Landsbygdsnätverket

Frågor och svar om strategiska planen och förlängningsåren

Här har vi samlat Jordbruksverkets svar på de frågor som ställdes under Landet lär-webbinariet Förslag på åtgärder i den strategiska planen. Webbinariet genomfördes den 17 december.

När beslutas det om finansieringen och när fylls pengarna på i stöden?

Svar: Regeringen tog beslut om innehållet och budget under förlängningsåren den 22 december 2020. Innan de nya pengarna kan beviljas ska det ändrade programmet skickas till EU-kommissionen. Detta blir troligtvis under februari-mars 2021.

Läs mer om förlängningsåren och de stöd som enligt regeringens beslut får mer pengarlänk till annan webbplats

Kommer det vara möjligt att gå in i nya åtaganden och med ytterligare arealer under 2021 och 2022?

Svar: Reglerna för förlängningsåren är ännu inte beslutade. Därför vet vi i nuläget inte exakt hur det blir med åtaganden i de olika ersättningarna, vilka som går att förlänga eller utöka eller hur länge. Det kommer troligtvis gå att förlänga flera av de nuvarande åtagandena med ett år i taget, men det kommer inte vara möjligt att gå in i nya åtaganden för alla ersättningar.

Läs mer om vilka ersättningar som troligen går att söka 2021 och 2022länk till annan webbplats

De förslag som Jordbruksverket ännu inte har fått gehör för från regeringens sida, exempelvis avseende bredband och kommersiell service, kommer ni att fortsätta arbeta för att de stöden ska hanteras nationellt?

Svar: Det är upp till regeringen att besluta om den fortsatta hanteringen av stöden. Jordbruksverket har varit tydlig med vilka delar av vårt förslag till utformning som vi inte anser bör genomföras (förslaget har utformats mot bakgrund av regeringens uppdrag).

I vilka skeden finns det möjlighet att lämna synpunkter på förslag till åtgärder i den strategiska planen?

Svar: Det är nu regeringen som ansvarar för det fortsatta arbetet. Under 2021 kommer det att pågå förhandlingar inom regeringen om innehållet i den strategiska planen och hur budgeten ska fördelas.

Innebär förslaget om att Leader enbart ska hantera pengar från en EU-fond att pengar förs över från de andra fonderna till Leader? Eller ska projekt som idag finansieras av medel från andra fonder via Leader sökas på annat sätt?

Svar: Pengar som tillhör en EU-fond kan inte flyttas till en annan fond. Den budgeten som har tillhört andra fonder kommer således att försvinna från Leader. Regeringen kommer att besluta om hur mycket pengar som ska satsas på lokalt ledd utveckling genom Leader – därför vet vi idag inte hur mycket pengar som kommer att stå till förfogande framöver. Många projekt som beviljats i den här programperioden kommer vara möjliga att bevilja även i nästa programperiod. Dessutom kommer det även i fortsättningen att finnas stöd exempelvis inom havs- och fiskeriprogrammet, regionalfondsprogrammen eller socialfondsprogrammet och som kan komplettera den lokala utvecklingen.

Kan ni utveckla hur leaders roll kommer att bli?

Svar: I och med att övriga delar av den strategiska planen till stora delar kommer att fokuseras på miljö och klimat, konkurrenskraften inom jordbruket och livsmedelsstrategin, blir stöd via Leader än mer viktigt för landsbygdsutveckling på lokal nivå (med undantag för investeringar i bredbandsinfrastruktur och kommersiell service). Med tanke på aktuella initiativ som exempelvis ”Smarta landsbygder” och en ökad medvetenhet om lokalt engagemang och lokal försörjning (”resiliens”) har stöd via Leader ytterligare möjligheter att spela en avgörande roll för den lokala utvecklingen i Sverige.

Förväntar ni er att leader kommer att finnas i hela landet?

Svar: Ja, vi hoppas och räknar med att Leader kommer att finnas i hela landet. Vi jobbar tillsammans med leaderområdena för detta. Det kan krävas vissa justeringar av områden för att klara exempelvis administrationen.

Kan offentlig medfinansiering vara av andra än kommuner?

Svar: Ja, så länge det kommer från offentliga medfinansiärer. Det kan exempelvis vara pengar från regionerna.

Bredbandsutbyggnaden på landsbygderna har stora problem med finansieringen, hur förbättrar det här förslaget tillgången till finansiering?

Svar: Förslaget på utformning av det nya stödet innebär en stödnivå på 70 procent. Detta ska underlätta för utförare att genomföra projekten. Vårt förslag är också att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att söka förskott.

Har ni med småskalig infrastruktur i ert förslag?

Svar: Vi har inte med småskalig infrastruktur som en egen åtgärd i förslaget. Men enligt förslaget kommer det kommer att vara möjligt att söka stöd för småskalig infrastruktur inom Leader. Där kan leaderområden själva prioritera vilka satsningar som är viktigast lokalt.

Kan samarbete inom Skogsstrategin ingå i den strategiska planen?

Svar: Det är formellt inte uteslutet att pengar inom stödet till samarbete går till skogliga insatser, men sådana insatser behöver i så fall prioriteras av den handläggande myndigheten utifrån syftet med stödet. Syftet med EIP är att genom samarbete få fram nya innovativa lösningar inom jordbruk, trädgårds- (inklusive akvaponi) och rennäring. Således är möjligheten till insatser inom skog väldigt begränsad inom EIP.

Kommer det finnas stöd för test av baljväxter för humankonsumtion?

Svar: Testverksamhet kan ingå i den strategiska planen. Test och utveckling av odlingsmetoder, produkter eller marknader hanteras främst inom åtgärderna EIP och samarbete. För att få stöd genom EIP räcker det dock inte med att testa och utveckla utan det ska bland annat finnas en plan för hur den innovativa lösningen eller produkten når marknaden vid projektets slut.

Vi har erfarit att Jordbruksverkets generaldirektör vill se en kraftig minskning av pengar till att driva projekt med hjälp av CAP. Hur kommer det att påverka möjligheten att söka projektstöd i nästa programperiod.

Svar: Det är upp till regeringen att besluta hur stor budget varje åtgärd ska omfatta och är inget som Jordbruksverket beslutar om.

Högre byggkostnader och större svårigheter med att få lån i glesbygd kan bli problem om samma stödnivåer ska gälla för investeringsstöd i hela landet. Hur tänker ni här?

Svar: Vill Sverige ha en högre stödprocent i vissa län (eller högre stödtak) exempelvis på grund av högre kostnadsläge, kan detta argumenteras för och skrivas in på nationell nivå i den strategiska planen, men det bör göras utifrån objektiva och helst mätbara kriterier som är direkt kopplade till de investeringar man vill stödja (det finns andra stöd som på ett mer direkt sätt kompenserar för exempelvis relativt sämre produktionsförutsättningar). Jordbruksverket har inte haft utrymme att inom ramen för uppdraget vidare utreda om det finns uppenbara regionala skillnader över landet som påverkar incitamentet och kostnaden för att investera i exempelvis jordbruket (i form av exempelvis högre byggkostnader, högre lånekostnader, generellt sämre lönsamhet trots stöd) och som skulle kunna motivera exempelvis ett högre stödtak i vissa delar av Sverige. Vi vet att länsstyrelserna menar att det finns sådana regionala skillnader och att företag i dessa områden bör kunna få högre stöd. Jordbruksverket kan dock konstatera att fler olika stödtak innebär mer administration för myndigheterna.

Kommer investeringsstöd för minskat läckage av växthusgaser och ammoniak finnas kvar?

Svar: Jordbruksverkets förslag innebär att denna åtgärd upphör som eget stöd och istället går in i investeringsstödet för ökad konkurrenskraft.

Varför är investeringsstöd för fruktträd och bärbuskar borttaget. Det är viktigt för livsmedelsstrategins mål.

Svar: Jordbruksverkets förslag är utarbetat i huvudsak efter swoten, behovsanalysen och regeringens uppdrag. I dessa dokument har inte denna investeringstyp pekats ut som särskilt angelägen. Vi vet av erfarenhet att få söker och få blir beviljade stöd för denna investeringstyp (knappt 20 beviljade ärenden under denna programperiod). Samtidigt vet vi att behovet av att öka mängden investeringar i exempelvis täckdikning har pekats ut som särskilt angeläget och att detta därmed kommer att kräva mer budgetmedel än idag. Därför har vi utifrån ett förenklingsperspektiv valt att utesluta denna investeringstyp, då sannolikheten för att fler skulle bli beviljade stöd för detta i kommande programperiod är liten. Detta betyder dock inte att dessa investeringar inte är viktiga, men att fokus i Sveriges stödgivning inte ligger på just dessa investeringar. I viss mån kan stöd sökas för detta inom ramen för stöd till producentorganisationer inom frukt och grönsaker.

