Det händer många spännande saker runt om i landet! Här publicerar vi artiklar som kan ge dig inspiration i ditt arbete.
Är du intresserad av något särskilt område? Förutom att filtrera på kategori nedan, så kan du använda sökrutan högst upp till höger på denna sida för att söka bland innehållet på hela MATtankens webb.
Coronpandemin har påverkat Sveriges måltidsorganisationer på olika sätt. I Boxholms kommun pausades exempelvis måltidsorganisationens planer på utbildningssatsningar 2020. En studieresa till England blev inställd och aktiviteter som var inplanerade för äldreomsorgen flyttades fram. Istället blev det större fokus måltidsmiljön.
Matgästens upplevelse av måltiden påverkas av mer än maten på tallriken. Inte minst måltidsmiljön är av betydelse. En måltidsmiljö som har trivsam utformning/inredning och där man känner sig väl bemött skapar förutsättningar för en positiv helhetsupplevelse av måltiden.
Pandemin har gjort att intresset för lokalproducerat och svenska livsmedel har ökat. Fler kommuner börjar också fundera över sin krisberedskap och kopplingen till vad som går att köpa i närområdet. En kommun som varit tidiga med att ha lokala leverantörer i sin krisberedskapsplan är Munkedals kommun.
På Skapaskolan i Huddinge är man inte rädd för att prova nya saker. Här har nykomlingen stekt salt sill rentav blivit en av elevernas favoriträtter.
På samma sätt som en konstnär tar fram en målarduk och palett med färger för att måla, tar pedagogerna i Munkedal fram en skaparlåda med verktyg och färgglada närodlade grönsaker – när de använder maten i pedagogiken.
För många måltidsorganisationer är både nationella och lokala politiska mål viktiga som stöd och vägledning i det praktiska hållbarhetsarbetet. MATtanken har i flera artiklar berättat om politiska beslut – och det viktiga arbete som tar vid, när besluten ska bli verklighet. I slutänden har verksamheter kunnat ta tillvara på måltiderna på flera sätt, exempelvis i lärandet kring hållbara och hälsosamma matvanor. Politiska beslut har även, som exempel, lett till innovativ produktutveckling av klimatsmarta livsmedel.
På Naturbruksskolan i Svenljunga är det vilträtter på menyn så gott som varje vecka. Mikael Nyman som är en erfaren kock tycker att det är inspirerande att arbeta med köttet som kommer från skog och mark i närområdet.
Det var ett 40-tal personer som medverkade vid den digitala visningen av vilthanteringsanläggningen vid Naturbruksskolan i Svenljunga i höstas. Här hanteras vilt från egen skog och hägn. Köttet tillagas sedan i skolans kök.
Bodens kommun tecknade skafferiavtal år 2017 med lanthandlare på två olika orter. I förarbetet till upphandlingen gjordes en inventering av på vilka orter det fanns en butik/lanthandel - som också kunde administrera hämtköp. Hösten 2020 annonserades nya upphandlingar och de nya avtalen började rulla ut vid årsskiftet.
Hur kan offentliga kök få tillgång till lokalt producerade livsmedel? Bondens skafferi är en grossist som fungerar som länk till lokala producenter i Skåne.
Nedan är ett utdrag från avsnittet Obligatoriska krav, från Växjö kommuns förfrågningsunderlag, upphandling av viltkött, 2020.
Vilda hamburgare, limpor och grytor. Numera finns vildsvinskött regelbundet på menyerna i skolan och omsorgen i Kronobergs län. Att vildsvinskött serveras allt oftare är resultatet av långsiktigt arbete där olika aktörer och både större och mindre kommuner samverkar.
Munkedals kommun samarbetar med flera lokala producenter och leverantörer. Nyckeln är god kommunikation. Genom att förstå varandras behov gynnas både kommunen och de lokala aktörerna.
En av de första artiklarna som MATtanken publicerade handlade om Boxholms kommun. Det vi ville lyfta fram var att måltidsorganisationen har ett helhjärtat stöd från politikerna att arbeta enligt konceptet "Food for life" för att höja kvalitén på måltiderna och ta tillvara dem för lärande kring hållbara och hälsosamma matvanor.
På förskolan BarnCompaniet i Boden jobbar man med hållbarhetsfrågor genom att knyta samman måltider, odling och pedagogik.
Maten vi äter har stor påverkan på vår hälsa, vår miljö och vårt klimat. I Södertälje kommun har politikerna beslutat att den mat som serveras ska bidra till en hållbar livsmedelsförsörjning.
Många måltidsorganisationer och kök har ett högt engagemang för, och känner stor stolthet i, att kunna servera mat lagad på svenska och lokalt producerade råvaror. Det syns också i de politiskt beslutade måltidspolicys där mål om andelen svenskt ursprung finns med.
Rekrytering av personal är en utmaning som många måltidsorganisationer kämpar med. Runtom i landet pågår olika initiativ för att få utbildad personal till de offentliga köken. MATtanken gjorde för ett par år sedan en artikelserie där vi lyfte fram olika projekt och insatser för att kombinera integration med de offentliga kökens verksamhet. Men hur gick det sedan?
Vetlanda kommun presenterar delar av kommunens måltidspolicy i form av spelet Måltidsresan. Syftet är att på ett lekfullt sätt nå ut till alla som hanterar eller tar del av kommunens mat och måltider. Nu har Måltidsresan delats ut till förskolor och skolor så att elever och vårdnadshavare kan lära mer om maten.
Region Gotland har under lång tid fört dialog med de lokala grossisterna utifrån sin måltidspolicy. – Det gav resultat, berättar Gun Maldesson.
Det finns många olika sätt att lära sig mer om matens ursprung. Genom egna odlingar i elevernas vardagsmiljö, på skolgården eller som på Hamiltons förskola i Helsingborg, inne i matsalen. I Vadstena och Boxholm samarbetar man med lokala jordbrukare. Bland annat görs återkommande besök med odling och skörd som läggs in i läroplanen för de olika årskurserna.
Att grönsakerna och de vegetariska alternativen ratas av elever som äter skollunch är inte ovanligt. På Finnerödja skola, en F-6 skola med 88 elever i Laxå, ville personalen ändra på detta. Kunde de få eleverna att äta både mer hälsosamt och hållbart? Genom Johanna Björklund, forskare på Örebro universitet, kom Finnerödja skola för två år sedan med i forskningsprojektet Mat i Lärande.
Hur kan elevers intresse för mat och matlagning öka? Under en vecka i början av sommarlovet fick barn på Munkedalsskolans fritids möjlighet att delta i en kockskola, arrangerad av kommunens kostenhet.
Hur kan man kombinera integration med de offentliga kökens verksamhet? Genom projektet Future Kitchen ska nyanlända slussas in i de offentliga köken i Västra Götaland och förebygga personalbrist. Projektet startade 2018 och blev redan första året en succé. Sedan dess har verksamheten utökats och projektet förlängts ända till 2022. Även andra grupper som står långt från arbetsmarknaden kommer genom Future Kitchen att erbjudas en plats och en väg in.
Hur kan man kombinera integration med de offentliga kökens verksamhet? Genom ett stort EU-projekt, projektet Mika, har Katrineholms kommun bland annat kunnat erbjuda praktik och utbildning för 45 nyanlända. Projektet är nu inne i sin tredje och sista uppstart och flera av de tidigare deltagarna har gått vidare till arbete eller restaurangskola. Projektet har också lett till att en helt ny form av tjänst har utvecklats — matvärd på äldreboende.
Ängelholms kommun gjorde för ett par år sedan en lyckad upphandling av grönsaker på ett nytt och innovativt sätt. Prissättningen innebar att det blev en inbyggd styrning mot säsongsanpassning av menyerna.
När matsalen på Snyggatorpskolan i Klippan renoverades använde man både smarta och kreativa lösningar för att skapa en måltidsmiljö som ger nöjda matgäster.
På Katedralskolan i Uppsala erbjuds elever att på loven laga mat tillsammans med kökspersonalen.
Under det senaste året har Alain Grenard och Linnea Olsson från Måltidsverksamheten samt upphandlingskonsult Jeanette Karlsson i Karlstads kommun utvecklat ett nytt sätt att upphandla livsmedel från lokala producenter som de kallar Nära mat.
Coronapandemin har krävt snabba omställningar för många verksamheter. Hur löser man lunchen för gymnasieeleverna när undervisningen sker på distans? I Österåker har ett av kommunens tillagningskök ställt om till att laga kylda matlådor. Genom en e-tjänst kan gymnasieeleverna beställa mat för kommande dag.
I Orust kommun kan leverantörer kontinuerligt skicka in en anmälan digitalt om att man är intresserad av att delta i direktupphandling av livsmedel. I anmälan specificerar man vilka produkter man har och vilka volymer som är möjliga.
Många barn har aldrig besökt en bondgård. I projektet Farmer Time används videosamtal för att ge elever bättre kunskap om matens ursprung och en närmare kontakt med svenskt lantbruk.
På Fäladsskolan i Lund har man använt ny teknik för att nå alla elever i frågor om skolmaten. Genom att livestreama ett panelsamtal nådde man ut till alla klasser samtidigt.
I ett pilotprojekt på Spykens gymnasieskola i Lund får eleverna via en läsplatta svara på vilken rätt de tror att de vill äta nästa dag. På det sättet får köket en indikation om hur mycket mat som kommer att gå åt.
Kils kommun har tagit fram en kockvalideringstjänst och har hittills validerat tre personer inom kostenheten. Valideringstjänsten erbjuds också grannkommunerna i Värmland. För att få fler personer i köken pågår också ett arbete med att erbjuda lärlingsplatser.
Hur kan man kombinera integration med de offentliga kökens verksamhet? MATtanken intervjuade Mattias Halt, kostenheten i Avesta kommun om deras satsning 2018 — på extratjänster för nyanlända. Vi har också följt upp, för att få veta hur det gick med satsningen, och hur det gick för dem som fick möjlighet att kliva in i köken.
På Hamiltons förskola i Helsingborg är odling en viktig del i det pedagogiska arbetet. Barnen får utforska och lära sig nya smaker av det som odlingen ger och som de tillagar tillsammans.
Som en del i konceptet "Food for life" får eleverna i årskurs två i Vadstena och Ödeshögs kommuner odla egna grönsaker i samarbete med en lokal grönsaksodlare.
Strängnäs kommun har startat ett projekt med pallkragsodlingar, som förutom att ge råvaror till köken, också ska ingå i verksamheten för såväl unga som gamla.
På Vallens miljöskola som ligger drygt en mil nordväst om Sundsvall spirar det redan inomhus, snart även i pallkragar och växthus på skolgården. Gurkor, tomater, squash, en hel solrosskog, blåklint, ringblommor, potatis, sädesslag och ärtskott är några av de växter och grönsaker som eleverna på skolan sår, sköter om och skördar varje år.
Sameskolan i Jokkmokk har med hjälp av Hushållningssällskapet anlagt en skolträdgård som kompletterar undervisningen kring samiska traditioner och livsmedelsförsörjning.
Mobilisera kraft, engagemang och ha roligt! Det har varit viktiga ingredienser för Måltidsservice produktutvecklingsgrupp i Uppsala kommun.
I Burlövs kommun får matgästerna inom äldreomsorgen och skolorna gott, nybakat bröd från kommunens eget bageri.
Idésluss Sundsvallsregionen är en av hittills tolv idéslussar i landet. Måltidsorganisationen i Sundsvalls kommun har bland annat använt den för att undersöka varför seniorrestaurangerna besöks av fler män än kvinnor.
Marks kommun har anordnat en vecka med fokus på lokal mat. Det serverades en helt svensk- och lokalproducerad lunch och lokala producenter bjöds in för att möta matgästerna.
Nätverkande är ledordet för projektet Offentlig gastronomi Dalarna som vill vara en plattform för utvecklingen av den offentliga måltiden.
För att nå sina högt satta mål arbetar Sundsvalls måltidsorganisation med att ta tillvara på drivkraften och kreativiteten hos medarbetarna.
I Region Kronoberg får patienter komponera sin egen måltid utifrån en meny av förrätter, varmrätter och efterrätter. Egna val gör att mer mat hamnar i magen.
Göteborgs stad har utvecklat en långsiktig modell för att hjälpa skolor och förskolor att bedriva ett strategiskt hållbarhetsarbete där måltiderna och pedagogiken knyts samman.
På Backaskolan i Härryda kommun är lunchen en överraskning varje dag, de har nämligen ingen fast matsedel. Soppa på cocktailtomater, fikonmarmelad, hela grillade grönsaker – det är vardagsmat när maten lagas utifrån leveranser av råvaror som annars skulle ha kasserats av grossisten.
På Solgårdens äldreboende i Ödeshög händer det att de boende serveras en smakrik soppa på den inte så vanliga fisken lake som är fiskad i den stora intilliggande sjön Vättern. Detta är en del i kommunens strategi att servera offentliga måltider med råvaror från närområdet.
För att inspirera och bredda kunskapen kring mat använder Klippans kommun FoodBoost-hjulet - ett koncept för att knyta samman maten som serveras med pedagogiken.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning i Stockholm har tagit fram en e-tjänst för att förebygga undernäring hos äldre. E-tjänsten är fylld av tips, information och recept som enkelt kan nås från mobilen.
På Globala gymnasiet i Stockholm är skollunchen helt vegetarisk. Fokus ligger på att laga näringsriktig och välsmakande mat från grunden.
Genom att börja laga maten från grunden och anställa måltidsvärdar som arbetar ute i avdelningsköken har Region Kalmar län lyckats gå från botten till toppen i patientenkätundersökningar.
På Tubberödshus och Lilldals äldreboende på Tjörn är måltiden en integrerad del i omsorgsarbetet och de boende är med och planerar menyn.
Ludvika kommuns kor håller inte bara markerna öppna, de ingår i såväl integrations- som förskoleverksamhet. Och måltidsverksamheten får kött av högsta kvalitet.
I ett projekt i Örebro län deltog 42 kök från sjukhus, skola och äldreomsorg för att utveckla och sprida metoder för hållbara måltider. Resultatet blev bland annat två receptsamlingar.
Med en decentraliserad organisation, där kocken har stor frihet, har Skövde kommun lyckats locka till sig ny kompetent personal.
I Härjedalens kommun har man upphandlat en tjänst där kor håller landskapet öppet. På köpet får man lokalt kött till de offentliga köken.
Minskat matsvinn och bättre stämning vid borden är några av resultaten av att skolrestauranger i Skärholmen öppnats upp för pensionärer.
På vård- och omsorgsboendet Bysjöstrand i Ockelbo kommun förvandlas samlingssalen till restaurang varannan fredag. Med vacker dukning, musik och en trerätters buffémåltid har matglädjen och aptiten ökat hos de boende.
För att ta reda på hur måltidssituationen ser ut för de som äter mat inom äldreomsorgen eller hemtjänsten startade SPF Seniorerna initiativet Matpatrullen.
Att äta frukost är viktigt för att orka med skolarbetet men de frukostklubbar som Röda Korsets Ungdomsförbund driver fyller också ett socialt syfte.
Från jord till bord. I Marks kommun i Västergötland ska alla barn kunna lära sig mer om var maten de äter kommer ifrån.
I Vaxholms stad är målsättning att skapa en hållbar framtid för barnen. Därför jobbar man med konkreta hållbarhetsmål inom måltidsverksamheten.
Barnens matresa börjar på förskolan med kreativt utforskande som skapar matglädje. Genom projektet Måltidsnyckeln tar förskolorna i Västerhaninge ett helhetsgrepp kring maten.
Genom aktiv kontakt har Rättviks kommun lyckats få fler lokala leverantörer att lämna anbud vid de senaste upphandlingarna.
Offentliga gastronomer håller sig uppdaterade och inspirerade med lokal måltidsmässa.
Vad sägs om "Odlarens omelett med marinerade vaxbönor" eller "Vildsvins- och rotsaksgryta" till lunch? Klimatrådet i Jönköping har tagit fram recept till en hållbar inspirationsmeny.
Tingsryds kommun har genomfört en upphandling av frukt och grönt i säsong vilket har lett till att de exempelvis kan servera närodlade jordgubbar.
Köpenhamns kommun arbetar långsiktigt och målinriktat för att höja kvalitén på sina offentliga måltider.
I Kävlinge kommun har ett koncept med en kioskvagn bidragit till valfrihet och individanpassning inom äldreomsorgen.
Hur kan man få fler lokala leverantörer att delta i kommunernas livsmedelsupphandling? Åtta kommuner i norra Bohuslän har gått samman för att skapa en årlig livsmedelsmässa.
Bollebygds kommun arbetar med att göra förskolebarn och elever delaktiga i köken.
Gemenskap är en viktig del av måltiden. Många kommuner jobbar nu med måltidsvänner för att bryta äldres ensamhet.
Senast uppdaterad 2020-11-05
Landsbygdsnätverkets kansli Skeppsbrogatan 2, Jönköping
036 – 15 50 00
Skicka e-post