Ingen tydlig tolkning av det nya plastdirektivet

Hur Sveriges kommuner organiserar matlådor till äldre i ordinärt boende ser väldigt olika ut. Därför behöver varje kommun göra en egen bedömning av hur, eller om, verksamheten omfattas av reglerna kring engångsplast.

Den 1 januari 2024 infördes nya regler för att minska användningen av engångsplast. Verksamheter som yrkesmässigt serverar snabbmat och dryck måste numera kunna erbjuda förpackningar av papper eller återanvändbara matlådor och muggar – något som Studio MATtanken uppmärksammade i november 2023, inför att direktivet skulle träda i kraft.

Vilka berörs?

Naturvårdsverkets jurister har arbetat för att reda ut begreppen och ge vägledning kring vilka som berörs av de nya reglerna. Fortfarande finns en del frågetecken kvar kring till exempel hur kommuners matleveranser inom hemtjänsten berörs.

Att det blir otydligt hur kommunerna berörs beror bland annat på att det inte finns någon definition av vad yrkesmässig verksamhet är, till exempel om verksamheten också ska vara vinstdrivande.

När det gäller vad som är snabbmat handlar det om mat som är avsedd att ätas på en gång, som inte behöver tillagas eller värmas och som är avsedd att ätas direkt ur förpackningen.

Gör en egen bedömning

Åsa Stenmarck, specialist på materialflöden och plast vid Naturvårdsverket, uppmuntrar måltidsverksamheterna att själva bedöma huruvida verksamheten berörs av direktivet, gärna i dialog med den i kommunen som är ansvarig för tillsynen.

– Om kommunen till exempel kör ut matlådor för hela veckan på måndagar så kan maten inte räknas som snabbmat eftersom den inte är avsedd att ätas direkt och dessutom behöver värmas. Då kan måltidsverksamheten göra bedömningen att verksamheten inte omfattas av det nya kravet. Sen är det ändå upp till tillsynsmyndigheten inom kommunen att avgöra om bedömningen är rätt.

Naturvårdsverket har tillfört ett undantag från det nya kravet. Om en kommun köper färdigförpackad mat från tredje part omfattas inte de förpackningarna.

Positivt med minskad användning av plast

Syftet med de nya kraven är att minska användningen av engångsplast och därmed nedskräpningen. Åsa tror inte att just matlådorna inom hemtjänsten orsakar så mycket nedskräpning, men alla verksamheter bör ändå tänka över vilken påverkan deras förpackningar har på miljön och hur de använder jordens resurser. Så även för en kommun som inte berörs av det nya plastdirektivet kan det finnas anledning att på sikt fasa ut engångsplasten. Åsa har fått några goda exempel där kommuner börjat med flergångsalternativ för matlådor, i en större eller mindre del av verksamheten.

– Vill man börja ställa om behöver man inte ta tag i det svåraste först, utan börja med något som är enklare. Kanske kan måltidsverksamheten använda flergångsförpackningar till en viss grupp matgäster eller till dem som hämtar mat från seniorrestaurangen. Om man använder engångsförpackningar i plast är den genomskinliga plasten bäst, den ger högst värde när den återvinns. Den vita är sämre, men bättre än den svarta plasten. En annan sak som är viktig är sorteringen av engångsmatlådor. Det är enormt mycket bättre att de återvinns än att de läggs i förbränningssoporna, säger hon.