en särskild expert i kris och beredskapsfrågor som lämnar stöd till distrikt och föreningar i dessa frågor.

Vad skulle fler behöva känna till inom ert arbete med beredskap?
Fler skulle behöva känna till att Bygdegårdarnas riksförbund tillsammans med andra lokalhållare inom gruppen allmänna samlingslokaler utgör en mycket stor samhällsresurs vid kris och höjd beredskap och att denna resurs behöver planeras in i främst kommunernas beredskapsplanering. Fler av de frivilliga försvarsorganisationerna skulle behöva ha kunskap om att de kan hyra en bygdegård för sin utbildnings- och föreningsverksamhet.

Har ni något särskilt exempel, berättelse eller insats som ni vill dela?
Vi skulle vilja lyfta fram utbildningsinsatsen under 2024 då över 500 deltagare fick utbildning under en heldag i kris och beredskapsfrågor. De mest intresserade och engagerade av dessa deltagare, ca 24 stycken, har vi nu gett en extra utbildning. De ska under 2025 ge utbildningar på över 50 bygdegårdar i landet. Insatserna har uppskattats av MSB som beviljat stöd till förbundet för dessa uppdragsutbildningar.

Är det något ni ligger i startgroparna med/något nytt ni har på gång?
Förutom svaret i fråga 3 med nya utbildningar vill vi lyfta fram vårt stöd till Vuxenskolans nya studiecirkel som börjar i vår. Förbundet kommer dessutom att genomföra ett s.k. rundabordssamtal med ett stort antal civilsamhällesorganisationer i maj för att diskutera civilsamhällesorganisationernas roller i främst den kommunala beredskapen.

Vilka utmaningar ser ni i ert arbete med beredskap?
En utmaning är ett stort behov av kunskap om ansvar, regelverk m.m. inom främst den lokala beredskapsverksamheten och hos många civilsamhällesorganisationer. Kommunernas svaga bemanning och bristande resurser är en stor svaghet i systemet i stort. Många människor vill gärna bidra till beredskapen men vet inte vart de ska vända sig för att deras engagemang ska komma till sin rätt.

Finns det något samarbete som skulle gynna det ni vill göra?
Vi skulle gärna se att det under kommunalt huvudmannaskap fanns en mer kontinuerligt ordnad struktur där civilsamhällesorganisationerna kunde träffas och komma fram till hur de i samverkan och med sina olika resurser kunde åstadkomma ett gott resultat för den kommunala beredskapen både i kris och vid höjd beredskap. Vi hoppas att ökat kommunalt stöd kan göra en sådan samverkansform möjlig.