Landsbygdsnätverket

Vilken fisk serverar din kommun?

Tycker du att fisk är en svår fråga att förhålla sig till i de offentliga köken? Vi håller med! Häng med oss under hösten då vi kommer att djupdyka i detta komplexa ämne tillsammans med Kost & Näring och Landsbygdsnätverkets tematiska grupp för fiske och vattenbruk.

"Sluta ät fisk. Det är det enda sättet att rädda livet i haven", skrev George Monbiot provokativt i en krönika i The Guardianlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Är det så illa? Och hur kan egentligen vi som jobbar med offentliga medel säkerställa att vi inte bidrar till utfiskning och en oåterkallelig förlust av biologisk mångfald i haven?

Under hösten kommer vi att försöka räta ut en del av de många frågetecken som finns i fiskefrågan. Ett första avstamp gör vi genom att arrangera ett seminarium i Almedalen den 3 juli där vi lyfter frågan om hållbar fet fisk i de offentliga köken. Seminariet utgår ifrån frågan om hur kommunerna ska kunna följa Livsmedelsverkets råd att servera fet fisk var fjortonde dag i skola och förskola.

De flesta barn och ungdomar gillar lax, men i stort sett all lax som säljs i dagsläget är odlad lax från Norge. Odlingarna medför en hel del miljöproblem vilket gör att den odlade laxen inte kan grönlistas av WWF. Vill man känna sig trygg med att laxen har producerats enligt vissa hållbarhetskriterier så kan man köpa ASC-märkt eller KRAV-märkt lax men då skjuter också priset i höjden. Oavsett märkning är kostnaden för en laxservering kanske i saftigaste laget för många kommuner?

För att göra oss en uppfattning om läget gjordes en genomgång av fiskinköpen bland 39 av Sveriges kommuner och det är tydligt att det är många som har svårt att få ihop serveringen av fet fisk. 14 % av fiskinköpen i dessa kommuner utgjordes av fet fisk vilket indikerar att barnen antingen äter väldigt lite de dagar då det är fet fisk på menyn eller att man helt enkelt inte får ihop det så ofta som varannan vecka.

Storsäljarna sett till andel mätt i kg är istället sej (42 %), hoki (15 %) och torsk (14 %). På fjärde plats kommer förvisso lax (6 %), tätt följt av alaska pollock (5 %). Tar man en liten titt även på fiskprodukter blir det tydligt vilken den absoluta storfavoriten är i skolrestaurangerna – panerad och förstekt fisk. Den panerade förstekta fisken står för den absolut största inköpsvolymen mätt i kg, nästan dubbelt så mycket som sejfiléerna (dock ingår både sej, torsk och hoki även i denna kategori).

Vad ska vi göra då? Byta ut laxen mot andra feta fiskar som makrill och sill? Eller ge upp fet fisk och istället lösa måltidernas näringsriktighet på andra sätt? I EAT Lancets rapport ”The role of seafood for sustainable and healthy diets - The EAT-Lancet comission report through a blue lens” pekar man ut akvakultur som en framtidslösning. Och det kanske det är, faktum är att redan nu så kommer en större andel av fisken vi äter från odlingar än från vilda bestånd.

Mer om framtida alternativ för fisk i offentliga kök, de näringsmässiga aspekterna av fisk och hur situationen egentligen ser ut i våra hav kommer vi att få höra under seminariet i Almedalen den 3 juli 11.00.

Seminarium om hållbar fet fisk på den offentliga tallriken


Plats:
Rosa Gården, Kommendantsbacken 6, Visby

Tid: 3 juli 2019 kl. 11.00 – 12.00

Efter seminariet bjuds det på lunch. Kocken Tomas Lundgren komponerar en meny baserad på lokalt fångad fisk; skarpsill och id.

Läs mer om seminariet här

Senast uppdaterad 2019-06-26

Offentliga måltider - alla aktörer i kedjan

Besöksadress
Landsbygdsnätverkets kansli Vallgatan 8, Jönköping

Kontakt
036 – 15 50 00
Skicka e-post

Följ oss i sociala medier

Facebooklänk till annan webbplats

Twitterlänk till annan webbplats

Instagramlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster