Karlstads kommun: Konceptbeskrivning för måltidsmiljön

I Karlstad hade man visionen att bilden av hur en skolrestaurang ser ut – ska utmanas genom att ta inspiration från restaurang- och cafévärlden. Sammanfattning av Karlstads presentation på tematräff 3, den 9 mars 2022.

Kontaktpersoner

• Linnea Olsson, koststrateg
• Fredrik Lundquist, kostchef
  

Bakgrund

Karlstads kommun är en av fyra kommuner som ingår i projektet Ett nytt recept för skolmåltiders första fas. Och måltidsmiljön är ett av de områden som kommunen valt att arbeta vidare med. Kommunens kostchef, koststrateg och utvecklingsstrateg jobbade under hösten tätt med biträdande rektor på Rudsskolan, skolans köksansvarig samt elevrådet för att titta närmare på frågor som:

• Hur kan måltidsmiljön underlätta för elever att göra hållbara val kring skolmåltiden?
• Hur kan vi skapa en måltidsmiljö som är en fantastisk upplevelse för eleverna?
• Hur kan vi skapa en måltidsmiljö där eleven känner sig trygg och inte upplever stress?

– Vi valde att börja jobba med en högstadieskola, Rudsskolan, där vi såg att det fanns potential att få en tydlig effekt. Vi ville till exempel ta tag i utmaningar som att det finns ett bortfall av elever som går till närbutik och handlar istället för att ta del av skolmåltiden, berättar Linnea Olsson.

Arbetet med konceptbeskrivning för måltidsmiljön

På Rudsskolan involverades eleverna från start och uppdateringen av måltidsmiljön blev en snabb process, som drog igång i början på höstterminen 2021.

Eleverna fick svara på en enkät som inledning på förändringsarbetet. Vad fanns det i befintlig måltidsmiljö som de gillade? Hur såg deras favoritrestaurang ut? Föredrog de cafémiljöer, lantlig miljöer, murriga miljöer eller mer ljusa?

– Vi genomförde också workshops med en mindre grupp av elever. Vi hade anlitat en arkitekt, som inför dessa möten tagit fram så kallat triggermaterial och eleverna fick reflektera över olika miljöer och ”mood boards”. Därefter översatte vi resultaten från enkäten och workshopen till en skiss, som eleverna i sin tur också fick ge återkoppling på, fortsätter Linnea.

Saker som hade kommit fram i workshopen var exempelvis att högstadieeleverna på skolan såg lunchen som dagens sociala stund. Det ska vara socialt och mysigt, som i ett vardagsrum, med dämpad belysning och varma färger. Eleverna vill också kunna välja plats utifrån humör, antingen en lugn miljö eller att kunna sitta tillsammans med hela gänget. De önskade olika sorters bord, som runda bord, långbord, barbord. Eleverna uppskattade runda former, mjuka sittplatser och bakgrundsmusik som spelas på låg nivå.

– Elevernas önskemål går lite tvärtemot hur många traditionella skolrestauranger har byggts. Det ser likadant ut överallt och man har inte möjlighet att sitta avskilt.

De reviderade skisserna blev sedan grunden till en uppdatering av den befintliga skolrestaurangen. Den fysiska omvandlingen genomfördes under höstlovet.

Inne i själva matsalen skapades rum i rummet. I en del av restaurangen möblerades med barbord och stolar för att skapa fler nivåer att sitta på. Utmed en vägg byggdes fasta bänkar. Stolarna i restaurangen försågs med dynor. Belysningen blev dimbar och nerpendlad.

Utan för restaurangen finns en ljusgård och där skapades en mer växthusliknande miljö. Här hade eleverna tidigare sagt att de upplevde att det var otryggt, och att man kände sig uttittad.

– Vi jobbade med enkla medel såsom avskärmningar och använde oss av rislampor och ljusslingor för att skapa atmosfär.

Några lärdomar

En uppföljande mätning efter renoveringen visar att fler elever tar del av skolmåltiden. Det går åt mer mat och eleverna sitter ner längre tid än före uppdateringen av miljön.

– Restaurangen upplevs dock som lite trängre, nu när vi skapat rum i rummet. Men majoriteten av eleverna trivs bättre. Vi har uppnått en ökad restaurangkänsla, med mindre stress och ökad trygghet. Hittills har det inte varit någon skadegörelse i miljön och vi tror att det beror på att vi arbetat med elevmedverkan från start i uppdateringen. Detta med att förändringen av miljön gick så snabbt uppfattade eleverna också som mycket positivt. De är vana vid att de om de får tycka till om något så handlar det ofta om långa processer och att resultaten av eventuella förändringar är något som de själva ändå inte får del av på grund av att tiden hunnit gå.

De goda resultaten från arbetet med måltidsmiljön ska nu spridas inom kommunen.

– Andra skolor undrar redan när det blir deras tur?! Vi har tagit fram en konceptbeskrivning som en guide för ny- och ombyggnation, utifrån de arbetssätt och idéer som vi använt oss av på Rudsskolan. Tanken är att vi ska fortsätta utvecklingsresan och dra lärdom av det vi gjort på vägen. Hur kan vi skapa elevmedverkan på andra skolor, utan att göra det i riktigt samma stora utsträckning? Det är viktigt att ha ett reflektivt arbetssätt, avslutar Linnea.