Hur blir det med enhetskostnader för djurstall?

Svar: Vi räknar med att det ska finnas enhetskostnader för stallar även i nästa programperiod.

Kommer det fortfarande att vara 40 år på startstöd?

Svar: Ja. Villkoret för att få stöd är att sökanden är högst 40 år när ansökan kommer in.

Vad har förenklats i jordbrukarstöden förutom att stödrätterna tas bort och det skapas en samlad ekoersättning?

Svar: En större förenkling i jordbrukarstöden kommer att handla om åtagandeplanerna. Betesmarkerna ingår dock inte i den leverans som Jordbruksverket gjorde den 11 december, utan kommer att levereras i början av 2021. Mer information kommer därför inom kort.

Har ni i den strategiska planen tagit med i beräkningen att EU-parlamentet kanske godkänner ett tak för gårdsstödet nästa år?

Svar: I Jordbruksverkets förslag till den strategiska planen förutsätter vi att ett så kallat takbelopp, eller capping, är frivilligt för medlemsstaterna. Jordbruksverket föreslår att Sverige inte inför takbelopp. Om det i förhandlingarna skulle bli obligatoriskt så måste vi ta fram ett sådant förslag.

Om stödrätterna tas bort, vad ska då gårdsstödet grundas på?

Svar: Ersättningen kommer att baseras på den stödberättigande areal man har.

Tvärvillkoren försvinner. Vad föreslår ni istället?

Svar: Tvärvillkoren kommer att kompletteras med element från nuvarande förgröningsstöd och byta namn och istället heta grundvillkor. I många fall är de desamma som tidigare. Vilka grundvillkor som ska finnas kommer vara styrt av EU:s regelverk men det finns viss möjlighet till nationell utformning av villkoren. Arbete pågår med att göra villkoren enklare och avdragen rimliga.

Kommer ej aktiva lantbrukare att kunna söka stöd fastän de inte brukar marken?

Svar: Det finns ett fortsatt krav på att den stödsökande ska vara ens jordbrukare som bedriver en jordbruksverksamhet och som förfogar över marken i ansökan.

Ska förgröningsstödet bli kvar?

Svar: Stödet kommer att försvinna, men vissa krav från dagens förgröningsstöd kommer att återkomma i de nya grundvillkoren och på så sätt utgöra krav i kommande programperiod. Exakt hur dessa krav kommer att utformas är inte klart ännu. Men det kommer exempelvis att finnas ett krav på en viss avsättning till så kallad miljöyta. En del av varje lands direktstödskuvert ska också avsättas till ettåriga miljöersättningar (ibland benämnda eco-schemes). Här har Jordbruksverket ännu inte föreslagit en nationell tillämpning, men vi har tagit fram ett par förslag på ersättningar som skulle kunna ingå. Fler förslag kommer att överlämnas till regeringen under våren.

Kompensationsstödet kontra naturbetesmarker: Det finns en svårighet med att ta med mer betesmark i stödansökan eftersom man då riskerar att klassas i en jordbrukstyp med lägre ersättning. Hur ser ni på detta?

Svar: Vi är medvetna om att det innebär en risk, men bedömer att en höjning av stödnivån för typjordbruk 2 kan motverka detta. Fler jordbrukare kommer att kunna få mer kompensationsstöd, även de som inte har tillräckligt hög djurtäthet för att komma upp i typjordbruk 1. Förslaget utreds nu (kommer alltså inte att implementeras nu i år).

Har ni diskuterat höjt kompensationsstöd till skärgårdar? Där finns ett stort behov av att förbättra lönsamheten.

Svar: Vi har inte undersökt höjt kompensationsstöd specifikt för skärgårdar och/eller göra ändringar i stödområdenas uppdelning. Fokus för oss har varit att undersöka hur man bäst förbättrar stödets måluppfyllnad i alla stödområden, och det bedömer vi görs bäst genom en höjning av stödnivån för typjordbruk 2. Vi bedömer att detta skulle ha stor positiv effekt för många jordbrukare inom stödområdena, så också de i skärgårdar.

Hur går det med hästar i kompensationsstödet? De är ett allt viktigare betesdjur och ska ju finnas på produktionsplatsnumret från i vår.

Svar: Kompensationsstödet ska riktas till jordbruksproduktion. Hästar hålls oftast inte för att producera jordbruksprodukter. Syftet med kompensationsstödet är att kompensera jordbruksföretag för att det är mindre lönsamt att ha jordbruksproduktion i områden med sämre klimat. Jordbruksproduktion är produktion av jordbruksprodukter, t ex spannmål, kött eller levande djur som säljs vidare. Det finns inte merkostnader i jordbruksproduktionen för hästar som används för rekreation eller sport. Viss näringsverksamhet med häst är dock jordbruksproduktion. Det handlar om professionell uppfödning där man säljer hästar. Det kan också handla om hästar som användas som dragdjur i lantbruket. I många EU-länder är produktion av hästkött vanligt. Eftersom vi Sverige i första hand har uppfödning av hästar för sportändamål och då hästar ofta blir 15-20 år är det endast en mindre andel av hästarna som hålls för uppfödning. En uppskattning är att i storleksordningen ca 10 % av de hästar som hålls på jordbruksföretag hålls för uppfödning som näringsverksamhet.

Grön infrastruktur - vad föreslår ni för stöd och ersättningar här?

Svar: Grön infrastruktur är beroende av att det finns tillräckligt med livsmiljöer för olika arter, både hotade och allmänt förkommande arter och att dessa livsmiljöer inte kan vara isolerade öar i landskapet. Flera av förslagen till ersättningar och investeringar för miljö och klimat har just detta till syfte. Miljöersättningen till betesmarker och slåtterängar och skötsel av våtmarker samt miljöinvesteringen till anläggning av våtmarker och restaurering av betesmarker har stor betydelse för grön infrastruktur. Även stödet till ekologisk produktion har i slättbygd betydelse för ökad biologisk mångfald på åkermark och förekomsten av insekter och fåglar i landskapet. Kompensationsstödet har betydelse inom stödområden för att bibehålla jordbruket och därmed hindra igenväxning av åkermark och betesmark vilket i skogsbygd är det största hotet mot att livsmiljöer för olika arter försvinner. Miljöersättningar är frivilliga att söka och de lantbrukare som uppfyller villkoren har rätt att bli beviljad ersättning inom det område som ersättningen går att söka. Det går alltså inte att på samma sätt som för t.ex. skyddade områden styra var i landskapet åtgärderna genomförs.

Restaurering av betesmark (investeringsstöd) – vilka stödformat planeras för detta och ska stöden vara schablon eller faktiska kostnader?

Svar: Betesmarkerna ingår inte i den leverans som Jordbruksverket gjorde den 11 december, utan kommer att levereras i början av 2021. Mer information kommer därför inom kort.

Har ni tittat på möjligheten att lägga betesmarksstödet i pelare 1?

Svar: Ersättning till betesmarker ingår inte i den leverans som Jordbruksverket gjorde den 11 december, utan kommer att levereras i början av 2021. Mer information kommer därför inom kort. Jordbruksverket kommer då att lämna förslag till ersättningar som skulle kunna genomföras både inom pelare I och II även om vårt förslag utgår från ersättning inom pelare II. Det är regeringen som avgör pelartillhörigheten för miljöersättningar som kan placeras inom båda pelarna.

Vi saknar en ettårig ersättning för bete för handjur (nöt) – win win biologisk mångfald och djurvälfärd.

Svar: Ersättningar till nötkreatur är ett så kallat kopplat inkomstöd och inte ersättning för miljö och klimat. Vårt förslag till nötkreatursstöd innehåller inte några förändringar i förhållande till nuvarande stöd utan förslaget är att även fortsättningsvis betala ut stöd till nötkreatur äldre än ett år. Bland de stödberättigade djuren finns alltså både de som betar betesmarker och de som inte gör det. Jordbruksverkets inställning är att det ger en bättre styrning att i första hand utforma riktade ersättningar som betalar för att lantbrukaren upprätthåller de biologiska värdena på betesmarker. I nuvarande och kommande förslag till ersättning för betesmarker och slåtterängar är hänsyn tagen i ersättningsnivån för särskilda värden till att det är en bristande lönsamhet i produktionen av nötkött

Vi saknar en ettårig ersättning för IP Sigill (som jobbar med klimatcertifiering, naturbete, minskat växtnäringsläckage och åtgärder för biologisk mångfald). Det är rimligt att konventionella lantbrukare som ligger långt fram i sitt hållbarhetsarbete får politiskt stöd bredvid ekologiska inom pelare 1.

Svar: Vi jobbar nu vidare, som en komplettering till redovisat åtgärdsuppdrag, med förslag till ettåriga ersättningar för miljö och klimat inom pelare I. En ettårig ersättning kopplad till villkoren inom IP Sigill är ett förslag vi kommer att analysera i det arbetet. Förslag till ettåriga ersättningar kommer vi att leverera under våren 2021.

Vad tror ni om roterande på vall i slättbygderna för att öka kolinlagringen?

Svar: I vårt förslag finns ingen ersättning till vall på slätten med. Det nuvarande vallstödet har bara haft en marginellt positiv effekt på kolinlagringen samtidigt som det bedöms till stora delar gå till gårdar och marker där vall hade odlats även utan stödet. Vi jobbar nu vidare, som en komplettering till redovisat åtgärdsuppdrag, med förslag till ettåriga ersättningar inom pelare I. En ettårig ersättning till vall kan vara ett alternativ som vi kommer att analysera i det arbetet. Förslag till ettåriga miljöersättningar kommer vi att leverera under våren 2021.

Vad tror ni om insådda bottengrödor i stråsäd utöver fång- och mellangrödor för att öka kolinlagringen och minska kväveläckaget från åkermark?

Svar: I vårt förslag till ettårig ersättning till mellangröda för kolinlagring har vi lämnat fritt vilka arter som jordbrukaren kan odla. Den enda begränsningen är att andelen baljväxter är begränsad till 25 % beroende på risken för påverkan på kväveläckaget. Jordbrukaren kan välja de arter som passar i växtföljden och som går att etablera så att de ger en god tillväxt beroende på odlingsförutsättningarna. Om jordbrukaren vill så in mellangrödan i stråsäd är det möjligt. Dock måste mellangrödan följas av en huvudgröda året efter. Om vi förstår frågan rätt bör förslaget till ersättning för mellangröda kunna fungera för det syfte som frågan tar upp.

Är det bara slättbygder som får stöd för blommande örter?

Svar: Ja. Uppdraget har varit att ta fram en åtgärd för blommande slättbygd.

Varför har ni tagit bort/föreslår ni inte stöd till odling av proteingrödor för foder och humankonsumtion? Är det möjligt att ha som ettårig ersättning inom pelare 1?

Svar: Enligt rådets beslut om ny jordbrukspolitik från oktober 2020 kommer det att vara möjligt att odla proteingrödor på de åkerarealer som krävs för att klara kravet på andel miljöytor enligt grundvillkoret som kallas GAEC 9. Det ersätter alltså kravet på ekologiska fokusarealer som finns nu i förutom i Sverige för det så kallade skogsundantaget och för företag med mindre åkerareal. Det är möjligt att odla proteingrödor utan kemisk bekämpning på de ekologiska fokusarealerna. I åtgärdsuppdraget ingick inte att utreda hur Sverige ska ställa sig till kraven på miljöytor inom GAEC 9 och därför har vi inte tagit bort eller förslagit stöd till odling av proteingrödor. Vi hade inte heller i uppdrag att analysera något så kallat kopplat inkomststöd till proteingrödor. Ja, det kan förmodligen vara möjligt att föreslå en ettårig ersättning till proteingrödor inom pelare I. Den måste då gå att motivera utifrån att den ger positiva miljöeffekter och att ersättningsnivån måste grundas på en kalkyl över uppkomna kostnader för odlingen eller förlorade intäkter.

I förslaget har ni inte utvärderat de skyddszoner som både före 2016 och under hela programperioden 2016-2020 legat i anslutning mot trädor och som aldrig ändrat sin markanvändning. Hur tänker ni kring dem?

Svar: I förslaget om en eco-schemes för blommande slättbygd kommer dessa skyddszoner att kunna berättiga till stöd under förutsättning att de följer villkoren, dvs. att det finns minst tre örter och att örter dominerar på skiftet. Fältkanter vid trädor kommer dock inte vara godkänt som miljöyta inom grundvillkor 9 (gaec 9).

Vilka justeringar har ni gjort inom stödet för ekologisk produktion vad gäller djurtilläggsarealen?

