Landsbygdsnätverket

Mer data från SILO-databasen

SILO är ett systematiskt arbete för att samla in, sammanställa och publicera statistik över vilka livsmedel som köps in till offentlig sektor. MATtanken gjorde i oktober en statusuppdatering – och i denna artikel presenteras mer data.

Efter den första insamlingen av kommunernas inköp av livsmedel 2022 finns 223 kommuners statistik med i SILO-databasen. I förra artikeln med resultat från SILO presenterades uppgifter på övergripande nationell nivå gällande andelen svenskt ursprung för några kategorier av livsmedel med stort varuvärde. Kategorierna var: ägg, oberett kött och oberedd fågel, mejerivaror, potatis och ost.

Tabell: Andel svenskt ursprung av det totala inköpsvärdet 2022, inom respektive kategori.

KategoriSvenskt ursprung (%)Ej svenskt ursprung (%)Uppgift
saknas
(%)
Ägg97,30,12,6
Fågel oberedd95,14,70,2
Kött oberett93,06,01,0
Mejerivaror88,610,11,3
Potatis74,99,415,7
Ost50,632,217,3

Nu kompletterar MATtanken de tidigare publicerade uppgifterna med mer data, vad gäller ursprung, för kött- och fågelprodukter och för några andra kategorier av livsmedel som är viktiga för de offentliga måltiderna.

– De uppgifter vi får fram i SILO leder till många följdfrågor och intressanta diskussioner. Det är den stora vinsten och nyttan med SILO, att vi får fakta att utgå från i diskussionen framåt. Med SILO-statistik som grund kan vi driva utvecklingen åt rätt håll och dessutom följa den över tid, säger Eva Sundberg, projektledare MATtanken.

Tabell: Andel svenskt ursprung av det totala inköpsvärdet 2022, inom respektive kategori.

KategoriSvenskt ursprung (%)Ej svenskt ursprung (%)Uppgift
saknas
(%)
Köttprodukter87,112,00,9
Fågelprodukter84,614,11,3
Pastaprodukter8,171,420,5
Baljväxter34,263,42,4
Vitkål47,644,48,0
Äpplen13,176,710,2

Kött– och fågelprodukter

I kategorin kött- och fågelprodukter ingår beredda produkter, exempelvis korv, chark och färsprodukter av olika slag såsom köttbullar, burgare och även nuggets. Andelen som har svenskt ursprung är relativt hög för dessa kategorier: 87,1 procent för kött och 84,6 procent för fågelprodukter. Andelen är dock något lägre än för oberett kött (93,0 procent) och oberedd fågel (95,1 procent).

– Överlag ser vi att vid förädling av råvarorna sjunker andelen med svenskt ursprung, kommenterar Eva.

Kan det bero på stora prisskillnader mellan varor med svenskt ursprung kontra importerade varor? Eller finns det inte ett tillräckligt utbud av svenska produkter som matchar efterfrågan?

– Det är svårt att veta exakt vad som är orsaken, det finns troligen flera. Men utifrån siffrorna kring inköp av oberett kött kontra köttprodukter, och motsvarande för fågel, så går det att dra slutsatsen att laga mat från grunden är ett sätt att nå en högre andel svenskt, svarar Eva.

Pastaprodukter

En kategori med stor volym i de kommunala köken är pastaprodukter. Endast 8,1 procent av den pasta som köptes in till kommunerna 2022 hade svenskt ursprung. Prisskillnader kan vara en orsak till den låga andelen svenskt ursprung. En annan anledning kan vara att de alternativ som finns med svensk råvara inte lever upp till de krav som ställs kring olika egenskaper, exempelvis kring varmhållning.

– Det blir intressant att följa andelen svenska pastaprodukter framöver. Är en lösning för att kunna öka andelen mat med svenskt ursprung att byta ut en del av pastan som serveras mot andra kolhydratrika livsmedel som kan odlas i Sverige, exempelvis havreris, matvete och potatis, funderar Eva.

Baljväxter, vitkål och äpplen

När det gäller baljväxter visar SILO-datan att drygt en tredjedel, 34,2 procent av de baljväxter som köpts in till kommunerna är svenskodlade.

– Här finns utrymme för mer svenskodlade produkter och vi vet att det pågår innovativt arbete i alla led i kedjan, i allt från odling och förädling till att introducera nya rätter för matgästerna. Förhoppningsvis är den svenska andelen baljväxter inom offentliga måltider betydligt högre om några år.

När det gäller frukt och grönt så presenteras SILO-data för två kategorier av livsmedel som det både finns stora möjligheter att odla i Sverige och som är vanligt förekommande i offentlig verksamhet.

– Knappt hälften av vitkålen som köptes in 2022 till kommunerna var svenskodlad, 47,6 procent och endast 13 procent av de äpplen som köptes kommer från svenska äppelträd. Även här finns potential att öka andelen svenskt, anser Eva.

Nästa insamling av livsmedelsstatistik

Arbetet med att skapa en nationell databas för offentliga inköp av livsmedel går vidare. MATtanken tillsammans med Jordbruksverkets statistikenhet förbereder nu inför insamlingen av 2023 års inköpsstatistik, som sker i februari 2024.

– Den 30 januari kl. 13.30-15.00 bjuder vi in kommunerna till en digital träff då vi berättar mer om läget i SILO arbetet, informerar om insamlingen och svarar på frågor. Save the date! avslutar Eva.

Mer om SILO

SILO står för: Statistikinsamling av livsmedelsinköp till offentlig sektor.

Här hittar du all information om SILO.

Senast uppdaterad