Hallå där...Magnus Börjeson

Du är lantbrukare och ordförande för AgroÖst, och ledamot i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Kunskaps- och innovationsfrämjande i gröna näringar. Hur jobbar ni med kunskap och innovationer inom AgroÖst och på ditt lantbruk?

– Vi arbetar med att skapa neutrala arenor som kan underlätta innovation och affärsutveckling i de gröna näringarna i östra Sverige. Vi har sedan starten 2006 arbetat med olika utvecklingsprojekt men också genom att vara en bas vid etableringen av Vreta Kluster, Agro Sörmland och nu senast AgroÖrebro.

– Neutralitet, bred förankring och att utgå från företagarnas behov har varit framgångsnycklar för verksamheten. För mig som lantbrukare är det avgörande att få bra support både finansiellt och kompetensmässigt när vi gör våra investeringar. Flera av våra senaste investeringar på gården inom precisionsodling hänger nära ihop med kunskapsutveckling och samarbete som finns runt lantbruket i Östergötland.

Vad betyder EIP-Agri och Agrara kunskaps och innovationssystem (AKIS) för dig och för AgroÖst?

– Vi arbetar för att på bästa sätt hjälpa innovativa entreprenörer. Genom projektverksamhet och kunskapsintensiva seminarier blir hela ekosystemet runt de gröna näringarna viktigt som uppbackning och sparringpartner. Speciellt kan nämnas Smart Farming i Agro Sörmland och AgroDagen i AgroÖrebro där både innovativa företag, akademin och offentliga aktörer koncentrerat kan ha utbyte med sin målgrupp och skapa nya kontakter.

– EIP-Agri har en inriktning som prioriterar entreprenören som också får möjlighet till fullt stöd i samverkan med andra aktörer och det är unikt i sitt slag. Som lantbrukare tycker jag att alla ansträngningar att förenkla stödsystemet är mycket värdefulla. Lyckas det kommer vi se många framgångsrika satsningar inom EIP-Agri framöver. För AgroÖst har likviditetsbehovet utgjort en utmaning för ökat engagemang, vi hoppas på förbättringar i den delen.

Hur samarbetar ni med andra svenska regioner för att få ett bättre utbyte totalt sett?

– Vi är just nu i en fas där fler regioner i östra Mellansverige vill etablera nya noder så det är ett fokus just nu. Vi behöver stärka våra förmågor att dra till oss kunskap, kapital och investeringar i hela livsmedelssystemet.

– För AgroÖst har utbyte med framförallt Agroväst varit viktigt redan från starten och fortsätter att vara så. Vi behöver nyttja ”best practice” från hela innovationssystemet. Det finns också stora vinster att hämta genom inspiration från andra sektorer när det gäller såväl teknikinnovationer som nya affärsmodeller.

Du är också med i det nätverk som EU-kommissionen bildat för innovation för hållbart och produktivt lantbruk. Vad får du och AgroÖst ut av samarbetet med andra EU-länder?

– Genom att ha deltagit på ett antal möten i Bryssel och på andra platser i Europa de senaste åren med övriga EU-länders företrädare har det blivit tydligt att vi måste fortsätta satsa på den här utvecklingen i Sverige. Vi har en del starka positioner till exempel när det gäller djurvälfärd/livsmedelssäkerhet, hållbart jordbruk med hög avkastning, stort intresse för innovativ teknik och högt konsumentförtroende.

– Det är värt mycket om vi kan öka det internationella utbytet med länder som till exempel Irland, Nederländerna och Danmark för att ta vara på deras styrkor när det gäller såväl innovativ utveckling som affärsmässiga influenser. Det gröna näringslivet kan vara både tillväxtmotor och möjliggörare i gröna omställningsambitioner i andra sektorer.

Vad ser du för möjligheter och hinder för innovationsarbetet i Sverige? Och hur kan vi lösa det?

– Det historiska beslutet med livsmedelsstrategin är en positiv faktor, kriser som torkan 2018 och nu senast den förödande pandemin har ökat fokus hur viktig livsmedelsproduktionen är. Digital utveckling driver innovationer i alla led i systemet och ökar samtidigt intresset från andra sektorer.

– Konsten är att ta vara på möjligheterna och förmå att göra verkstad av dem. För att lyckas med detta behövs bra fotarbete mycket nära behoven. Vårt innovationssystem är inte alltid anpassat till detta, framförallt inte till de små företagens villkor. Här finns utmaningar som vi behöver hjälpas åt att lösa. Vi som regional aktör gör vad vi kan för att lyfta det.

– Satsningen på Sweden Food Arena kan bli en viktig nationell utvecklings- och kommunikationsplattform för att driva på innovationsarbetet, det är en samordning som vi saknat tidigare. Vi är på god väg med många goda insatser och det finns bara en väg, full fart framåt. Företagarna, nuvarande och blivande vill inget annat.