Landsbygdsnätverket
Basstation

– En stor del av den teknik som finns idag är inte utvecklad för 32 minusgrader, korta dagar och tufft väder. Ny teknik för nya metoder ska testas i det här projektet, säger Kerstin Kemlén. Foto: Jakob Nygård

Ny teknik för hårda förhållande

I bitande kyla, starka vindar och utan tillgång till 3G/4G-nät är det svårt för renskötare att kunna använda datorkommunikation på ett rationellt och effektivt sätt i renskötseln. Dálvvadis ekonomisk förening ska nu utveckla och integrera redan befintlig teknik för att komma runt problemet. Detta möjliggörs genom ett innovationsstöd inom EU-satsningen EIP-Agri.

– Det handlar om att koppla samman tidigare testade system och utveckla ett befintligt planeringsverktyg så att rennäringsföretagare kan använda det ute i fält, säger Kerstin Kemlén, projektledare.

Plattform för rennäringen

Dálvvadis ekonomisk förening är en plattform för den lokala rennäringen i Jokkmokk, 190 rennäringsföretag med totalt 30 000 renar och ett renbetesområde på cirka 46 000 kvadratkilometer, det vill säga drygt en tiondel av Sveriges yta. Det finns sedan tidigare ett verktyg som är avsett för att underlätta dialog med flera inblandade markanvändare - renbruksplaner. En sådan plan består av ett flertal GIS-lager med bland annat biotoper, nyckelområden, infrastrukturer och beteslandsindelning.

Rennäringen i Jokkmokk har genomfört fälttester med drönare som testats vid drivning och spaning av renhjordar. I tidigare projekt har basstationer placerats ut i avlägsna områden där ingen infrastruktur finns, till exempel i nationalparkerna, berättar Kerstin Kemlén. Men, förklarar hon, i detta innovationsprojekt vill de testa räckvidden med hjälp av ny teknik som plockar upp positioner från GPS-försedda renar, buffrar data för att därefter sända till närmaste basstation.

32 minusgrader 

Kerstin Kemlén

Kerstin Kemlén Foto:Tore Eliasson

– GPS-halsband har använts en längre tid med de begränsningar som det inneburit när renarnas position inte kunnat visas i realtid och att tekniken inte fungerat i områden där täckning saknats.

– En stor del av den teknik som finns idag är inte utvecklad för 32 minusgrader, korta dagar och tufft väder. Ny teknik för nya metoder ska testas i det här projektet, säger Kerstin Kemlén.

För rennäringsföretagaren blir det enklare att använda den utvecklade renbruksplanen eftersom kombinationen av teknik gör det möjligt att ute i fält samla in data, som exempelvis den exakta GPS-positionen för stängsel som blivit skadat eller där underhåll behövs, men även att plocka fram rennäringsdata och planera den egna verksamheten effektivare.

– Den här typen av information kan läggas in i renbruksplanen som viktig fakta för rennäringsföretagarens planering, säger Kerstin Kemlén.

Minskad bränsleförbrukning

Genom att ha tillgång till både renbruksplanen och positionsdata ute i fält ges renskötare möjligheten att optimera sina förflyttningar, minska bränsleförbrukning och markslitage.

Tekniken har utvecklats stegvis för att nå dit man är idag. Först började man att använda positioneringssystem för att kunna lokalisera renarna och få effektivitet i arbetet med sina djur. Med tiden har olika typer av GPS-halsband och basstationer utvecklats och testats liksom ny teknik för att buffra och sända data (DTN).

– Nöden är uppfinningarnas moder, konstaterar Kerstin Kemlén.

Text: Tobias Malmberg

Publicerades