Landsbygdsnätverket
Hanna Sigsjö, verksamhetsledare Mötesplats social innovation

Hanna Sigsjö, verksamhetsledare Mötesplats social innovation

Nationell plattform skapar mötesplats för social innovation

Hanna Sigsjö, verksamhetsledare för Mötesplats social innovation.

Vad är Mötesplats social innovation?

- Mötesplats Social Innovation är en samlad nationell kunskaps- och samverkansplattform för social innovation och socialt företagande. Mötesplatsen grundades vid Malmö universitet 2010 och har utvecklats i nära samarbete med Malmö stad. Med finansiering från Vinnova etableras plattformen nu vid fem lärosäten över hela landet: Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet, Umeå universitet och Örebro universitet.

Vad gör Mötesplats social innovation?

- MSI inhämtar, utvecklar och delar kunskap, arrangerar mötesarenor och gör katalytiska insatser för att bygga kapacitet inom och mellan organisationer. Vi arbetar med tematiska områden och samlar aktörer som gemensamt kan möta behov i samhället. De tema som vi arbetar med nu är innovationer och samverkan för barnens rätt, digital inkludering, re-skilling och trygghet i det offentliga rummet. Vi inhämtar kunskap nationellt och internationellt och sedan förpackar och delar den. Det gör vi bland annat genom skriften 100 sociala innovationer - som kan förändra Sverige där vi samlar sociala innovationer från både stadsmiljö och landsbygder. Ett annat exempel är en handbok i effektmätning som vi har tagit fram.

- Vi ska även skapa både större och mindre mötesplatser, verka som en katalysator och samla aktörer som vill samarbeta. Ett exempel på det är att vi den 10-11 november 2020 bjuder in till Social Innovation Summit som i år är helt digital.

Varför behövs Mötesplats social innovation?

- På samma sätt som vi systematiskt arbetar med traditionell innovation behöver vi systematisera den innovation som har samhällsnytta som främsta mål och drivkraft. När man tittar på komplexa samhällsutmaningar så kan inte en aktör lösa dessa själv, utan det behövs många aktörer från flera sektorer som löser dessa i nya partnerskap. Det i sin tur kräver nya driftsformer och nya former för samverkan, finansiering, styrning och kunskapsutveckling. Den här kunskapsutvecklingen och kapacitetsbyggandet ser vi behövs för att stärka social innovation som samhällskraft i genomförandet av Agenda 2030 som i stora delar är en social agenda.

Skiljer sig behoven av innovationsutveckling mellan landsbygder och städer?

- Jag har sett i flera exempel på landsbygder hur det går att mobilisera kraften i lokalsamhället. Det kan handla om att skapa något nytt som har stort värde för bygden i tomma fastigheter eller få till ett gemensamt ägande av en nedgången butik. Samma behov kan finnas i städer men då utifrån kvarteret. Hur skapar vi en gemensam trygghet? Hur skapar vi en lokal ekonomi så att många kan driva näringar? - I grunden är det ofta samma frågeställningar och metoder men innehållet kan variera eftersom social innovation ofta utgår från det lokala och avser möjligheter i det mellanmänskliga och hur man skapar en gemenskap. Det borde därför finnas möjligheter att skapa en brygga mellan social innovation i stad och land. Ett exempel är stadsodling som ökar starkt. Här kan stad och landsbygder samarbeta om exempelvis nya grödor och arbetskraft.

Vad behöver förändras i innovationssystemet för att det bättre ska passa sociala innovationer?

- Entreprenörer med nya samhällsnyttiga idéer möter ofta hinder i sina försök till etablering. Deras affärsmodeller passar inte in i traditionella sätt att värdera innovationer och företag. För att ta tillvara på de här initiativen krävs politiska initiativ som ger stöd och incitament för att området ska kunna utvecklas. Därför är regeringens strategi för sociala företag så viktig. I strategin lyfter man bland annat vikten av affärsrelationer och samarbeten mellan sociala företag och offentlig sektor. Nu i oktober lanserade SKR en handbok för kommuners och regioners möjligheter till samverkan med sociala företag som heter ”Ny väg till innovativa välfärdslösningar”. På MSI har vi frågat offentliga aktörer inom vilka områden de behöver höja sin kunskap och förmåga för att i högre grad möjliggöra och främja utveckling av social innovation och det området som främst lyfts är samverkan över sektorsgränser. Här har MSI och andra intermediärer en viktig roll i utveckling av metoder för samverkan och att koppla ihop aktörer. Situationen med Covid-19 visar hur tydligt det är att vi måste samverka över sektorsgränser för att snabbt kunna göra förändringar och hur mycket vi behöver varandra.