Svar: Vi föreslår att samma djurkategorier är stödberättigade i kommande programperiod som i nuläget. Vi ser det som lämpligt att djurenhetskoefficienterna för dessa djurkategorier så långt möjligt följer EU-gemensamma riktlinjer. Koefficienterna bör också vara desamma i ekostödet och kompensationsstödet. Det finns i nuläget en preliminär tabell från EU-kommissionen. Utifrån denna föreslår vi några undantag gällande nötkreatur och tackor/getter. EU-tabellen skiljer på mjölkkor och övriga kor men Jordbruksverkets system skiljer inte mellan dikor och mjölkkor, eftersom vi inte samlar in dessa uppgifter. Vi föreslår därför att för nötkreatur ska alla hondjur över två år motsvara 1 djurenhet, precis som i nuläget. Jämfört med nuläget innebär den preliminära tabellen också att yngre nötkreatur blir stödberättigade.För tackor och getter av honkön föreslår vi enligt Finlands modell en höjning till 0,2 djurenheter. Om detta inte är möjligt bör vi ersätta även handjur och unga djur av dessa djurslag för att kompensera minskningen och intäktsbortfallet. De nya EU-gemensamma koefficienterna innebär också en lägre koefficient för slaktkycklingar, på grund av en korrigering av EU-kommissionen så att siffran stämmer bättre mot foderbehovet.

Kommer kopplingen mellan djurhållning och kompensationsstöd för ekologisk produktion att finnas kvar?

Svar: Vi föreslår att djurtillägget i ekostödet ska ha i stort sett samma utformning som i nuläget.

Hur stor andel av de 1,5 – 2 miljarder kronorna inom pelare 1 (vad är det för pengar behövs förklaring?) för miljö och klimat täcker de nu föreslagna ettåriga ersättningarna?

Svar: Andreas? Det går inte att svara på i dagsläget eftersom ersättningsnivån för olika ersättningar kommer att påverka anslutningen och därmed budgeten för olika ersättningar. Det är regeringen som kommer att besluta om vilka ersättningsnivåer som kommer att gälla. Ersättningarna för exempelvis fånggrödor, mellangrödor och vårbearbetning samt blommande slättbygd kommer inte kunna nå upp till så stora belopp p.g.a. odlingsbegränsningar. De budgetmässigt stora ersättningarna i nuvarande program inkluderar betesmarker och ekologisk produktion.

Hur påverkar förslaget lantbrukets klimatpåverkan?

Svar: Klimatåtgärderna i den strategiska planen är utformade för att komplettera de omfattande nationella stöd och andra styrmedel som finns inom klimatområdet. Jordbruksverket bedömer att de nationella styrmedel och de föreslagna åtgärderna inom strategisk plan tillsammans utgör de mest ändamålsenliga verktygen för att minska jordbrukets klimatpåverkan. Alla relevanta utsläppskällor från jordbruket omfattas av åtgärder. En budgetmässig förstärkning av en del av de befintliga åtgärderna är därför det bästa sättet att höja klimatambitionen.

Investeringsstöd för våtmarker med klimatsyfte är inte med i förslaget med hänvisning till att dessa täcks av nationella stöd, trots att organogena jordar står för den största delen av klimatskadliga utsläpp. De nationella stöden är budgeterade till 2023 och har inte samma långsiktighet, investeringsstödet (till skillnad från det nationella stödet) riktas till företag, och skötsel för miljöersättningar är det enda stödet som finns för att sköta våtmarker. Hur ser ni på det?

Svar: Just nu finns ett nationellt stöd för våtmarker med klimatsyfte fram till 2023 och vi vill undvika att ha flera stöd för samma ändamål inom olika stödsystem. Skulle den nationella finansieringen försvinna går det att göra förändringar i den strategiska planen som gör det möjligt att prioritera våtmarker med klimatsyfte.

Blir det stöd för omställning till fossilfritt?

Svar: Jordbruksverket har inte föreslagit en särskild åtgärd för omställning till fossilfri produktion. Men det går till viss del att få stöd för omställning till fossilfritt inom investeringsstöden.

Blir det stöd för energigrödor (salix)?

Svar: På grund av lågt intresse för investeringsstödet till energiskog föreslår vi att detta inte förlängs i kommande period. Vi bedömer att stödet har en mycket liten påverkan på intresset. Avgörande är istället utvecklingen på energimarknaden.

Stora delar av Europa satsar stort på vätgas och lagring av denna. Sverige ligger långt efter och riskerar att hamna ännu längre bort. Är det med någon åtgärd för detta i förslaget?

Svar: Vi föreslår inga stöd i den kommande perioden till förnybar energiproduktion utöver stödet till biogas eftersom övrig energiproduktion kan stöttas via Klimatklivet. Inom Klimatklivet är stödnivån oftast högre än i landsbygdsprogrammet. Klimatklivet kan vara relevant i samband med många av jordbruksföretagens investeringar och sedan juli 2019 är jordbruksföretag prioriterade.

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post


Logotype EU