För att tidigt vara med och påverka utformandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, har Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) tillsatt arbetsgruppen CAP 2028. Fönstret för reell påverkan är bara öppet nu och ett par år framåt. Marianne Andersson, du är ordförande för arbetsgruppen. Vad ska ni göra?
I takt med att lantbrukarna blir allt äldre behövs yngre personer som kan ta över verksamheterna. Och för att Sverige ska klara producera mat på lång sikt är frågan om ägarskiften avgörande. Men är lantbruksnäringen tillräckligt attraktiv och hur skapar man tillräckligt bra förutsättningar för att någon ny ska vilja ta över och driva företaget vidare?
Behöver vi en ny mötesplats för samverkan kring hållbar hantering av vatten i jordbrukslandskapet? Frågan kom upp i den svenska gruppen i Waterdrive, ett EU interregprojekt med deltagare från länderna runt Östersjön, som under tre år arbetat med vattenhantering i jordbrukslandskapet – och som sett behov av fortsatt samverkan.
"Människor går dit de känner sig välkomna men stannar där de känner sig värdefulla". Det blev slutorden för årets nationella Leaderträff på Högbo bruk. Budskapet kom från Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Ung inkludering, som avslutade träffen med att framtidsspana inför Leader 2030.
Innovationsprojekten väckte nyfikenhet på årets Elmia Lantbruk. Sjutton EIP-Agri-projekt presenterade sina resultat och målsättningar men även de utmaningar som kommit upp under projekttiden. Intresserade fick mer information i Landsbygdsnätverkets monter där bland andra innovationssupporten fanns med.
Hallå där Lisa Reiter, du arbetar på Jordbruksverket och är även med i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Miljö och klimat. Hur jobbar du med just miljö och klimat?
Den 6 oktober lanserades EU CAP Network (EU:s nätverk för den gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitiken) på ett möte i Bryssel där flera från Sverige deltog, bland andra två representanter från Landsbygdsnätverkets kansli.
Hur ser den regionala kompetensförsörjningen i de gröna näringarna ut? Vem utför arbetet, hur sker samverkan och vilka är de främsta utmaningarna? Det är några av frågeställningarna i en rapport som nyligen har tagits fram på uppdrag av Landsbygdsnätverket.
Äntligen har vi resurser att samverka på riktigt och framför allt lära oss av varandra! Det var kärnan i det nationella Gröna Klustermötet den 29 september som hölls med 12 regionala kluster på plats på Vreta Kluster, och andra som medverkade digitalt.
Årets författarpris från Studieförbundet Vuxenskolan ut går till Maria Maunsbach för boken Lucky Lada och jag. En bok som skildrar en liten skånsk landsort och dess invånare genom skrävlande skrönor och osannolika anekdoter om ungdomsförälskelser, sex, fylla, epatraktorer och hemvändande. En Piraten-pastisch ur ett kvinnligt perspektiv.
Landsbygdsnätverkets grupp Vägar till utbildning och arbete i de gröna näringarna har tagit fram en ny rapport. Det handlar om en metod för att få fler unga, arbetslösa eller människor som vill byta yrkesbana att välja studier, praktik och arbete i de gröna näringarna.
Om Sveriges självförsörjning av livsmedel ska öka måste fler människor söka utbildning och jobb i de gröna näringarna. Ett användbart verktyg i det arbetet kan vara den metod som har arbetats fram inom Landsbygdsnätverket och nu finns dokumenterad i en färsk rapport.
Du är agronom med inriktning på landsbygdsutveckling och har på uppdrag av Landsbygdsnätverket skrivit en rapport om strukturutvecklings betydelse för biologisk mångfald och vissa ekosystemtjänster i lantbruket. Vad är de viktigaste slutsatserna i rapporten?
För att kunna öka attraktionskraften i de gröna näringarna behövs ett återkommande och tillförlitligt mått på näringens tillstånd. Det är bakgrunden till att en arbetsgrupp inom Landsbygdsnätverket nu lanserar ett attraktionskraftsindex för de gröna näringarna.
