Landsbygdsnätverket
Två yngre barn äter mat.

Foto: Scandinav, Bodil Johansson.

Maten och folkhälsan: Offentliga måltider har en viktig roll i matsystemet

Mat, folkhälsa och offentliga måltider – hur hänger allt ihop? MATtanken har ställt fem frågor till Pia Lindeskog, sakkunnig på Folkhälsomyndigheten.

Modell över matsystemet.

Modell över matsystemet. Illustration: Folkhälsomyndigheten, 2021. (Klicka på bilden för större version, i ett nytt fönster).

MATtankens intervju med Pia Lindeskog handlar övergripande om vad som påverkar produktionen och konsumtionen av mat ur ett folkhälsoperspektiv och hur offentliga måltider berörs. Vi tar avstamp i en modell för matsystemet som ursprungligen är framtagen av FN:s kommitté för tryggad livsmedelsförsörjning, CFS, och som Folkhälsomyndigheten anpassat för svenska förhållanden.

CFS:s modell beskriver matsystemet som ett samspel mellan matmiljö, matkonsumtion, livsmedelsförsörjning, drivkrafter och annan påverkan.

 

Siffran 1

Vad är det som styr vilken mat - och hur mycket av maten på tallriken - som egentligen hamnar i magen hos eleven, patienten eller den äldre på boendet?


– Det är ett samspel mellan en rad olika faktorer som påverkar vad vi äter, både privat och som matgäst i offentliga måltidsverksamheter. Bara till viss del handlar det om den enskilde individens val och ansvar, säger Pia Lindeskog.

I modellen för matsystemet är livsmedelskedjan en viktig faktor, där en fungerande livsmedelsförsörjning kräver samverkan mellan många samhällssektorer och aktörer inom produktion, transport, lagring, förädling och försäljning.

– Men när vi talar om folkhälsa är också matmiljö en central faktor, det vill säga den sociala och fysiska miljö som människor lever i. Matmiljön påverkar konsumentens syn på mat, vad som finns tillgängligt och i nästa steg: vad konsumenten äter.

I systemet finns återkopplingsmekanismer. Det som konsumenten väljer att äta ger exempelvis i sin tur effekt på livsmedelskedjan. Sammantaget visar CFS:s modell hur komplexa sambanden är.

– Dessutom finns det flera bakomliggande drivkrafter (se modellen) som påverkar livsmedelskedjan, matmiljön och konsumenterna. Drivkrafterna är rörliga och förändras över tid. Vad de offentliga köken väljer att servera påverkas exempelvis av den sociala omgivningen och kulturen (så kallade sociokulturella drivkrafter). Demografin är också en drivkraft som påverkar den offentliga måltiden. Idag finns det en stor rörlighet i samhället, matgästerna kommer från olika delar av världen, svarar Pia.

Siffran 2

Matmiljö och måltidsmiljö – vad är skillnaden? Hur kommer de offentliga måltiderna in i bilden?

Matmiljölänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är ett begrepp som omfattar hela den sociala och fysiska miljö som individen/konsumenten/matgästen lever i. Måltidsmiljö är den sociala och fysiska miljö som omger själva måltiden/måltidssituationen. (Läs gärma MATtankens artiklar på temat: Måltiden är mer än mat i magenlänk till annan webbplats och om Livsmedelsverkets pusselbit Trivsam i måltidsmodellenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster).

Offentliga måltider utformning och utbud är en del av matmiljön.

– Verksamheters kunskap och erfarenheter har såklart betydelse för hur den offentliga måltiden utformas. Politiska beslut och intentioner påverkar också. Forskningen visar till exempel att kostpolicy för utbud i skolan kan ha positiv inverkan på barnens matvanor, inte bara i skolan utan även utanför, säger Pia.

– Sedan måste man titta närmare på varje situation. Vad handlar valet egentligen om, för matgästen? Handlar det om att äta eller inte äta alls? Finns det olika rätter att välja mellan i den offentliga restaurangen?

Gällande matmiljö i stort lyfter Folkhälsomyndigheten fram betydelsen av utbudet av exempelvis produkter och försäljningsställen i närmiljön. Marknadsföring är andra faktorer som påverkar valet av mat.

– Här märks skillnader i förutsättningar mellan olika socioekonomiska grupper eller områden. Forskning visar till exempel att marknadsföringen inriktas olika, beroende på vilken grupp man tillhör och var man bor. Det kan även finnas skillnader i utbud mellan olika områden. De offentliga måltiderna blir i detta sammanhang en extra viktig del av matmiljön, säger Pia.

Siffran 3

Vilka skäl finns det till att offentligt finansierade måltider bör vara ett föredöme generellt – och inte minst i ett folkhälsoperspektiv?

Målområdesillustrationen består av nio delar som tillsammans bildar en cirkel (blomman). Cirkeln symboliserar att alla målområden behövs för att skapa en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. De olika delarna i cirkelns ytterkant (blombladen) representerar de åtta folkhälsopolitiska målområdena. Cirkeln i mitten representerar livsloppsperspektivet och symboliserar behovet av en god och jämlik folkhälsa genom hela livet.

I Sverige är en god och jämlik hälsa ett folkhälsopolitiskt mål med åtta målområden. (Klicka på bilden för större version i ett nytt fönster). Illustration: Folkhälsomyndigheten.

– Idag har vi ett stort problem i befolkningen med i princip obegränsad tillgång till kalorier och låg näringstäthet i mat vilket leder till matrelaterad ohälsa. De offentliga måltiderna har en betydelsefull uppgift att främja en konsumtion som är bra för både hälsan och miljön, samt att främja jämlikhet i hälsa. De fungerar på sätt och vis som en motvikt mot resten av utbudet i samhället.

– Offentliga måltider kan, rätt använda, bidra till ökad kunskap om mat och hållbara matvanor. Denna kunskap kan i sin tur ge förutsättning för goda levnadsvanor (Läs mer om Sveriges folkhälsopolitiska mål, där kunskap och levnadsvanor är två målområdenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster). Men det är också så att många av dem som äter offentliga måltider är i någon form av beroendeställning. Det handlar om barn och unga, matgäster inom vård och äldreomsorg, samt dem som omfattas av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna beroendeställning gör att det är extra viktigt att måltiderna är bra, betonar Pia.

Siffran 4

Hur ser du på de offentliga måltidernas roll i matsystemet – och deras betydelse för folkhälsan?

– De offentliga måltiderna kan påverka matsystemet både positivt och negativt, säger Pia och lyfter fram skolmåltiden som ett exempel.

– Skolmåltiden är ett av alla de verktyg som finns i verktygslådan i arbetet för ökad folkhälsa. Vi vet exempelvis från studien Riksmaten, ungdom (se Mer att läsa), att skolmåltiden är viktig för elevernas näringsintag. Vi vet också från forskning att skolmaten har en viktig kompensatorisk roll för att utjämna ojämlikhet i hälsa. I det pågående Vinnovafinansierade projektet Ett nytt recept för skolmåltiderlänk till annan webbplats utforskar flera myndigheter och kommuner tillsammans hur skolmåltiderna kan bli en viktig del av ett hållbart matsystem. Jag ser det som att detta förhoppningsvis bara är början i ett framåtriktat arbete som kommer få stor betydelse också för folkhälsan. I nästa steg kan vi jobba vidare med maten i exempelvis äldreomsorgen på ett liknande sätt, säger Pia Lindeskog.

Siffran 5

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket fick nyligen ett regeringsuppdraglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om insatser för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Vad innebär det?

– Regeringsuppdraget handlar om hur arbetet med hållbar (inklusive hälsosam) livsmedelskonsumtion kan utvecklas och följas upp. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket håller just nu på att planera arbetet. Utan att föregå processen kan jag säga att offentliga måltider är viktiga redskap i arbetet för en hållbar livsmedelskonsumtion och naturligtvis ingår de offentliga måltiderna i arbetet med uppdraget, säger Pia.


Foto Pia Lindeskog

Pia Lindeskog.

Pia Lindeskog, är fil. dr i medicinsk vetenskap och sakkunnig på Folkhälsomyndigheten, mat och folkhälsa.





Mer om offentliga måltider och folkhälsa

 

MATtankens samlinggsidor: Hållbara offentliga måltider gör skillnad för folkhälsan.

Senast uppdaterad

Offentliga måltider - alla aktörer i kedjan

Besöksadress

Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping

Kontakt

036 – 15 50 00
Skicka e-post

Följ oss i sociala medier

Facebooklänk till annan webbplats

Twitterlänk till annan webbplats

Instagramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster