Du är verksamhetsledare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) RådNu - kompetenscentrum för rådgivning. Hur jobbar ni för ett konkurrenskraftigt och hållbart lantbruk?
Ett fortsatt samlat och brett nätverk med ökat fokus på jordbruk och delat ansvar för bredare landsbygdsfrågor. Det är en av slutsatserna i Jordbruksverkets svar på de frågor som Näringsdepartementet bett myndigheten att analysera och rapportera till den 24 september.
Fia Söderberg, du är fårbonde i Uppland och har startat Ullförmedlingen där köpare och säljare kan mötas. Du driver även Ullpodden och är projektledare för Baltic Wool Conference som går av stapeln den 7 – 8 oktober. Varför startade du ullförmedlingen?
Coronapandemin har gjort stora avtryck i våra matvanor. En effekt är att konsumtionen av svenska produkter har ökat. Allt fler vill äta svenskt kött och svenskodlade grönsaker. Men på restaurangerna, där en stor del av våra måltider äts, är det bara en femtedel av allt kött som serveras som är svenskt.
Jordbruksverket söker en innovationscoach på halvtid. Du kan nu lämna anbud på ett uppdrag som innovationscoach, som ska arbeta proaktivt med kunskap- och innovationsfrämjande i gröna näringar. Arbetet ska bedrivas i samarbete med EIP-Agri innovationssupporten och andra inom Landsbygdsnätverket.
Vill du veta hur Livrustkammaren nått en bred publik och blivit en viral succé? Och hur du bäst hanterar Instagram? Om du jobbar med kommunikation hos någon av Landsbygdsnätverkets medlemmar så borde du komma till nästa träff med Landsbygdskommunikatörerna. Den 25 november är det dags.
I Kronoberg har man inlett ett projekt för att få fler pizzerior att använda hållbara och lokalt producerade råvaror. – Min dröm är att kunna beställa en helt och hållet småländsk pizza, säger projektledare Claes Löfgren.
I Sverige produceras runt 1000 ton ull om året, men merparten av ullen används inte - utan bränns upp. Idag saknar Sverige kapacitet för att producera högkvalitativa ullprodukter i stor volym. Men intresset för svensk ull ökar: ull är ett naturmaterial med fantastiska egenskaper och en mängd användningsområden, som dessutom är hållbart för miljön. Är svensk ull på väg att göra comeback?
Hamburgerrestaurangen Jureskogs lanserar sig med parollen ”Sveriges långsammaste snabbmat”. En bärande del i affärsidén är att så långt möjligt använda svenska råvaror.
Annkristin Hult, du är nationell utvecklare med ull som specialitet vid Nämnden för hemslöjdsfrågor som nyligen föreslaget att det bör skapas en gemensam plattform eller arena för ullfrågor i Sverige.
Inom ramen för "Ålen – fisket, förvaltningen och kulturen" i september presenterar Landsbygdsnätverket en podd och ett förmidddagsseminarium som berör temat. I paketet ingår också en artikelserie som belyser ålen ur olika perspektiv. Först ut är Världsnaturfonden WWF som anser att skyddet för ålen bör stärkas omgående.
Som tidigare år delar organisationen Hela Sverige ut utmärkelser till Årets kommun och Årets lokala utvecklingsgrupp. Nytt för i år är Årets Landsbygdsutvecklare för att också kunna lyfta en enskild individ som gjort en extraordinär och inspirerande insats för landsbygden.
Hur påverkas de svenska landsbygderna av globalisering, digitalisering, klimatförändringar och demografiska förändringar? Och hur kan vi dra nytta av de nya möjligheter som ges? I webbinariet den 21 september presenterar Gunnar Lindberg från Tillväxtverket en OECD-rapport om välmående landsbygder.
Du är student vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har skrivit rapporten Svenska råvaror i privata restauranger åt Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Hållbara gröna näringar. Vad har du tydligast kunnat se och finns det några trender?
Restaurang Kalf & Hansen i Stockholm använder ekologiska och närproducerade råvaror. Skälen är flera: miljö och klimat givetvis, men även smaken. Och en viktig bonus är att det dessutom leder till inspirerande kontakter med producenterna, menar grundare Rune Kalf-Hansen.
Projektet Lokal meny jobbar med att stärka restauranger på mindre orter i Bohuslän och Skaraborg och hjälpa dem att använda lokalt producerade råvaror i högre utsträckning. – Om vi vill ha en levande landsbygd på sikt så behöver vi se värdet av lokal mat, säger Erica Olsson på organisationen Lokalproducerat i Väst.
Totalt 28,5 miljarder kronor, alltså 5,7 miljarder kronor per programår, föreslås för åren 2023-2027. Vid en pressträff på Bjelkesta gård vid Örsundsbro presenterade näringsminister Ibrahim Baylan och infrastrukturminister Tomas Eneroth landsbygdssatsningar inom budgetpropositionen 2022.
Den europeiska ålen är klassad som akut hotad. Ålbeståndet har minskat kraftigt under 1900-talet och i Sverige råder idag ett generellt förbud mot att fiska ål. Samtidigt som det finns ett utbrett problem med tjuvfiske av ål så sker det även lagligt ålfiske i svenska vatten, något som många svenskar inte känner till. Omfattningen är begränsad, licenserna få och restriktionerna hårda.
